- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1379-1380

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bourqueney ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Central-Amerika 1881–83</i> (2 bd, 1887), <i>Contributions
to a monograph of the Amphipoda hyperiidea/i (i
Vet.-akad:s handl. 1888–90), The oxycephalids (i
Vet.-societ:s "Acta", 1890), Om Norrlands skogar
(1892). Dessutom har han öfversatt J. Echegarays
"Mariana" (1894), "Med samma vapen" (1895) och
"Offrad" (1896) samt J. Lies "Glada fruar" (1895),
samtliga uppförda å Dramatiska teatern i Stockholm.

Bovarysm, en af Jules de Gaultier 1902 införd
benämning på den mänskliga vanan att uppfatta sig
själf som en helt annan än den man är, en vana,
som han fann särskildt utpräglad hos hjältinnan i
Flauberts "Madame Bovary".

<b>Bovbjerg,</b< en 46 m. hög lerbank på norra Jyllands
västkust, 22 km. söder om Agger. Den angripes ständigt
af Nordsjön, som rycker bort stora delar af densamma.
E. Ebg.

Bowdichia H. B. K., bot., växtsläkte af
fam. Leguminosæ, afd. Cæsalpinioidæ. B. virgilioides
H. B. K. lämnar ett ytterst varaktigt virke; dess bark
(<sp>alcornoco, chabarrobark</i>) användes mot reumatism och
andra sjukdomar. Samma användning har barken af en
annan art (sucupirubark). Båda arterna
växa i tropiska Syd-Amerika. Jfr Byrsonima.
G. L–m.

<b>Bowdler</b< [baVdle], Thomas, engelsk litteratör,
f. 1754, d. 1825, urspr, läkare, mest bekant som
utgifvare af en rensad Shakspere-upplaga, "The family
Shakespeare" (10 bd, 1818), hvari enligt löfte
i titeln alla ord och uttryck utelämnats, som "ej
anständigtvis kunna läsas högt i en familj". Arbetet
vann stor spridning (7:e uppl. 1861). Efter B:s
död utgafs 1826 en af honom på samma sätt behandlad
upplaga af Gibbon, där alla "stycken af omoralisk
eller irreligiös tendens" uteslutits. B:s metod
har gifvit upphof åt verbet "to bowdlerise".
V. S–g.

Bove [båve], Giacomo, italiensk forskningsresande,
f. 1852 nära Acqui i Piemonte, genomgick
sjökrigsskolan i Genova, deltog 1873–74 i en
af italienska regeringen utsänd expedition till
Öst-Asien och var 1878–80 en af de få utländske
deltagarna i Vega-expeditionen, under hvilken han
hade befäl såsom navigationsofficer, ansvarade
för kronometrarnas skötsel, gjorde nödiga
astronomiska iakttagelser, ritade kartor och
undersökte hafstemperaturen. Därefter ledde han
en af argentinska regeringen 1881 utsänd expedition
till södra Patagonien och Eldslandet; öfver de vunna
resultaten afgaf han 1883 en officiell redogörelse:
Patagonia, Terra del Fuoco etc. På uppdrag af
italienska regeringen företog hän 1885–86 en resa till
Kongo för att afgifva ett omdöme om förhållandena
därstädes. En febersjukdom, som han där ådrog sig,
gjorde att han måste lämna marinen, hvarefter han i
Genova öfvertog den tekniska ledningen af det stora
ångbåtsbolaget "La Veloce". Men inseende sin oförmåga
att sköta denna befattning begick han själfmord i
Verona 10 aug. 1887.

Boven. Se Bofven.

Bowen [båTfin], Francis, nordamerikansk filosof och
nationalekonom, f. 1811 i Charleston (Massachusetts),
d. 1890. Efter att redan tidigt ha haft anställning
vid Harvard-universitetet och därpå företagit resor
i Europa, intog han 1843–54 en bemärkt ställning som
utgifvare af "North american
review" och var samtidigt en ansedd föreläsare
vid Lowell institute i Boston. 1853 mottog han en
professur i religions-, moral- och statsfilosofi vid
Harvard-universitetet. Hans omfattande författarskap
gällde särskildt filosofi och nationalekonomi;
de filosofiska arbetena (bl. a. Critical essays on
the history and present condition of speculative
philosophy
, 1842, och Treatise on logic, 1870)
riktade sig delvis mot flera europeiska vetenskapsmän
(bl. a. Stuart Mill), medan de nationalekonomiska
föga afvika från den liberala engelska skolans
uppfattning, utom i tullfrågan (Principles of
political economy
, 1856, American political economy,
1870). E. Hkr.

Bowen [båHrin]. 1. Henry Chandler B., nordamerikansk
tidningsutgifvare, f. 1813 i Woodstock, Connecticut,
d. 1896 i Brooklyn, deltog 1848 i grundandet af
den inflytelserika kongregationalist-tidningen "The
independent" i New York, blef 1861 dess ende egare
och var under flera år äfven dess redaktör. B. hörde
till H. W. Beechers närmaste vänkrets och var en
af grundarna af Plymouth-kyrkan, där Beecher blef
pastor. Flera af hans söner verkade som tidningsmän i
"The independent".

2. Clarence Winthrop B., den föregåendes
son, nordamerikansk publicist, f. 1852 i
Brooklyn, blef 1896 faderns efterträdare som
utgifvare af "The independent", där han länge
varit medarbetare. B. har äfven idkat historiskt
författarskap och bl. a. skrifvit Boundary disputes
of Connecticut
(1882).

3. Herbert Wolcott B., den föregåendes broder,
nordamerikansk diplomat, f. 1856 i Brooklyn, studerade
i Paris, Berlin och vid Yale, där han graduerades
1878. Han blef 1890 amerikansk konsul i Barcelona,
befordrades 1895 till generalkonsul därstädes och
var 1899–1901 Förenta staternas minister i Teheran.
Från 1901 har han varit minister i Carácas.
Som sådan spelade han en synnerligen framträdande
roll under Venezuelas vidtutseende konflikt med
England, Tyskland, Italien och andra europeiska
makter 1902-03 (se Venezuela). Det lyckades
B., som af presidenten Castro fått obegränsad
fullmakt för träffande af uppgörelse med de
europeiska stormakterna, att (13 febr. 1903)
få konflikten löst genom ett skiljedomsfördrag.
B. har utom flera diktsamlingar utgifvit ett
folkrättsligt arbete, International law (1896).
V. S–g.

<b<Bowen</b> [bålFin], sir George Ferguson, brittisk
kolonialämbetsman, f. 1821, d. 1899, blef efter
akademiska studier i Oxford 1847 föreståndare för en
högskola på Korfu, verkade där till 1851 och utgaf
under denna tid Ithaca in 1850 (1850, 3:e uppl. 1854),
i hvilket arbete han sökte visa, att Korfu var
Odysseus’ ö. 1849 företog B. en resa i Ungern samt
förde bud från de flyktande insurgenterna i Viddin
till brittiske ambassadören i Konstantinopel,
hvarigenom de räddades från att bli utlämnade af
turkiska regeringen. B. blef 1854 förste sekreterare
vid Joniska öarnas regering och verkade som sådan,
ehuru förgäfves, för att England skulle behålla
det strategiskt viktiga Korfu. 1859 sändes han till
Queensland som denna från Nya Syd-Wales lösgjorda
kolonis förste guvernör. B. uppmuntrade under sin
guvernörstid ifrigt forskningsfärder i landet och
upprättade 1860 en beriden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 12 12:23:39 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbc/0746.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free