- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1343-1344

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boulanger [bolaJe'], Georges Ernest Jean Marie - Boulangerit - Boulangism - Boulay de la Meurthe [bolä de la mö'rt]. 1. Antoine Jacques Claude Joseph B. 2, Henri Georges B. 3 FranÁois Joseph B. - Boulder - Boulderclay - Boule [bol'], fransk konstsnickare. Se Boulle - Boul-arbete [bol-]. Se Boulle - Boulenger [bolãJe], George Albert - Boulevard - Boulle [bol], André Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

understödja upphofsmannen till de kunglige prinsarnas
fördrifvande ur armén, till den parlamentariska
republikens radikale motståndare, hvilka såsom
t. ex. Déroulède ifrade för en plebiscitär
styrelseform. B:s program var revision af
författningen, och han blef för en kort tid
brännpunkten i landets politiska lif, "för B." eller
"mot B." blef dagens lösen i de skilda lägren. I
deputeradekammaren vann han dock ingen framgång vare
sig som talare eller såsom reformator af statslifvet
och blef svårt sårad i en duell med den dåvarande
konseljpresidenten Floquet (juli 1888). Sedan
B. därefter afsagt sig sitt mandat, blef han med
stor röstöfvervikt omvald i tre departement,
och 1889 fick han vid ett partiellt val till
deputeradekammaren staden Paris’ röster, där hans
anhängare, boulangisterna, uppdrifvit de politiska
lidelserna till kokpunkten. Fruktande en statskupp,
som med en kraftigare ledare än B. troligen skulle
lyckats, beslöt regeringen då att gripa in, och den
energiske inrikesministern Constans lyckades verkligen
på ett fiffigt sätt skrämma honom, så att han till
sina anhängares stora förundran hals öfver hufvud
flydde till Bruxelles (1 april 1889). Därmed hade
B. spelat ut sin roll. Han blef senare inför senaten
som riksrätt anklagad för högförräderi och, sedan
åtskilliga försnillningar, som han begått under sin
krigsministertid, kommit i dagen, "in contumaciam"
dömd till deportation. B. lefde därefter dels i Jersey
i England, dels i Bruxelles. Där sköt han sig 30
sept. 1891 på sin älskarinnas, madame de Bonnemains,
graf, hvartill motivet till en del får sökas i hans
genom slösaktigt lefnadssätt iråkade ekonomiska
trångmål. Den af honom i Frankrike framkallade
politiska rörelsen, boulangismen (fr. le
boulangisme, la boulange
), som ännu en tid efter B:s
flykt gjorde åtskilligt väsen af sig, tynade småningom
bort; såsom dess arftagare kan man på sätt och vis
räkna de nuvarande "nationalisterna". Se vidare
Verly, "Le general Boulanger et la conspiration
monarchique" (1893), och art. Frankrike.
E. A–t.

Boulangerit [bolanjerit] Thaulow, miner., ett efter
den franske mineralogen Boulanger uppkalladt mineral,
kändt sedan gammalt från Sala och Nasafjäll samt
en del utländska fyndorter (Wolfsberg, P?ibram,
Nertsjinskij-Savod o. s. v.). Vid Sala förekommer
det såsom finstråliga, hopfiltade massor i en grof
kristallinisk kalkspat. Enligt Hj. Sjögren utgöres
det af nålformiga kristaller efter rombiska systemet,
eg. v. = 6,185, kemisk sammansättning Pb5Sb4S11,
d. v. s. 55,5% bly, 25,6% antimon och 18,9% svafvel.
A. Hng.

Boulangism [bolanji’sm], fr. <i>boulange l. boulangisme,
den af general Boulanger framkallade politiska
rörelsen i Frankrike. – Boulangist, anhängare
af denna rörelse. Se Boulanger.

