- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 3. Bergsvalan - Branstad /
1429-1430

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brahe ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utan drefs af en djupare längtan efter frälsning,
mokʃa, till fördjupande i själfvet och i
gudomsväsendet. För att komma därtill tillgrep man
fastor och allehanda själfpina, som i Indien uppnått
en ohygglighet och en virtuositet, som väl knappast
annorstädes. Yrkes-asketerna, yoginerna, fingo ett
högre anseende för helighet. För att behålla sin makt,
måste bramanerna följa med tiden och till födselns
och offrets och vedalärdomens företräden lägga något
af själfspäkningens, tapas.

Till brahman, offerordet, knöt sig småningom en
spekulation, som i logisk skärpa och svindlande
djärf konsekvens ej blifvit öfverträffad och
som skapat bramanismens märkligaste litteratur,
araṇyakaerna och upaniʃaderna (Kâthaka-upaniʃad
finns i svensk öfversättning). Där bindes tanken
ej vid offret, såsom i de teologiska traktater,
som kallas brâhmaṇaer och sûtraer, utan brahman
fattas såsom tillvarons grund och väsen, såsom den
enhet, som utesluter all tvåfald. Frälsningen består
i kunskap, i den insikten, att denna tillvaro är sken
och att brahman är det enda verkliga. Genom världens
undflyende och andens ansträngning kommer man till
den befrielse från lifvets kretslopp, saṃsâra, till
den sinnesro, som inga offer och gärningar kunna
skänka, till att skåda den stora enkla sanningen:
"det är du", tat tvam asi; âtman, anden, själfvet,
är bráhman, människan ett med den evige anden och
därmed ställd bortom lif och död.

Denna spekulation kallas vedas mål, vedânta. Viktigast
af de andra filosofiska riktningarna är sânkhýa, som
gjorde mer allvar af världsförklaringen. Den bramanska
teologien och spekulationen upplefde en pånyttfödelse
halftannat årtusende eller mer efter upaniʃaderna i
9:e och 10:e årh. e. Kr. Vedântas ypperste tänkare,
Sankara, verkade i 9:e årh:s början mot buddismen.

Bramanismen var alltför spekulativ och aristokratisk
för att såsom sådan blifva folkreligion. Brahman
fattas väl äfven maskulint såsom den högste guden. Men
han har ej tillvunnit sig en plats i den lefvande
fromheten. Det religiösa behofvet vände sig dels
till buddismen och andra munkordnar, dels till
folkreligionens populära gestalter. Viktigast
af dessa äro Viʃnu och Siva, hvilkas religioner
genomträngts af bramanismens frälsningsläror. Den
indiska religionshistoriens hufvudperioder blifva
sålunda vedareligionen, bramanismen, buddismen
från 5:e årh. f. Kr. (jämte andra munkordnar,
viktigast jainasekten) samt den ytterst mångfaldiga
företeelse, som begynte redan jämsides med eller före
buddismen i braman-âtman-tänkandets förmälning
med Viʃnu- eller Siva-kult, och som ännu i dag
ger åt Indien dess religiösa fysionomi. Den plägar
sammanfattas under namnet hinduism (se d. o.). Litt.:
A. Barth, "The religions of India" (3:e uppl. 1891),
E. W. Hopkins, "The religions of India" (1895), och
E. Hardy, "Indische religionsgeschichte" (1898).

N. S.

Brahmana ("det som har afseende på brahman"),
på sanskrit författade prosaafhandlingar rörande
fornindiernas kult.

Brahmanaspati. Se Mytologi.

Brahmani [bra’məni] l. Wani, kustflod i
brittisk-indiska prov. Bengalen, uppstår vid södra
gränsen af Behar och utflyter i Bengaliska viken i

Mahanadis deltaområde vid Palmyras point. Längd 450 km.

J. F. N.

Brahmaputra ("Brahmas son"), en af Asiens största
floder, upprinner i västra Tibet på 30° 45’ n. br. och
82° 20’ ö. lgd, på en höjd af 4,720 m. ö. h.,
strax öster om Manasarowar-sjöarna, i hvilkas närhet
också både Sutlej och Indus upprinna. Floden flyter
under namnen Tamdshanchamba och Sangpo åt ö., n. om
Himalaya, från hvilket den mottar flera bifloder,
däribland afflödet från den på 4,210 m. höjd liggande
stora sjön Jamdok-tso (Palti); från n. inflyter
bl. a. Ki-tsju, vid hvilken Lassa ligger. Längre
österut gör floden ett väldigt knä omkring
Naiuphulaberget och börjar vid Gja-la-dshong (2,410
m. ö. h.) sin genombrottsdal ö. om Himalaya, som den
lämnar under namnet Dihang i närheten af Sadiya (100
m. ö. h.) i öfre Assam. Denna del af flodens dal är
föga känd, så att t. o. m. tvifvelsmål uppställts om
Sangpo och Dihang vore samma flod, men dessa häfdas
genom punditen K. P:s resa 1888–89. Där, i öfre
Assam, får floden namnet B. efter ett mindre betydande
tillflöde, som kommer från sydöstra Tibet. Riktningen
blir nu mot sydväst, och floden börjar snart dela
sig i flera armar, som omsluta stora flodöar. Vid
Gauhali är bredden 1,509 m. och djupet 23,9 m.; vid
Goalpara böjer sig B. mot söder kring Garo hills och
sammanflyter vid Goalanda med Ganges. Den
hufvudarm af floden, som här möter Ganges, heter dock
Jamun, medan namnet B. tillägges en obetydligare
östligare flodarm, som också förlorar detta namn,
då den flyter in i armen Meghna. Ganges’ och B:s
deltan äro förenade till ett, tillsammans upptagande
82,594 kvkm. B:s hela längd är 2,900 km., däraf
1,650 km. inom Tibet. Vattenmängden växlar mycket. I
mars, då snön på bergen smälter, börjar B. att
stiga och växer alltjämt under den därpå följande
regntiden då vattenmängden strax ofvan deltat enligt
Schlagintweit är 894,300 kbm. i sekunden. I september
börjar floden sjunka och för slutligen blott 318,200
kbm. i sekunden. B. är en af hinduernas heliga floder.

J. F. N.

Brahmaputra-höns l. Brahmahöns, en storvuxen
hönsras, som på 1840-talet från Ostindien infördes
till England. Det förekommer en mörk och en ljus
varietet. Hufvudets fjädrar äro hvita, halsens
hvita med svarta strimmor. Kammen är tredubbel,
tämligen låg. Stjärtfjädrarna stå upprätt. Dessa
höns äro ganska goda äggläggare och tämligen goda
slakthöns och voro förr mycket ansedda, men hafva
numera till stor del undanträngts af nyare raser.

H. J. Dft.

Brâhma-samãj ("Brahmans kyrka"), ett indiskt
religionssamfund, som visar kristet inflytande
på bramanismen. Dess upphofsman är Râmmohun Roy
(d. 1833), hvilken, efter att hafva studerat
hinduernas, parsernas, muhammedanernas och de
kristnes religionsurkunder, förkastade den indiska
polyteismen såsom falsk och grundade en religiös
kult, som skulle vara en dyrkan af "det eviga,
outgrundliga, oföränderliga väsendet, alltets upphof
och upprätthållare". Efter ett misslyckadt försök
1816 organiserades samfundet 1830, och ett tempel
byggdes för dess sammankomster. Râmmohun Roy ansåg,
att vedaböckerna, rätt uppfattade, innehålla en
monoteistisk lära, som genom att missförstås

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:06 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbc/0771.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free