- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
31-32

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brassier de Saint-Simon Vallade ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hufvudkålvarietéterna hafva somliga långsträckta hufvud
(sockertopps-kål), andra runda, och då än gröna,
inuti hvita (hvitkå1), än mörkt blåröda
(rödkå1). Likaledes gifves det rundhufvade och
långhufvade virsingvarieteter.

Kålrapsen och rofrapsen äro af betydelse dels såsom
olje-, dels såsom köks- och foderväxter. Största
mängden af den s. k. rofoljan vinnes ur frön af
dessa växter, särskildt af kålrapsen, hvilken är
den viktigaste af mellersta Europas oljeväxter. De
s. k. rapskakorna, hvilka äro af högt värde
såsom boskapsfoder, bildas af återstoden af det
vid oljepressningen använda rapsfröet. - Från de
varieteter af dessa båda arter, som utmärka sig genom
oljerika frön {B. Napus oleifera D. C. och B. Rapa
oleifera
D. C.), skilja sig de till människoföda och
foder använda afarterna (B. Napus rapifera Metzg.,
k ål-ro t,-och B. Rapa rapifera Metzg., rofva,
turnips) därigenom att de hafva antingen
nedersta delen af stammen (B. Napus rapifera) eller
roten (B. Rapa rapifera) tjock och köttig. Det är
företrädesvis dessa köttiga stamdelar och rötter,
som hafva användning såsom födoämnen, ehuru äfven
bladen af vissa varieteter nyttjas såsom sådana. De
söndermalda fröna af B. nigra (Melanosinapis
communis
) utgöra svartsenap; af B. Besseriana
erhålles sareptasenap och af B. juncea
indisk senap. F. R. K. (G. L-m.)

Brassier de Saint-Simon Vallade [brassie d® sa’
.simå7 valland], Maria Joseph Anton, grefve, tysk
diplomat, tillhörde en under franska revolutionen
emigrerad adelsfamilj och föddes i Schlesien 1798. Han
ingick 1826 i’preussiska utrikesministeriet, blef 1837
ministerresident i Aten samt envoyé 1845 i Stockholm,
1854 i Turin och 1862 i Konstantinopel. 1869
ackrediterades han som Nordtyska förbundets, 1871
som Tyska rikets envoyé vid italienska hofvet. Död
i Rom 1872.

Brassin [brasa’], Louis, tysk pianist, f. 1840 i
Aachen, d. 1884 i Petersburg, elev af Moscheles,
var lärare först vid Sterns konservatorium i Berlin
(1866), därpå (1869-79) vid Bruxelles’ och slutligen
vid Petersburgs konservatorium. Utom värdefulla etyder
komponerade han operan Der thronfolger (1865). Äfven
hans broder Leopold (f. 1843, d. 1890) var en
utmärkt pianist. En tredje broder, Gerhard (f. 1844),
är en framstående violinist. Deras fader, Louis B.,
var barytonist. A. L.

Brassmatta, Brassmärke, sjöv. Se Brass.

Brassó [bra7 J j å], det ungerska namnet på komitatet
och staden Kronstadt i Siebenbürgen.

Brass-skinkel, sjöv. Se Skinkel.

Brastad, socken i Göteborgs och Bohus län, Stångenäs
härad. 5,121 har. 2,620 inv. (1903). Annex till Bro,
Göteborgs stift, Vikornas södra kontrakt. Socknen
eger en stor mängd fornlämningar, i synnerhet
hällristningar.

