Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brasilien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2/3 af båda husens ledamöter antaga det. Bland andra
bestämmelser i författningen märkas stadgandena om
allmän värnplikt, obligatoriskt civiläktenskap, fri
religionsöfning, konfessionslös skolundervisning,
församlings-, tal- och tryckfrihet, frånvaro af
adelskap och ordnar. Dödsstraff är afskaffadt utom i
hären under krig. Hären, som sedan 1875 bildas genom
allmän värnplikt, räknade 1904 i fredstid 28,160 man
och 1,600 officerare, hvartill komma ett gendarmeri
på omkr. 20,000 man, däraf 2,486 i Rio de Janeiro,
och ett frivilligt bildadt nationalgarde. Flottan
bestod 1904 af 2 tredje klassens linjeskepp, 2
kustpansarskepp, 17 små kryssare, 1 pansarkanonbåt,
1 torpedjagare, 8 första klassens torpedbåtar,
tillsammans 34,442 ton, 81,050 indikerade hästkrafter
och 205 kanoner. Dessutom finnes en del äldre, nu
tämligen värdelösa krigsfartyg. Flottans personal
bestod s. å. af 600 officerare, 4,000 matroser, 1,500
sjökadetter och skeppsgossar, 500 marinsoldater och
1,000 eldare.
Rättskipning. Landets högsta domstol,
förbundsdomstolen, hvilken har ungefär
samma befogenhet som förbundsdomstolen i
Nord-Amerikas förenta stater, består af 17 af
senaten utnämnda ledamöter. I andra instans döma
11 appellationsdomstolar. Därjämte fungera 7
handelsdomstolar. Första instans äro i brottmål
aflönade polisdomare (delegados och subdelegados de
policia) och i civilmål valda fredsdomare (juizes de
paz). I svårare brottmål användes jury. Med undantag
af fredsdomare äro alla domare och assessorer
oafsättliga. Strafflagen är bildad efter code
Napoléon; i civilmål gäller den brasilianska kodex,
en blandning af äldre portugisiska lagar, tillökad med
nya, ofullständiga, hvarandra motsägande paragrafer
och tolkningar.
Finanser. Budgeten har förr nästan alltid uppvisat
ett deficit. För 1903 upptog den i utgifter 238,489
mill. pappersmilreis och 42,593 mill. guld-milreis
(däraf 24,6 mill. för marinministeriet, 46,3
mill. för krigsministeriet, allt pappersmilreis,
4,8 mill. guld- och 66,77 mill. pappersmilreis
för ministeriet för industri och allmänna arbeten
samt för finansministeriet 36,89 mill. guld- och
83,84 mill. pappersmilreis) och i inkomster 43,124
mill. guld- och 255,54 mill. pappersmilreis, största
delen in- och utförseltullar. Statsskulden uppgick
1903 till 65,917 mill. pd st. i utländska skulder och
72,732 mill. pd st. i inländsk skuld. Af sistnämnda
summa utgjorde den rörliga skulden 9,02 mill. pd
st. och det utelöpande pappersmyntet 33,775 mill. pd
st. eller mer än 675 mill. milreis. De enskilda
staternas skulder utgjorde 1898 10,1 mill. pd st.
B:s nuv. vapen eller rättare emblem är en femuddig
gyllene stjärna med uddarna fasetterade och försedda
med smal röd innerkant; i vinklarna mellan uddarna
gyllene strålar. Stjärnan täckes af en blå skifva,
som inom en silfverkantad, blå, med 20 femuddiga
silfverstjärnor belagd ring visar Södra korsets
stjärnbild. Den stora stjärnan omgifves af en
lagerkvist och en tobaksstjälk, nedtill sammanhållna
af en rosett, som halft täcker fästet af ett upprätt
svärd. Under det hela ett band med inskrift "Estados
unidos do Brazil. 15 de novembre de 1889". Flaggan
är grön med en ockerfärgad rombyta; i denna en
blå glob, delad i två hälfter af ett hvitt band,
som bär valspråket "Ordem e progreso" (ordning och
framsteg). I det blå fältet
ses 21 stjärnor: 1 öfver bandet, symboliserande det
neutrala municipiet, och 20 (bland dem Söderns kors)
under detta, representerande de 20 staterna. Landets
färger äro grönt och gult.
