Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad / 1241-1242 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borås - Borås--Alfvesta järnväg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Borås på 1600- talet (ur Sueciæ-verket).

elementarläroverk för flickor, en teknisk skola (från
1856), med hvilken i senare tider en väfskola blifvit
förenad, samt en lägre teknisk yrkesskola. Där finnas
äfven lasarett och kurhus. Chefsexpeditionen för
Älfsborgs regemente är förlagd till B. Staden
har två järnvägsstationer: B. öfre och B. nedre,
samt stående brandkår. Af fromma stiftelser märkas:
Prins Gustafs förening, stiftad 1844 till
vanvårdade barns räddning, samt en understödsinrättning
för åldriga och sjukliga tjänare, hvartill kommer
den s. k. Mariastiftelsen, som vid sidan af den
egentliga folkskolan och söndagsskolan verkar
för barnundervisningen. Sedan 1860 eger staden
ock ett flitigt anlitadt bibliotek och sedan 1894
elektricitetsverk för belysning. 1865 oktrojerades
Borås enskilda bank, med kapital af 1 mill. kr. I
staden finnas dessutom afdelningskontor af Göteborgs
handelsbank samt en 1831 stiftad sparbank. Följande
tidningar utgifvas: Borås tidning (daglig),
med dess afläggare, veckotidningen Västgöten,
samt Västra dagbladet Boråsposten (daglig). B. var
länge, såsom det afsågs redan med dess anläggning,
medelpunkten för "gårdfarihandeln" och är det ännu
för den betydande industriella verksamheten i de
kringliggande häradena Ås, Kind och Mark, hvilka
särskildt i fråga om tillverkningen af linne-,
ylle- och (i senare tid) bomullsvaror ernått en viss
namnkunnighet inom vårt land. Utom dessa grenar af
storslöjd idkas där färgeri, garfveri och bryggeri
i stor skala, och den industriella verksamheten har
i senare tid väsentligt underlättats genom de många
järnvägsförbindelserna: Borås–Herrljunga-banan, som
fortsattes af Herrljunga–Vänersborg–Uddevalla-banan,
samt Varberg–Borås-banan, Kinds härads järnväg till
Svenljunga samt järnvägarna Göteborg–Borås och Borås
–Värnamo–Alfvesta. 1903 hade staden 90 fabriker
med 4,038 arbetare och ett tillverkningsvärde af
17,502,198 kr. Däraf märkas 10 bomullsväfverier
(1,239 arb. och 4,925,342 kr. tillv.-värde),
9 ylleväfverier (477 arb. och 3,260,575 kr.
tillv.-värde),
3 ullspinnerier (333 arb. och 2,067,809
kr. tillv.-värde), 2 bomullsspinnerier (274
arb. och 1,769,641 kr. tillv.-värde) och 4 trikå-
och strumpfabriker (467 arb. och 1,546,619 kr.
tillv.-värde). Handtverkarnas antal 1903 var 141 med 452
arbetare. Deras för bevillning uppskattade inkomst
belöpte sig s. å. till 120,213 kr. Antalet handlande
1903 utgjorde 294 med 341 biträden och en för
bevillning uppskattad inkomst af 560,415 kr. Stadens
tillgångar utgjorde 31 dec. 1903 3,581,831,76 kr.,
dess skulder 3,466,231,89 kr. Inkomsterna utgjorde
s. å. 505,500,06 kr. och utgifterna 731,174,58
kr. – I kyrkligt hänseende bildar B. med annexen
Torpa och Brämhult ett regalt pastorat af 2:a
klassen, Skara stift, Ås kontrakt. Staden har
egen riksdagsman. Stadsstyrelsen är (från 1867)
sammansatt af borgmästare, 1 litterat rådman (tillika
magistratssekreterare) och 2 illitterata rådmän.

Borås vapen.

Borås–Alfvesta järnväg (sign. B. A. J.), tillhörig
Borås–Alfvesta järnvägsaktiebolag, är 173 km. lång
och utgöres dels af hufvudlinjen från Borås till
Alfvesta, 149 km., dels af en grenbana från stationen
Hillared vid hufvudlinjen öfver Svenljunga till
Axelfors, 24 km. Vid Borås står denna järnväg
i förbindelse med Göteborg–Borås, Varberg–Borås
och Borås järnvägar, vid Axelfors och Limmared med
Falkenbergs järnväg, vid den senare stationen jämväl
med den under byggnad varande Västra Centralbanan,
vid Värnamo med Halmstad–Nässjö och Skåne–Smålands
järnvägar samt vid Alfvesta med södra stambanan
och Växjö–Alfvesta järnväg. På grund af dessa
många anknytningspunkter till andra järnvägslinjer
utgör Borås–Alfvesta järnväg en särdeles viktig
kommunikationsled och erbjuder i förening med
Göteborg–Borås järnväg särskildt en bekväm förbindelse
med Göteborg för en stor del af södra stambanan
och det öster om Alfvesta belägna viktiga enskilda
järnvägsnätet. Borås–Alfvesta järnväg, som i sig
upptagit den 38 km. långa, bredspåriga, 1 nov. 1885
för trafik öppnade Kinds härads järnväg från Borås
öfver Hillared till Svenljunga, är bredspårig (1,435
m.) och öppnades för trafik: den ombyggda sträckan
Borås–Hillared och den nybyggda Hillared–Alfvesta
23 dec. 1902 samt sträckan Svenljunga–Axelfors af
grenbanan 15 aug. 1904. Byggnadskostnaden utgör
10,809,921 kr. Järnvägsbolagets styrelse har
sitt säte i Göteborg, Aktiekapitalet är 4,945,450 kr.
Reservfonden utgjorde vid 1903 års slut 202,901 kr.
        A. d’A.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>