Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brand ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan Oder och Spree, samt Ruppin-kanalen, mellan
Havel och Ruppin-sjön. Mineral finnes endast i
ringa mängd; jorden lämnar företrädesvis torf,
brunkol, kalk o. d. Medelårstemperaturen är i Berlin
9,2°, i Frankfurt 8,5°; den årliga regnmängden
500–600 mm. Ehuru 45 proc. af ytinnehållet äro
åkerjord, frambringas ej säd tillräckligt för
behofvet. Däremot lämnar skogen, som upptager
32 proc. af landets yta och till största delen
består af barrskog, tillfälle till utförsel. Som
provinsen är rik på ängs- och betesmarker (omkr. 13
proc. af hela ytinnehållet), är boskaps- och i
synnerhet fårskötseln betydlig; B. utför mer ull
än någon annan preussisk provins. Fiske idkas
mycket. Industrien, som har i synnerhet franska
kolonister att tacka för sin första lyftning,
är högt uppdrifven och omfattar företrädesvis
ylle-, linne- och sidenfabrikation, bomullsspinneri
o. d. Befolkningen uppgick 1900 till 3,108,554 inv.,
oberäknadt Berlin, nästan lika fördelade på könen;
däraf voro 2,907,863 evangeliska, 160,305 katoliker,
25,766 judar etc. Massan af invånare är tyskar;
i Nieder-Lausitz bo dock 37,519 vender, af hvilka
2,403 också tala tyska. Folkbildningen står högt. För
undervisningen är sörjdt genom en mängd anstalter
(27 gymnasier, 3 progymnasier, 6 realgymnasier, 1
öfverrealskola, 5 realprogymnasier, 13 realskolor,
10 skollärarseminarier, 1 landtbruksskola, 3
döfstumanstalter, 1 blindinstitut m. fl., alltsammans
oberäknadt Berlin). I administrativt hänseende är
provinsen, utom Berlin, delad i 2 regeringsområden:
Frankfurt och Potsdam – det förra omfattande 22, det
senare 16 kretsar. "Oberpresidiets" säte är Potsdam,
provinsiallandtdagen sammanträder i Berlin. Provinsen
har 1 oberlandesgericht (kammergericht) i Berlin,
9 landgerichte och 104 amtsgerichte. Till tyska
riksdagen sänder B. 20, till preussiska andra kammaren
36 representanter. Den evangeliska kyrkan står under
tre generalsuperintendenter och ett konsistorium
i Berlin; det katolska prästerskapet lyder under
furst-biskopen af Breslau.
Historia. Under folkvandringarna bosatte sig
slaviska stammar i det förut af germaner (semnoner)
bebodda B. Skattskyldiga under Karl den store, gjorde de
sig oberoende under riksupplösningen, men blefvo 928
delvis kufvade af Henrik I, som i deras land anlade
markgrefskapet Nordmark (nuv. Altmark). Otto den
store befäste kristendomen där genom upprättandet af
två biskopsdömen (i Havelberg och B.), och Ostmark
(nuv. Nieder-Lausitz) eröfrades. Albrekt I Björnen
(d. 1170), af askaniska huset, förenade med sina
båda län, Nordmark och Ostmark, de från slaverna
eröfrade Vormark (nuv. Priegnitz) och Mittelmark,
förlade sitt residens till staden B. och blef den
förste markgrefven af B. Landets uppodling gjorde
raska framsteg, framför allt genom af honom inkallade
bönder från Westfalen och Nederländerna. Albrekts
ättlingar utvidgade området både i ö. och i n. genom
gifte, köp och krig, men när ätten med markgrefve
Valdemar 1319 utdog, inträdde under wittelsbacharna,
som innehade B. 1323–73, en tid af ständigt ökad yttre
och inre vanmakt. Kejsar Karl IV köpte B., och hans
son Sigismund öfverlämnade det till sin trogne vasall,
borggrefve Fredrik i Nürnberg, af huset Hohenzollern
