Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brandt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stadens olika brand- och polisvaktkontor, och för
att brandkåren skulle alarmeras, måste muntlig
anmälan göras hos någon polis- eller brandvakt. Då
allmänheten vanligen sväfvade i okunnighet om hvarest
sådan anmälan närmast kunde ske, började man år
1857 i Berlin uppsätta anslagstaflor på gatorna,
särskildt vid de offentliga brunnarna, med uppgift
å närmast liggande vaktkontor, hvarjämte belöning
utlofvades till den, som först anmälde en utbruten
eldsvåda. För att afhjälpa de brister, som häftade
vid detta alarmeringssystem, började man i slutet
af 1870-talet införa Morse-telegrafapparater,
hvarigenom ett ingånget meddelande snabbare och
säkrare kunde uppfattas, hvarjämte på gatorna
uppsattes brandskåp, genom hvilka allmänheten
kunde direkt till brandstationerna signalera
eldsvåda. I Sverige infördes brandtelegrafen
1875 i samband med omorganisationen af Stockholms
brandväsende, och brandtelegrafer äro nu anlagda
i stor utsträckning. De nyaste amerikanska
brandtelegrafanläggningarna, som nu äfven börjat
införas i Europa, t. ex. i Hannover 1902, gå ut på
att stationsapparaten automatiskt signalerar det
ingångna larmet såväl som brandskåpets nummer. Såsom
kraftkälla för brandtelegrafanläggningarna begagnar
man vanligen elektriska strömkällor, placerade
inom brandstationen. Det galvaniska batteriet,
som förekommer under olika former, har på en
del ställen ersatts med andra strömkällor, såsom
induktionsmaskiner eller ackumulatorbatterier i
sådana fall, då ström för dessas laddning (från ett
elektricitetsverk) funnits tillgänglig.
Linjenätet, som sammanbinder brandstationerna såväl
sinsemellan som med brandskåpen, bestod ursprungligen
af endast luftledningar, men i de större städerna
öfvergick man snart till underjordiska kabelledningar
för att undvika luftledningsnätets olägenheter, hvilka
dock i någon mån kunna reduceras bland annat
därigenom att brandtelegrafnätet höjes minst en
meter öfver stadens öfriga luftledningar. Linjenätet
utgrenar sig från brandstationen vanligen i flera
olika kretsar öfver stadens område, och hvarje sådan
krets omfattar ett visst antal brandskåp. Därigenom
att dessa kretsar korsa eller gripa in i hvarandra,
blir «n hel stadsdel icke helt utan brandtelegraf,
om fel på en ledning skulle uppstå.
 |
| Fig. 2. Linjenät med fyra hvarandra korsande kretsar. |
|
| Fig. 3. Brandskåp. |
|
| Fig. 4. Brandalarmskylt vid breflåda. |
|
| Fig. 5. Telefonering från brandskåp. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
