- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1315-1316

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Botic [bå'titj], Luka - Botilde. Se Bodil - Botilsäter - Botin, Anders af - Botjka - Botjov, Kristo - Botkin [bå'tkin]. 1. Vasilij Petrovitj B. 2. Sergej B. 3. Michail Petrovitj B.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Botic [bå’titj], Luka, kroatisk skald, f. 1830 i
Spalato, d. 1863 i Djakovo, Slavonien. Uppfostrad för
det andliga ståndet, rycktes B. med af den sydslaviska
frihetsrörelsen och led mycket under ströftåg genom
Bosnien, Slavonien och Serbien, tills han 1854
fick en prästerlig befattning hos den sydslaviske
mecenaten Strossmayer i Djakovo, där han, efter ett
kort besök i Dalmatien i politisk-patriotiskt syfte,
dog af lungsot. B. var såsom skald en episk lyriker
och hade sin stora förtjänst däri, att han grundade
en konstnärlig romantik på nationellt folklig grund,
likasom Branko Radicevic i Serbien. Hans 1885 i Agram
utgifna dikter omfatta de tre poetiska berättelserna:
Pobratimstvo (Fostbrödralaget, 1854). Biedna Mara
(Stackars Mara, 1861) och Petar Ba?i? (1862),
där historiska motiv hopflätats med folkpoetiska
traditioner och nyromantiska episoder om kamp mellan
kristna och turkar. Dessutom efterlämnade B. några
smärre dikter och berättelsen Dilber Hasan på prosa.
A–d J.

Botilde. Se Bodil.

Botilsäter, socken i Värmlands län, Näs härad. 7,904
har. 932 inv. (1903). Annex till Millesvik, Karlstads
stift, Nors kontrakt.

Botin, Anders af, häfdatecknare, kameralist, f. 1724
i Södra Möre härad, Kalmar län. Hans fader, hvilken
liksom farfadern var kronofogde, hade tagit tillnamnet
efter gården Bottorp i Ljungby socken. 1744 började
B. sina studier vid Uppsala högskola, där Celsius
lär hafva erbjudit honom docentur i historia. Han
lämnade dock Uppsala och ingick såsom auskultant i Svea
hofrätt och såsom e. o. kanslist i riksarkivet, men
fullföljde icke den juridiska banan, utan egnade sig
åt historiska forskningar, hvilka sedan gjorde hans
namn frejdadt. 1755 och 1756 utkommo första och andra
delarna af hans Beskrifning om svenska hemman och
jordagods
, hvilken ännu anses för ett utmärkt arbete
i kameralvetenskapen. Till belöning för detta arbete
blef författaren på tillstyrkan af riksens ständer
utnämnd till e. o. assessor i antikvitetsarkivet
och kort därefter befordrad till ordinarie
assessor därstädes. B:s förnämsta arbete inom den
sammanfattande historieskrifningens område är Utkast
till svenska folkets historia
, hvaraf sex "tidehvarf"
(till Gustaf Vasa) utgåfvos 1757–64. Historien om
tiden före 1250 utkom 1789–92, omarbetad och utvidgad,
under titeln Svenska folkets historia. I detta verk
visar sig B. såsom en pragmatisk historieskrifvare,
som städse söker ådagalägga händelsernas orsaker
och följder. Han sönderdelar sitt ämne och skildrar
i hvarje tidehvarf särskildt konungarna, folket,
religionen, styrelsen, lagskipningen, näringarna,
vetenskaperna, tanke- och lefnadssättet och slutligen
de framstående personernas lefnad. Till sin allmänna
ståndpunkt var B. en upplysningens man i utpräglad
grad, hvilket vållar ett visst oförstående af gångna
tiders uppfattning och
ej ringa obillighet i omdömet. Stilen är kortfattad,
underhållande och värdig, men skattar åt samtidens
smak för oratorisk ståt. Han sträfvar efter
prydlighet, korthet och kärnkraft, men blir därvid
ej sällan sökt. 1762 utnämndes B. – på riksens
ständers "underdåniga föreskrift" – till kammarråd
och adlades 1767. Hans tredje hufvudarbete, Svenska
språket i tal och skrift
(1777, ny uppl. 1792),
ansågs länge för ett af de grundligaste verken öfver
vårt modersmål. Däri förfäktade han, i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med Ihre, följande grundsatser
angående rättstafningen: att ögat bör se hvad örat
hör; att likasom allmänt väl är yttersta grundsatsen
i politiken, så är allmänt bruk den yttersta
grundsatsen i skrifkonsten; att i tvistiga fall
råd må sökas af etymologien eller af analogien med
andra ord. – Bland B:s öfriga skrifter må nämnas hans
inträdestal i vitterhetsakademien, Märkvärdigheter
om konung Gustaf I, dess person och regering
(1773),
hvilket anses vara mästerstycket i det af honom
antagna historiska framställningssättet. 1770 blef
B. ledamot af Vetenskapsakademien, och vid Svenska
akademiens stiftelse (1786) gaf Gustaf III honom med
ett smickrande loftal en plats i densamma. B. dog 22
sept. 1790. E. V. M.*

Botjka, ryskt rymdmått för våta varor, = 40 vedro
= 491,9 liter.

Botjov, Kristo, bulgarisk frihetskämpe och
skald f. 1848 i byn Kalofer, kretsen Plovdiv (Filippopel),
son till en skollärare, relegerades från gymnasiet
i Odessa 1865 och lefde ett högst äfventyrligt
ungdomslif med andra bulgariska emigranter,
mestadels i rumänska städer. Kortare tider verksam
som skollärare, förde han dock helst ett regellöst
vagabondlif, höll till på krogen, skref dikter
o. s. v. B. uppträdde också som skådespelare,
sättare, redaktör m. m. och utgaf två revolutionärt
socialistiska blad. Våren 1876 företog han med endast
200 man en äfventyrligt och lösligt planlagd invasion
till fäderneslandets frigörelse. Man skaffade pengar
(genom att råna en klosterkassa) och vapen samt
inskeppade sig under förklädnad å en österrikisk
Donauångare, öfvermannade dess besättning och
lyckades 17 maj 1876 landa å bulgarisk mark. Men
det väntade understödet af befolkningen uteblef,
friskaran anfölls efter en dag af öfverlägsna
turkiska trupper, B. själf stupade, och de öfrige
nedgjordes eller skingrades. – B. äras af sitt folk
som frihetsmartyr. Hans politiska skriftställeri
utöfvade stort inflytande. På det religiösa området
bekämpade han de egennyttige grekisk-katolske
prelaternas öfvermakt i Bulgarien. Han hade sin styrka
i sarkasm och bitter satir, och den i bildning stadda
bulgariska prosan fick under hans händer afrundning
och grammatikalisk stadga. Från tidigare år (1870-71)
härröra B:s bästa dikter; de flesta äro halft lyriska
hjältedikter, patriotiska, brinnande af turkhat
och lyckligt hållna i den bulgariska folkpoesiens
naiva ton. B:s dikter hafva samlats och utgifvits
i 4 upplagor, delvis i förening med Stambulovs
poetiska ungdomsförsök. Hans biografi är skrifven
af sobranjepresidenten Z. Stojanov. Jfr A. Jensen,
"Kristo Botjov. En bulgarisk frihetsskald" (1891).
A–d J.

Botkin [bå’tkin]. 1. Vasilij Petrovitj B., rysk
skriftställare, f. 1810 i Moskva. Utan grundligare
underbyggnad, egnade sig B. med hängifvenhet åt
litteraturen och utöfvade ett stort

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free