(se d. o.). Både han och sonen Fredrik II (1440–70)
återställde den inre ordningen och återtogo de
under vanmaktsperioden förlorade landsdelarna. Albrekt
III Achilles (1470–86) ordnade tronföljden i de
hohenzollernska länderna (B., Ansbach och Baireuth)
genom den s. k. dispositio achilleia (1473), och
de följande härskarna förstodo att genom den inre
ordningens stärkande och yttre landtförvärf (mest
genom arf) stadga sin maktställning. Markgrefvarna
af B. hade alltsedan 1200-talet varit kurfurstar –
denna deras värdighet erkändes definitivt 1356 –
och räknades snart bland rikets mera betydande. Den
kraftfulle Joakim I (1499–1535) förföljde med
stränghet reformationens anhängare, men hans son
Joakim II (1535–71) öfvergick till den lutherska
läran (1539); dock iakttog han under schmalkaldiska
kriget en försiktig hållning. Understödd af sin
kansler Lampert Diestelmeyer, fick han 1569 efter
vidlyftiga underhandlingar med Polen exspektans
till hertigdömet Preussen, där en sedan 1510
härskande yngre gren af huset Hohenzollern väntades
dö ut. Joakim II:s sonsons son, Johan Sigismund
(1608–19), förvärfvade genom sin gemål Anna, dotter
till hertig Albrekt Fredrik af Preussen, hertigdömet
Kleve och grefskapen Mark, Ravensberg och Ravenstein
samt blef 1618, vid sin svärfaders död, hertig af
Preussen under polsk länshöghet. Sonen Georg Vilhelm
(1619–40), bekant som Gustaf II Adolfs svåger och
för sin vacklande hållning i trettioåriga kriget,
var en svag furste, men hans son Fredrik Vilhelm
("den store kurfursten"; 1640–88) var den egentlige
skaparen af B:s storhet. Westfaliska freden gaf honom
Hinterpommern samt stiften Magdeburg, Halberstadt,
Minden och Kammin, och hans sluga politik gentemot
de båda motståndarna Karl X Gustaf och Johan Kasimir
förskaffade honom suveräniteten öfver Preussen,
så att hans son och efterträdare Fredrik III
(I) 1701 kunde göra sig till konung i detta land,
hvarefter B:s historia sammanfaller med konungariket
Preussens. Se vidare Brosien, "Geschichte der Mark
Brandenburg im mittelalter (1887), Berner, "Geschichte
des preussischen staats" (2 bd; 2:a uppl. 1896), samt
de af "Verein für die geschichte der Mark Brandenburg"
(grundad 1837) utgifna historiska serierna "Märkische
forschungen" (19 bd, 1841–86) samt "Forschungen
zur brandenburgischen und preussischen geschichte"
(från 1888). Jfr Preussen.
2. Stad och stadskrets i regeringsområdet Potsdam,
provinsen Brandenburg, ligger på båda sidor af Havel
(Altstadt på den högra, Neustadt på den vänstra). På
en ö i floden ligger Dom-B. l. Burg-B., som dock är
en särskild kommun i kretsen Westhavelland. B. har
49,250 inv. (1900), 4 evangeliska kyrkor (däribland
den götiska Katarinakyrkan från 1401), en katolsk
kyrka, 2 gamla rådhus, en straffanstalt, 2 gymnasier
samt betydlig industri af kamgarn, korgar, ylletyger,
äfven mekaniska verkstäder, tobaks- och kemiska
fabriker, kvarnar m. m. I Dom-B. ligga domkyrkan
(byggd 1170–1318, restaurerad 1836) och det förra
premonstratensklostret. – Staden, som gifvit
sitt namn åt landet, har hederstiteln "kur- och
hufvudstad". – B. lär hafva grundlagts af de slaviske
viltzerna och kallades af dem Brennabor (skogsberget);
däraf uppkom sedan namnet Brandenburg. 928 intogs
staden af den tyske konungen Henrik I, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