Bratbost, Karl Mikael, norsk operasångare, f. 1861
å gården Bratbost i Österdalen, Norge. Han valde
den militära banan, tog transport från Trondhjem
till Kristiania för att taga underofficersexamen
och kommenderades 1882 till Stockholm, där han vid
en uppvisning i norska gardets kasern 1883 genom sin
tenorröst väckte sådan uppmärksamhet hos konung Oskar,
att denne på egen bekostnad lät honom studera sång
för Ivar Hallström och Arvid Ödmann. 18S6 debuterade
han å Stora teatern såsom Ruodi
i "Vilhelm Tell" och engagerades därpå för ett år,
hvarunder han sjöng Oberon, Tonio i "Regementets
dotter", David i "Mästersångarne" och Sylvain i
"Villars’ dragoner". Hösten 1887 reste han ut för
att idka sångstudier i Paris (för Delle Sedie) och i
Italien. Efter återkomsten var han 1891-93 fäst vid
Aug. Lindbergs operatrupp i Göteborg, men var därpå
ånyo till 1902 engagerad vid operan i Stockholm,
hvarest han ytterligare sjöng Toriddo, Siegmund,
Tannhäuser, Radamés Pajazzon
m. m. Död l aug. 1904.
A. L.

Brate, Erik, filolog, skolman, f. 13 juni 1857 i
Norbergs socken, Västmanlands län, blef student
i Uppsala 1876, studerade forngermanska språk
och sanskrit vid universitetet i Strassburg
1882-83, promoverades till filos. doktor i
Uppsala 1884 och blef s. å. docent i forngermanska
språk. Sedan han förestått professuren i svenska
språket 1885-87, utnämndes han 1887 till lektor i
modersmålet ock tyska språket vid Södermalms högre
allmänna läroverk i Stockholm. B. är en idérik och
skarpsinnig forskare. Han har skrifvit: Nordische
lehnwörter i m Orrmulumm
(i Pauls och Braunes
"Beiträge zur geschichte der deutschen sprache
und litteratur". X, 1884), Fornnordisk metrik
(1884, omarb. 1898), Runverser (i "Antiqvarisk
tidskrift för Sverige", X, häftena 1-6, 1887-91;
tills, med prof. S. Bugge), Äldre vestmannalagens
ljudlära
(i Uppsala univ:s "Årsskrift", 1887), hans
kanske bästa arbete, vidare Dalalagens böjningslära
(1890) och Själ (i den Bugge tillegnade festskriften
"Uppsalastudier", 1892), Svensk språklära (1898)
samt uppsatser i "Sv. ioin-minnesförrs tidskrift",
"Arkiv för nordisk filologi", "Beiträge zur kunde
der indo-germanischen sprachen", "Nystavaren"
m. fl. tidskrifter. Under de senare åren har B. för
det af Vitt. hist. o. ant. akad. planerade stora
runverket undersökt en mängd svenska runinskrifter och
är f. n. en af Sveriges förnämste runkännare. B. blef
1904 medlem af Vitt. hist. o. ant. akademien. -
B:s hustru, Fanny Ingeborg Matilda B., född Ekbom,
målarinna, f. 26 febr. 1861 i Stockholm, gift
1887, studerade vid konstakademien 1879-85, då hon
erhöll kungliga medaljen, samt har sedan utställt
porträtt och interiörer med läsande eller lekande
barn. Namnsdag 1903) inköptes af nationalmuseum.

Brater, Karl, tysk publicist och politiker,
f. 1819, d. 1869, grundade 1850 "Blätter fur
administrative praxis in Bayern" och sedermera
"Süddeutsche zeitung" m. fl. tidningar, i hvilka,han
försvarade tanken om Tysklands enhet under Preussens
ledning. Ifrån 1856 var han medredaktör i Bluntschlis
"Deutsches staatswörterbuch". 1858 blef han ledamot af
Bajerns andra kammare, där han snart blef en af den
liberala oppositionens ledande man, och 1859 deltog
han i stiftandet af den tyska nationalföreningen.

Bratianu. 1. Dimitrie B., rumänsk politiker,
f. 1818, studerade i Paris, deltog i 1848 års
revolutionsrörelse i Valakiet och måste därefter lämna
landet. Dit återkommen, tillhörde han liksom brodern
(se nedan) det radikala partiet, var några gånger
minister och sedermera Rumäniens representant i
Konstantinopel, hvarifrån han 1881 kallades till
konseljpresident. Under hans korta ämbetstid
(apr.-juni) egde konungakröningen rum. Efter sin
afgång stod han i skarp opposition mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free