- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1345-1346

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boulle [bol], André Charles - Boullée [bole], Aimé Auguste - Boulliau [boliå], latiniseradt Bullialdus, Ismael - Boulogne - Boulogne [bolå'nj], Jean, flamsk bildhuggare. Se Bologna (Giovanni da) - Boulogne [bolå'nj], fransk målarfamilj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

praktmöbler (bord, skåp o. d.) af fina utländska träslag,
hvars alla linjer röra sig i graciösa svängningar
och äro försedda med smakfulla inläggningar af
olika metaller, sköldpadd, pärlemor m. m. – Det
s. k. boulle-arbetet (fr. <i>ouvrage à la boulle; af
tyskarna, ehuru oriktigt, äfven skrifvet buhlarbeit),
d. v. s. inläggning i trä af metall, elfenben,
sköldpadd och pärlemor eller i sköldpadd af metall
o. s. v., skattas utomordentligt högt. Från slutet
af 1600-talet blef det för en tid den mest moderna
dekorationsarten i Frankrike, och det har numera åter
kommit till heders.

Boullée [bole], Aimé Auguste, fransk historiker och
litteratör, f. 1795, d. 1870, blef 1826 kunglig
prokurator i Mâcon, men fick vid revolutionen
1830 afsked och egnade sig sedan åt historiskt
författarskap. Bland hans arbeten må nämnas:
Histoire complète des états généraux et des autres
assemblées de la France
1302–1626 (1845), Études sur
Louis-Philippe
(1849) och Biographies contemporaines
(1863).

Boulliau [boliå], latiniseradt Bullialdus,
Ismael
, fransk astronom, f. 1605, d. 1694 i
Paris, var en bland de förste, som observerade den
variabla stjärnan Mira Ceti, hvars medelperiod han
äfven bestämde till 333 dagar. Dessa undersökningar
offentliggjorde han 1667 i skriften Ism. Bullialdi
ad astronomos monita duo
o. s. v. B. uppträdde i sin
lärobok Astronomia philolaica (1645) såsom en förkämpe
för den kopernikanska teorien gentemot den keplerska.
K. B.

Boulogne [bolå’nj]. 1. B.-sur-mer [-syr-mår] Gammal,
vackert belägen arrondissemangshufvudstad i franska
depart. Pas-de-Calais (Normandie), vid Lianes mynning
i Kanalen. 49,939 inv. (1901). B. består af den
oregelbundet byggda rektangulära

illustration placeholder


öfre staden (Hauteville), hvars gamla vallar med
befästa torn förvandlats till vackra promenader,
hvarifrån man har en vidsträckt utsikt öfver
sundet ända till Dover, samt den nyare och större
nedre staden. I den förra ligga den 1827–66 byggda
kyrkan Notre Dame, hvars lanternin krönes af en
kolossal staty af den heliga jungfrun, stadshuset
och citadellet, där Louis Napoleon satt fången 1840
efter sitt misslyckade upprorsförsök (nu är det
kasern och artilleridepå), öfver Liane föra tre
broar till förstaden Capécure, som innehåller
hamnbassängerna och bangårdarna. Floden är förvandlad
till en rymlig hamn med bassänger och slussar och
står i förbindelse med öppna sjön genom en af tvenne
långa vågbrytare bildad kanal. På senare tid har
hamnen betydligt fördjupats, hvarjämte storartade
dammbyggnader utförts. Mot sjön försvaras B. af några
fort och batterier, bland hvilka Fort de la Crèche i
n. och Fort de l’Heurt i s.; mot land är det fasta
försvaret däremot otillfredsställande. B. är den
sjätte i ordningen af Frankrikes sjöhamnar, och det är
äfven hufvudstationen för franska fisket i Nordsjön
och vid Newfoundland. Varuutbytet med utlandet steg
1901 till ett värde af 397,3 mill. frcs. Införseln
bestod mest af siden, ylle, bomulls- och jutevaror,
exporten af samma varor samt af läder och vin. B. är
en af de mest använda öfverfartsorterna till England
(2 1/2 timmars väg till Folkstone). Äfven är det en
mycket besökt hafsbadort. Genom de många engelsmän,
som där äro bosatta (omkr. 6,000), har staden fått en
mycket stark engelsk prägel. B. har handelsdomstol,
collège, navigationsskola, ett offentligt bibliotek
(omkr. 65,000 bd, 75 inkunabler och 239 handskrifter
af högsta paleografiska betydelse) samt museum med
arkeologisk och etnografisk samling, tafvelgalleri
och naturaliekabinett. Omkr. 3 km. n. om staden, på
en höjd vid vägen till Calais, står La colonne de la
grande armée, en 53 m. hög, af Napoleons staty krönt
marmorkolonn, till minne af det af Napoleon 1803–05
upprättade lägret vid B. och hans låtsade eller
verkliga ansträngningar för att bereda en landstigning
i England. – B. var redan på romarnas tid en värderad
hamn (Portus gesoriacus) och öfverfartsort till de
brittiska öarna, och man har också, ehuru med orätt,
vid B. sökt det ställe, hvarifrån Cæsar öfvergick
till Britannien. Af de många byggnader, som där
uppfördes af romerska kejsare, finnes intet spår;
endast af Caligulas fyrtorn, som förstördes i 17:e
årh., finnas ruiner, kallade Tour d’0dre. I 9:e årh.,
då B. flera gånger hemsöktes af nordmännen, bl. a. 883
och 892, blef det hufvudstad i grefskapet
Boulonais, som 1430 kom till hertigdömet Bourgogne
och 1477 införlifvades med franska kronan. 1544–50
tillhörde B. engelsmännen. 1559 –1813 var det
biskopssäte. (J. F. N. L. W:son M.)

2. B.-sur-Seine [-syr-san], stor by, 9 km. v. om
Paris, vid Seine. 44,416 inv. (1901). I B. finnas
många villor, öfver 300 tvätthus och flera
fabriker. Norr om B., mellan högra Seine-stranden
och Paris’ västra mur, ligger Boulogne-skogen.

Boulogne [bolå’nj], Jean, flamsk bildhuggare. Se
Bologna (Giovanni da).

Boulogne [bolå’nj], fransk målarfamilj. – 1. Louis
B. d. ä.
, stamfadern, f. 1609 i Paris, d. där 1674,
målade fresker i Louvre och Versailles och hade
titel af "peintre du roi" samt var en af de tolf,
som 1648 stiftade franska konstakademien. – 2. Bon
B
., den föregåendes son, f. 1649 i Paris, d. där
1717, studerade i Italien och blef 1677 medlem af
akademien. Han förvärfvade sig ett namn som målare
och kopparstickare. Hans receptionsstycke, Herkules i
strid med centaurerna
, finnes i Louvre, som dessutom
har af honom Bebådelsen och Ett underverk af S:t
Benedikt
. I Invaliddomen har han målat fresker. Hans
framställning är korrekt i teckning, liflig i färg,
men saknar originalitet. – 3, Louis B. d. y., den
föregåendes broder, f. 1654 i Paris, d. där 1733,
studerade länge i Rom, återkom till Paris 1680, blef
1681 ledamot af akademien, 1723 dess direktör och 1725
"premier peintre du roi". Han dekorerade Augustinus’
kapell i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free