Boulay de la Meurthe [bolä da la mö’rt]. 1. Antoine
Jacques Claude Joseph B
., fransk statsman, f. 1761,
egnade sig åt advokatyrket och slöt sig till
revolutionen, men måste såsom moderat hålla sig
dold under skräckväldet. Efter Robespierres fall
(1794) blef han president för öfvertribunalet i
Nancy, utnämndes sedan till offentlig åklagare i
depart. Meurthe och valdes 1797 till medlem af
"de femhundrades råd". Där uppträdde han mot
jakobinismen. Han understödde statskuppen af 18
brumaire (9 nov. 1799), efter hvars
verkställande han blef president i den legislativa afdelningen
af statsrådet. Såsom sådan hade han en väsentlig
andel i affattandet af "code civil". Under "de hundra
dagarna" skötte han, tillsammans med Cambacérès,
justitiedepartementet. Efter den andra restaurationen
(1815) blef han förvisad från Frankrike och förd
till Tyskland, hvarest han vistades till 1819,
då han återvände till fäderneslandet. Död i Paris
1840. Bland hans många historiska och politiska
skrifter är Tableau des règnes de Charles II et de
Jacques II
(1818) den viktigaste. E. W.

2. Henri Georges B., den föregåendes
son, grefve, fransk politiker, f. 1797, d.
1858, lefde 1816–19 med sin fader i landsflykt och
studerade juridik i Tyskland. Återkommen till Paris,
blef han advokat samt studerade ekonomiska och sociala
frågor. Han deltog i julirevolutionen 1830, var 1837–
39 och 1842–48 medlem af deputeradekammaren, där han
ifrigt arbetade för de lägre klassernas upplysning och
för återkallande af lagen om Bonaparternas förvisning
från Frankrike, och slöt sig i nationalförsamlingen
1848 till de moderate. Han tog personlig del i
bekämpandet af juniupproret och understödde kraftigt
Louis Napoléons val till president. Själf vald
till republikens vicepresident (20 jan. 1849),
underkastade han sig dock med glädje statskuppen af
2 dec. 1851 och blef en af den nya senatens förste
medlemmar, men spelade sedan ingen politisk roll.

3. François Joseph B., den föregåendes
broder, baron, fransk politiker, f. 1799,
d. 1880, var generalsekreterare i åkerbruks- och
handelsministeriet och blef 1837 statsråd, hvilka
funktioner han bibehöll under 1848 års republik
och andra kejsardömet. Som ifrig bonapartist
blef han 1855 utnämnd till president för en af
statsrådets sektioner och 1857 till senator. 1869
motsatte han sig kejsardömets ombildning i liberal
riktning och drog sig efter 1870 från politiken.
E. A–t.

<b<Boulder</b> [båHlde], stad i nordamerikanska staten
Colorado, vid union-pacifik-banan och östra foten af
Rocky mountains. 6,150 inv. (1900). Statsuniversitet
(grundl. 1860). Nära staden ligga
Caribousilfvergrufvorna och Goldhillguldgrufvorna.

Boulderclay [bålrtda kléY], engelsk benämning
på det moränmaterial, som i Sverige har namnet
krosstenslera och jökellera. Se Jökellera. E. E.

Boule [bo’l], fransk konstsnickare. Se </sp>Boulle</sp>.

Boule-arbete [bo’l-]. Se Boulle.

Boulenger [bolaje], George Albert, belgisk
zoolog, f. 1858 i Bruxelles, sedan 1882 anställd
som assistent vid British museums zoologiska
afdelning, har riktat den beskrifvande zoologien
med ett ofantligt stort antal uppsatser om de lägre
ryggradsdjuren. Särskildt förtjäna nämnas Catalogue
of lizards
(3 vol., 1885-87), Catalogue of Chelonians
(1889), Batrachia caudata, Batrachia ecaudata in
the British museum, Snakes
(1893), Fishes (påbörjad
1895), hvilka omfattande arbeten utgöra de viktigaste
uppslagsböckerna för ifrågavarande djurgrupper.
L–e.

Boulevard [bolvär], fr., bulevard.

Boulle [bo’1], André Charles, fransk konstsnickare,
f. 1642, d. 1732, var en af Ludvig XIV mycket använd
ebenist, som skapade sig ett namn i konsthandtverkets
historia såsom uppfinnare af de efter honom
s. k. meubles de boulle, d. v. s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0728.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free