- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1245-1246

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bosch, Jeroom - Boschmän, dets. som buschmän (se d. o.) - Bosco, Bartolommeo - Bosco, Giovanni - Boscoreale - Boscotrecase - Bos dag, berg i Lydien. Se Tmolos - Bose [båse], Julius von - Bosebo - Bosekop - Boselaphus, zool. Se Antiloper - Boselli, Paolo - Boserup - Bosio [båsiå]. 1. Jean FranÁois B. -- 2. FranÁois Joseph B. - Bosio [båsiå], Ferdinando

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den förnämste, men mellan dessa båda mästare råder
likväl, trots detaljfrändskap, en stor olikhet i
kynne och stil. B. är först och sist mystikern,
Brueghel realisten. Se C. Justi, "Die werke des
Hieronymus Bosch in Spanien" (i "Jahrbuch der
k. preuss. kunstsammlungen", 1889), och H. Dollmayr,
"Hieronymus Bosch und die darstellung der vier
letzten dinge" (i "Jahrbuch der kunsthist. samml. des
allerhöchsten kaiserhauses", Wien 1898). A. L. R.

Boschmän, dets. som buschmän (se d. o.).

Bosco, Bartolommeo, italiensk taskspelare, f. 1793
i Turin, d. 1863 i Dresden, deltog med franska hären
1812 i fälttåget till Ryssland, togs till fånga och
sändes till Sibirien samt väckte där mycket uppseende
genom sina trollerikonster. 1814 utväxlades han och
genomreste sedan under 18 år Europa, Amerika och
en del af orienten. Äfven hans son Carlo B. egnade
sig åt samma yrke. – En annan Bartolommeo B.,
genovesare, grundade 1429 genom donation det stora
Pammatonesjukhuset i Genova, som f. n. har öfver
850 sängar.

Bosco, Giovanni, italiensk präst och filantrop,
f. 1815 i Castelnuovo d’Asti, d. 1888 i Turin,
drefs af sin brinnande människokärlek att i
välgörenhetssyfte stifta en andlig orden (Den
hel. Frans’ af Sales präster), som tager vård om
öfvergifna eller fattiga barn och uppfostrar dem
till landt- eller industriarbetare. Vid sin död
efterlämnade B. i blomstrande skick 150 sådana
anstalter, hvari nära 300,000 barn varit upptagna.

Boscoreale, stad i italienska prov. Napoli,
kretsen Castellamare, s. ö. om Vesuvius. 9,340
inv. (1901). Där gjordes vid gräfningar 1895 och
1900 storartade fynd, bl. a. fann man en praktfull
uppsats af antika silfverpjäser, som nu förvaras i
Louvremuseet i Paris. Se J. Bergman, "Upptäckterna
i Boscoreale vid Pompeji" (1901).

Boscoirecase, stad i italienska prov. Napoli,
kretsen Castellamare, s. om Vesuvius. 10,254
inv. (1901). Däröfver går vägen från Pompeji till
Vesuvius. De väldiga lavafält, som omgifva staden,
härröra från Vesuvius’ utbrott 1822.

Bos dag, berg i Lydien. Se Tmolos.

Bose [båse], Julius von, grefve, preussisk
general, f. 1809, inträdde 1829 såsom officer vid
infanteriet, blef 1853 major, 1860 öfverste och
regementschef samt deltog därefter i krigsministeriet
i utarbetandet af det nya arméförslaget, som han
å regeringens vägnar försvarade mot den häftiga
oppositionen i landtdagen. Såsom chef för 15:e
infanteribrigaden utmärkte han sig i 1866 års
krig bl. a. genom sin kringgång af fiendens
högra flygel i träffningen vid Blumenau. Efter
kriget divisionschef och generallöjtnant, hade
B. vid krigsutbrottet 1870 befälet öfver 11:e
armékåren, men sårades så svårt vid Wörth, att
han ej vidare kunde deltaga i fälttåget. 1873
general af infanteriet, lämnade B. tjänsten 1880
och upphöjdes då i grefligt stånd. Död 1894.
(C. O. N.)

Bosebo,
socken i Jönköpings län, Västbo härad. 3,310
har. 303 inv. (1903). Annex till Burseryd, Växjö
stift, Västbo kontrakt. Om kyrkan se uppsats af
Karlin i Kulturh. medd.

