Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 51-52 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brazza ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

51

Brazza-Breccia

24,408 inv. (1900), mest serbo-kroater, som odla vin,
tobak och fikon samt bryta sten.


Brazza, Pierre Paul François Camille Savorgnan de B.,
grefve, fransk Afrikaresande, f. 1852 på Rio de
Janeiros redd, tillhör en gammal italiensk släkt och
hette urspr, de Brazza Savorgnani. Han egnade sig 1868
åt fransk sjökrigstjänst och fick 1874 medborgerliga
rättigheter i Frankrike. I aug. 1875 inskeppade
sig B. jämte läkaren Noël Ballay i Bordeaux för att
genomforska öfre Ogowe. De bereste en del af denna
flod, hvarefter B. inträngde i fan-negrernas land,
upptäckte Kongos biflod Alima samt återvände till
kusten, sedan han uppmätt Okanga (0° 30’ n. br., 15°
ö. lgd). 30 nov. 1878 anlände han till Gabun. Efter
en längre tids sjukdom återupptog B. på franska
regeringens uppdrag i dec. 1879 sina upptäcktsresor
i samma trakter. Han upprättade därunder stationen
Franceville, nådde 8 sept. 1880 Kongo och anlade
där Brazzaville, som skulle blifva utgångspunkt
för den franska ångbåtsfarten på Kongo, samt tog
denna del af floden i besittning för Frankrikes
räkning. Han gjorde därefter flera mindre resor i
denna nejd samt återvände till Frankrike på våren
1882. Där godkändes af nationalförsamlingen hans
fördrag med negerfurstarna, och han fick 1,275,000
francs till nya resor och anläggning af nya stationer,
hvarjämte han utnämndes till regeringskommissarie i
västra Ekvatorial-Afrika. Sedan han återvändt till
detta land, företog han sig att under rastlöst arbete
grunda ett tjugotal nya stationer, utvidga kolonien,
anlägga vägar, ordna ångbåtsfarten på Alima och Ogowe
samt genomforska och kartlägga det franska Kongo,
till hvars generalkommissarie han 1886 utnämndes
och som har honom att tacka för sin nuvarande
betydelse. 1897 återvände han till Frankrike och lefde
där som privatman, tills regeringen 1905 sände honom
att som utomordentlig kommissarie på ort och ställe
företaga en undersökning om förvaltningsmissbruken
i franska Kongo. B. är en af de mest betydande
vägbrytarna för europeisk civilisation i Afrika.
J. F. N.

Brazzaville [-vi’ll], station i franska Kongo,
på högra (norra) stranden af den af floden Kongo
bildade Stanley Pool, midt emot stationen Kinsjassa i
Kongostaten, har katolsk missionsstation, 2 europeiska
faktorier och lär med de närmast kringliggande orterna
hafva 5,000 inv. Landsträckan mellan de i Stanley
Pool utmynnande floderna Djue och Impila förvärfvade
Savorgnan de Brazza 1880 af höfdingen Makoko, och
stationen anlades s. å.

Brda, landskap i Montenegro (se d. o.).

Brdawald, en omkr. 70 km. lång skogbevuxen höjdkedja i mellersta
Böhmen. Den hör till den siluriska formationen (kvarts
och skiffer) och sträcker sig från Rokitzan till
Königsaal mellan Moldau och dess biflod Beraun. Högsta
punkten är Took, 857 m.

Brdt., i zoologiska namn förkortning för J. Fr. von
Brandt.

Breadalbane [bredä’lbein], earl- och markistitel inom
en gren af ätten Campbell (se d. o.).


Break [bréi’k], eng., öppen, fyrhjulig vagn med hög
kuskbock och bänkar längs efter sidorna eller på
tvären (uppstigningen sker bakifrån eller från sidan);
skolvagn för hästars inkörning.


Breakage. Se Bräckage.

Breakspear [bréi’kspio] l. Nicolaus Albanensis, påflig legat. Se Hadrianus IV,

Bréal [brea’l], Michel Jules Alfred, fransk
filolog, f. 1832 i Landau, Rhen-Bajern, af franska
föräldrar, studerade i Paris och Berlin, blef
1866 professor i jämförande språkforskning vid
collège de France och 1875 medlem af Institutet
samt var 1879-88 generalinspektör öfver den högre
undervisningen. B. har varit lifligt verksam på flera
af den indoeuropeiska filologiens områden. Bland
hans filologiska arbeten må särskildt nämnas
L’étude des origines de la religion zoroastrienne
(1862, prisbelönt), Hercule et Cacus, étude de
mythologie comparée (1863), De persicis nominibiis
apud scriptores graecos (s. å.), Le mythe d’Oedipe
(s. å.), Oedipo e la mitologia comparata (1866), Les
tables engubines (1875), Sur le déchiffrement des
inscriptions cypriotes (1877), Mélanges de mythologie
et de linguistique (s. å., 2:a uppl. 1882) samt
Essai de sémantique (1897, 2:a uppl. 1899), en af de
fåtaliga framställningarna af betydelseläran. B. har
öfversatt Bopps jämförande grammatik till franska
och utgifvit den med historisk och kritisk inledning
(1866-74) samt har bearbetat flera etymologiska
arbeten. Dessutom har han författat Quelques mots sur l’instruction publique en France (1872; 3:e
uppl. 1881), La réforme de 1’orthographie française
(1890), De l’enseignement des langues anciennes (1891),
De l’enseignement des langues vivantes (1893) och
Deux études sur Goethe (1898) samt en mängd uppsatser
i tidskrifter.

Breared, socknar. Se Bredared.

Breccia [brä’ksia], petrogr., bergart, som består
af skarpkantiga brottstycken eller fragment
af en eller annan berg- eller mineralart, fast
förenade med hvarandra genom något lerigt, kalkigt
eller kiselartadt bindemedel, hvilket ofta utgör
hufvudmassan. Efter brottstyckenas petrografiska
beskaffenhet skiljer man mellan kvartsbreccia,
kalkstensbreccia o. s. v. Breccia kan bildas på flera
sätt: l:o) genom materialets hopande på jordytan
ungefär som ett konglomerat, hvarvid enda olikheten
är den, att de särskilda stenfragmenten icke hunnit
blifva rundnötta, såsom hos konglomeratet; torde
därför rätteligen böra benämnas sedimentär breccia;
2:o) genom hopläkning af de bergartsspillror, som
ej sällan uppkomma längs sprickor eller remnor i
berggrunden, där glidning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>