Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 45-46 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braunersköld ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

regentskapsråd skulle öfvertaga styrelsen, för den
händelse att den eventuelle arfvingen, hertigen
af Cumberland, hindrades bestiga tronen, och, om
hindret ej försvunnit efter ett år, skrida till
val af regent. Efter Vilhelms död, 18 okt. 1884,
tillkännagaf hertigen af Cumberland i ett öppet
bref af s. d., att han öfvertog hertigdömet,
under förklaring att han ville godkänna
riksförfattningen. Men braunschweigska ministären
lämnade hertigens proklamation utan afseende och
hänvisade honom att göra sina anspråk gällande
hos kejsaren och riket. På rikskanslerens förslag
förklarade därpå förbundsrådet 2 juli 1885, att
hertigens af Cumberland anspråk, till följd af hans
ställning till Preussen, strede mot riksförfattningens
grundprinciper. Samma uttalande hade B:s landtdag
gjort redan 30 juni s. å., och 20 okt. förklarades
ytterligare hertigen af Cumberland af ofvannämnda skäl
utesluten från tronföljden. 21 okt. valde landtdagen
prins Albrekt af Preussen (f. 8 maj 1837, kusin till
kejsar Fredrik III, se vidare Albrekt) till regent. I
hyllningseden till den nye regenten erkändes dock
uttryckligen de gamla förpliktelserna till huset
B., hvadan regentens ställning formellt blott var
provisorisk, till dess den rättmätige arfvingen
intagit en sådan ställning till Tyska riket, att
rikets myndigheter kunde godkänna hans rätt och
till honom öfverlämna hans arfland. Prins Albrekt
afslöt 1886 en militärkonvention med Preussen. 9
mars 1899 antogs en rösträttsreform och 1902 en ny
regentskapslag, enligt hvilken regentskapet ej upphör
vid en ändring af den arfsberättigade tronföljarens
person. J. Th. W.

Det gamla rådhuset i Braunschweig.

2. Hufvud- och residensstad i hertigdömet af samma
namn, flackt belägen i en järnvägsknut vid floden
Oker. 128,226 inv. (1900), däraf 9,000 katoliker och
900 judar. Staden har en ålderdomlig prägel och är
oregelbundet byggd. De forna fästningsverken hafva
förvandlats till intagande
promenader. Bland offentliga byggnader märkas residenset
(byggdt 1831-36), prydt med ett härligt fyrspann i
koppar och kolossala ryttarstoder af hertigarna Karl
Vilhelm Ferdinand och Fredrik Vilhelm, trenne rådhus
(ett från 14:e och 15:e årh., i renaste gotiska stil,
och ett byggdt 1895-1900), järnvägsstationshuset,
teatern, vidare den i rundbågsstil af Henrik Lejonet
(1173) grundlagda domkyrkan, med grundläggarcns
och hans gemåls, Matildas, grafvård samt en krypta,
welfiska husets familjegraf. I närheten af denna
kyrka står en af
sistnämnde furste (1166) upprest pelare med ett
bronslejon. Andra kyrkor äro Magnikyrkan (grundad
1031), Katarinakyrkan (1172), Martinikyrkan (1190),
Brödrakyrkan (1345), framför hvilken är rest en bild
af reformatorn Bugenhagen, Andreaskyrkan (1200-1522)
med ett 92 m. högt torn, Aegidiuskyrkan (1248-1434),
numera utställnings- och konsertlokal, kallad
Aegidius-hallen, samt Paulinerkyrkan (1343), nu
använd som tyghus. Bland öfriga minnesmärken må nämnas
en 23 m. hög järnobelisk samt ett monument öfver
Lessing (som föddes i B. 1729) och strax utom staden
"das Schill-denkmal", öfver några därstädes 1809
nedskjutna deltagare i F. von Schills friskara. Det
hertigliga museet innehåller en högst värdefull
samling konstsaker. Bland läroanstalter framstår den
tekniska högskolan ("Carola Wilhelmina", grundlagd
1745), med 376 inskrifna studenter (1903-04), 2
gymnasier, l öfverrealskola m. fl. Staden har många
välgörenhetsinrättningar. Industrien är betydlig,
speciellt tillverkningen af maskiner, järnvägsvagnar,
ångpannor, symaskiner och bleckvaror. Stor handel,
särskildt speditionshandel; framstående äro ock
bokhandeln och boktryckerierna. Vida berömd i Norden
var den i B. tillverkade "mumman". Två gånger årligen
hålles där (alltsedan 1498) stor marknad ("messe"),
men dessa "mässor" ha nu endast lokal betydelse. -
Anläggningen af borgen Dankwarderode (861) på Okers
vänstra strand lär hafva gifvit första anledningen
till B:s uppkomst. Dess namn förekommer i urkunder
ända från 1031. B. fick stadsrätt af Henrik Lejonet,
som äfven började att befästa platsen. På 1200-talet
ingick det i hanseförbundet (blef "quartierstadt",
d. v. s. hufvudort i ett af förbundets fyra distrikt)
och köpte sig åtskilliga rättigheter af landets
hertigar; dock lyckades det aldrig att blifva fri
riksstad. 1528 öfvergick det till reformationen,
sjönk sedan genom hansans förfall, brandskattningar
under trettioåriga kriget och inre split betydligt i
anseende och välmåga samt tvangs 1671 att fullständigt
underkasta sig hertigarna af Braunschweig. Dessa hafva
sedan 1753 haft sitt residens i staden utom åren
1806-13, då den hörde till konungariket Westfalen.
J. F. N.

Braunschweig, Nya, provins i Dominion of Canada. Se
New Brunswick.

Braunschweig-Beyern [-bo’fern]. Se Bevern.

Braunschweig-grönt. Se Berggrönt.

Braunschweig-mumma, ett mörkbrunt, tjockt och
beskt öl, som 1492 uppfanns af Kristian Mumme i
Braunschweig.

Brauronia, grek. myt., ett af Artemis’ tillnamn, af
orten Brauron i Attika, där gudinnan hade ett
tempel. I detta fanns hennes äldsta bild, hvilken
enligt sagan blifvit ditförd af Ifigeneia. Den
brauroniska Artemis’ dyrkan infördes i Aten, där
hennes tempel, Brauronion, var beläget på Akropolis,
strax innanför Propyleerna.

Brausewetter. 1. Otto B., tysk målare, f. 1835
i Ostpreussen, d. 1904 i Berlin, professor vid
konstakademien i Berlin, har målat historietaflor,
bl. a. Rikard III (1860; museet i Danzig), Gustaf
Adolf i slaget vid Lützen (1876) och General
York (von Wartenburg) talar inför östpreussiska
ständerna 1813 (B:s mest betydande arbete, 1888;
i landtdagssalen i Königsberg). B. målade äfven
historiska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>