Besekop, handelsplats i Alten, i norska
Finnmarken. Platsens nordliga läge, 69° 58’ n. br.,
gör den synnerligen lämplig för observationer af
norrskensfenomenen, hvarför vetenskapliga undersök-
ningar i denna riktning anställts där 1838–39 af
fransmännen Lottin och Bravais samt 1882–83 af
internationella polarforskningens norska afdelning
under ledning af A. Steen.

Boselaphus, zool. Se Antiloper.

Boselli, Paolo, italiensk politiker, f. 1838 i
Savona, studerade juridik i Turin samt blef 1870
medlem af den permanenta finanskommittén och
af deputeradekammaren, där han slöt sig till
högra centern. 1881 blef han president i det
hufvudsakligen genom hans bemödanden nyskapade
rådet för handelsflottan. Aug. 1887–febr. 1891 var
han undervisningsminister i Crispis första kabinett
och dec. 1893–mars 1896 finansminister i hans andra
samt tillhörde som skattkammarminister maj 1899–
juni 1900 kabinettet Pelloux. B", har författat
bl. a. en biografi öfver Lorenzo Pareto och Le droit
maritime en Italie
(1885) samt en serie smärre
nationalekonomiska skrifter, Discorsi e scrilti vari
(1888).

Boserup (Bosarp), fideikommiss i Malmöhus län,
Risekatslösa, Häslunda, Bårslöf, Frillestad och Ekby
socknar, med hufvudgården belägen i Risekatslösa
socken s. v. om Billesholms järnvägsstation å
Landskrona–Ängelholms järnväg. Fideikommisset består
af sammanlagdt 22 1/2 mtl med ett taxeringsvärde 1903
af 1,478,100 kr. B. omtalas som sätesgård redan under
1300-talet. Det gjordes i början af 1800-talet till
fideikommiss inom släkten Ankarcrona och innehafves
nu af brukspatron S. J. Th. Ankarcronas å Runsa
arfvingar. FideikommissarieB har patronatsrätt till
Häslunda pastorat. – På egorna ligger i Risekatslösa
socken B. gruffält, bearbetadt 1785–97 och sedan
förnyade gånger. Brytningen sker ur dagorter från
dalgången vid Kalmarmöllan, s. v. om Billesholms
station, och för enskild persons räkning. 1903
uppfordrades ur ett schakt 5,112 ton stenkol samt
1,680 ton eldfast lera.

Bosio [båsiå]. 1. Jean François B., fransk
tecknare, f. 1767, d. 1832, revolutionstidens
representative karrikatyrtecknare, skildrar den värld,
som roar sig, i klassiskt stiliserade figurer, än med
grotesk komik, än ganska behagfullt. – 2. François
Joseph B
., den föregåendes broder, fransk bildhuggare,
f. 1768 i Monaco, d. 1845 i Paris som direktör i
akademien för de sköna konsterna. – Påverkad mera af
Canova än af sin lärare Pajou, var han en af sin tids
representative och härskande konstnärer, utförde både
klassiskt mytologiska bilder, Herkules och Acheloos
(brons, i Tuileriesträdgården), Hyacinthe (1816,
Louvre), och monumentala statyer, bl. a. ryttarbilden
af Ludvig XIV på Place des victoires 1822. Som
familjen Bonapartes strängt anlitade porträttör
visade han mycken förmåga att gifva kejsaren
och hans systrar en hållning, som passade till
den antika dräkten. B. hade en mycket besökt
elevateljé, där bl. a. Fogelberg studerade 1821.
G–g N.

Bosio [bå’siå], Ferdinando, italiensk författare,
f. 1829 i Alba, Piemonte, var lyceilärare i
olika städer, senast Genova, tills hans vän
undervisningsministern Coppino 1867 kallade honom
till sin kabinettschef. Samma befattning innehade
han under Broglio (1867–69) samt åter under Coppino
1876 och 1878. Död 1881 i Alba. Hans lyriska
ungdomsverk Soffio de vita (184&) efterföljdes af dikten La
democrazia
, balladsamlingen Le fantasie orientali

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0665.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free