- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1249-1250

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boskovic [båJkåvitj], Rodjer - Boskowitz - Bosna - Bosna-Seraj. Se Sarajevo - Bosniaker - Bosnien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begagnar uttrycket "skifte af
boet". Se vidare Arfskifte och Bo.
A. W.

Boskillnad, jur., häfvande af den makar emellan
bestående förmögenhetsgemenskapen i syfte att
trygga mot de faror, som i visst äktenskap dess
fortsättande innebär. Hufvudsakligen bereder på sådant
sätt boskillnaden hustrun rättsskydd mot mannen. Af
åtskilliga orsaker må hon söka boskillnad, bl. a. så
snart mannen på ett eller annat sätt missbrukar
sitt målsmanskap. En motsvarande rättighet eger
åter han, allenast då på visst lagstadgadt sätt han
till sin rätt i boet hotas genom gäld, för hvilken,
af hustrun åsamkad, hon i främsta rummet har att
svara. Därjämte skall dock boskillnad beviljas, då
vid konkurs endera begär det eller då båda därom äro
ense. Äfven i öfrigt är boskillnad en sak allenast
mellan makarna. Borgenärerna förutsättas få intressen
att bevaka, först då det kommer till skifte. Med
afseende härå har påbjudits dess kungörande i Post-
och inrikes tidningar samt under vissa villkor gifvits
makes konkursborgenärer rätt att yrka på skiftets
återgång. Boskillnadsdomstolen är underrätten på
makarnas mantalsskrifningsort. Frågan om boskillnad
afgöres efter summarisk pröfning, dock först sedan
bouppteckning upprättats. Skiftet bildar slutpunkten
på det inledda förfarandet. I anledning af detta
senare kunna emellertid påkallas särskilda beslut om
bouppteckningens edfästande, om god mans förordnande
till hustruns biträde i ärendet och om förändringar
i förvaltningsförhållandena under tiden före dess
afslutande. Verkningarna af boskillnaden bestå i
hufvudsak däri, att all egendom blir enskild, att
hustrun själf får förvalta sin egendom och att den
ene maken ej svarar för den gäld, som i framtiden
den andre gör. Härjämte befrias emellertid hustrun i
visst omfång från att svara för tidigare gäld och
kommer, i mån som hon ej redan förut härutinnan
egt befogenhet, i tillfälle att till deras verkan
undanrödja förfoganden, som förut mannen utan hennes
samtycke vidtagit med afseende å hennes enskilda
fasta egendom. Härledda verkningar äro, att mannens
behörighet att företräda hustrun i rättsärenden
inskränkes och att exekution öfvergår dem enskildt,
så att bl. a. de hvar för sig må sättas i konkurs. –
Ursprungligen sammanföll boskillnad med undanskiftande
och har endast småningom lösgjort sig därifrån
och fått en särskild uppgift att fylla. Dess efter
hand stegrade rättsverkningar hafva till en början
ej haft annat ändamål än att göra undanskiftandet
fullt verksamt. Den nu gällande lagen i ämnet af
1 juli 1898 trädde i kraft 1 jan. 1899, men afser
ej dessförinnan anhängiggjorda mål. Härvid må
särskildt märkas, att, i motsats till nämnda lag,
den förutvarande medgaf boskillnads häfvande genom
makarnas öfverenskommelse. Se Winroth, "Svensk
civilrätt" II (1900 och 1901), s. 533–628. Jfr
artiklarna Bouppteckning och Undanskiftande. A. W.