Mynt, mått och vikt. Myntenheten är milreis (à
1,000 reis, à pari = 2,04 kr.); 1,000 milreis = 1
conto. Skiljemynten präglas i nickel och koppar; det
minsta gäller 10 reis. Jämte dessa småmynt cirkulera
nästan uteslutande papperspengar. Kursen är mycket
växlande. Metersystemet infördes genom lag af 1862
och är sedan 1874 ensamt lagligt, men äldre mått och
vikter äro dock ännu i bruk.
Litt.: W. Sellin, "Das kaiserreich B." (2
bd, 1885), Wells, "A sketch of the physical
geography of Brazil" ("Proceedings of the royal
geogr. soc. of London" 1886), v. d. Steinen, "Durch
Zentral-B." (s. å.) och "Unter den naturvölkern
Zentral-B:s" (1893), A. Mare, "Le Brésil" (2 bd,
1890), Hartt, "Geology and physical geography of
Brazil" (s. å.), Ehrenreich, "Die eintheilung und
verbreitung der völkerstämme B:s" (1891), Therese von
Bayern, "Meine reise in den brasilianischen tropen"
(1897), och Lamberg, "B., land und leute" (1899). Se
för öfrigt Garraux, "Bibliographie brésilienne"
(1898), och utförlig förteckning i W. Sievers,
"Süd- und Mittelamerika" (1903). J. F. N.
Historia. Som B:s upptäckare plägar anses portugisen
Cabrál, hvilken under en färd till Indien ankrade i
en bukt, som han kallade Porto Seguro – där senare
staden Santa Cruz grundades – och i april 1500 tog
det nya landet i besittning för portugisiska kronans
räkning under namnet Ilha da vera cruz ("Det sanna
korsets ö"). Trakten kring Amasonflodens mynning
hade emellertid redan i början af samma år besökts
af spanjoren Pinzon, Columbus’ följeslagare. Namnet
Brazil, som ursprungligen betecknade ett där
förekommande, i handeln tidigare från Asien
bekant färgträd, blef snart landets officiella
benämning. Under 1500-talets första årtionden
fortsattes de portugisiska upptäcktsfärderna i dessa
nejder, bl. a. af Amerigo Vespucci. 1 jan. 1502
upptäcktes den bukt, som fick namnet Rio de Janeiro,
enär den antogs vara mynningen till en stor flod. Den
begynnande kolonisationen höll sig emellertid
först till landets nordliga delar, och São Salvador
de Bahia blef 1549 residensort för landets förste
generalkapten, Tomé de Souza. Först hade portugiserna
användt sin nya besittning mest till anhaltplats
på vägen till Indien och till deportationsort
för judar, förbrytare och af inkvisitionen dömda
kättare. Efter 1530 började ordentliga nybyggen
anläggas, och portugisiska adelsmän erhöllo som
länsherrar med arfsrätt stora landområden. Souza
medförde jesuitiska missionärer, hvilka snart med
värme åtogo sig de förtryckte indianernas sak och
äfven sökte åstadkomma mänskligare behandling af
de negerslafvar, som i stort antal importerades för
den hastigt uppblomstrande sockerodlingens skull. I
brasilianska farvatten började snart äfven franska och
holländska sjöfarande att visa sig, och deras hållning
blef alltmera hotande, särskildt sedan Portugal
efter föreningen med Spanien indragits i Filip II:s
strider med det protestantiska Europa. Farligast
af fransmännens anfallsföretag var det af Coligny
och andra ledande hugenotter planerade, som 1555
riktades mot trakten af Rio. Expeditionen anfördes
af adelsmannen Villegagnon, som på en efter honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