Boskovic [båjkåvitj], Rodjer, berömd ragusansk
filosof och matematiker, f. 18 maj 1711 i
Ragusa. Uppfostrad i jesuitorden, blef B. 1740 lärare
i matematik och filosofi i "collegium romanum". Af
påfven fick han i uppdrag att undersöka möjligheten
af att restaurera S:t Peterskupolen samt att göra
meridianmätningar i Kyrkostaten. Efter studieresor
i Europa blef han 1764 professor i
Pavia, sedan i Paris och slutligen i Milano, där han
– delvis med egna medel – grundade ett astronomiskt
observatorium. Efter jesuitordens upphäfvande (1773)
återvände B. till Paris, där han af konungen fick en
årspension samt anställning som direktör vid flottans
optiska afdelning. På grund af misshälligheter med
de franske encyklopedisterna flyttade B. till Bassano,
där han sysslade med utgifning af sina skrifter,
och dog sinnesrubbad i Milano 12 febr. 1787.
Hans minnesvård finnes i Milanos "Palazzo reale
delle scienze ed arti", f. d. jesuitkollegiet Brera.
Af hans tryckta skrifter må nämnas: De maculis
solaribus
(1736), De expeditione ad dimetiendos
secundi meridiani gradus
(Rom 1755) och lärodikten
De solis ac lunæ defectibus (London 1764).
A–d J.

Boskowitz (tjech. Boskovice), stad i märiska
kretsen Brünn, vid Bielafloden. 5,880 inv. (1900),
mest tjecher. Betydlig industri, brunkolsgrufvor.

Bosna. 1. Serbiskt och turkiskt namn på Bosnien. –
2. Flod i Bosnien, upprinner s. v. om Sarajevo och
infaller vid Šamak i Save. 200 km. lång.

Bosna-Seraj. Se Sarajevo.

Bosniaker. 1. De slaviske invånarna i Bosnien.
– 2. Ett med lansar väpnadt lätt preussiskt
rytteriregemente, som af Fredrik II upprättades
1745. Efter freden i Tilsit (1807) trädde ulanerna
i bosniakernas ställe.

Bosnien (turk. och serb. Bosna), förr den
nordvästligaste provinsen af Turkiet, bildande
tillsammans med Hercegovina och sandsjak Novibasar
ett vilajet; numera, sedan augusti 1878, ockuperadt
af Österrike-Ungern och tillsammans med Hercegovina
bärande den officiella benämningen "De ockuperade
provinserna Bosnien och Hercegovina". Deras areal
(oberäknadt Novibasar, som fortfarande förvaltas af
Turkiet) utgör 51,027 kvkm. – B. skiljes i n. genom
Save och Una från Kroatien, i ö. genom Drina från
Serbien; i s. gränsar det till Albanien, Montenegro
och Dalmatien, i v. till sistnämnda land, mot hvilket
de Dinariska alperna utgöra gräns. Det är genomdraget
af en mängd från n. v. till s. ö. strykande
bergskedjor (planina), som tillhöra det Dinariska
bergsystemet och af hvilka de betydligaste ligga i
nordvästra delen, v. om Vrbas, nämligen Grmié-,
Crljevica-, Raduša- och Ljubuša-planina samt
v. om Sarajevo den vidsträckta Vranica-planina,
som i toppen Ločike når 2,107 m. I norra delen af
Hercegovina ligger den oftast snötäckta Prenj-planina
(2,102 m.) och i dess södra del Ljubična (2,236 m.).
Slätter förekomma blott längs Save, men däremot
äro s. k. poljer (se d. o.) talrika. Bergen bestå mest
af kalksten. På floder är B. rikt. De flesta flyta
till Save, såsom Una (med bifloden Sana), Vrbas (med
Pliva), Bosna, Drina (med Lim); Narenta, Hercegovinas
hufvudflod, går till Adriatiska hafvet. Sjöar äro
däremot sällsynta, men träsk förekomma i mängd. –
B. har ganska kalla vintrar, somrarna äro milda;
nederbörden är tillräcklig, i Hercegovina riklig.

Befolkningen steg år 1900 till 1,737,000 inv., 34
på 1 kvkm., och hade sedan 1879 ökats med 579,000
personer. Tätast befolkade äro de norra floddalarna,
glesast planinas i midten af landet; de högre
bergstrakterna sakna invånare. Invånarna tillhöra
den serbisk-kroatiska stammen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:57 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0667.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free