Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 63-64 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bredd ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

okt. s. å. en utförlig berättelse om sin beskickning,
Verbael van de nederlandsche gesandten - -van hunne
legatie in Sweden en Rusland in de jaren 1615
en 1616 (tryckt i kejs. ryska hist. samfundets
"sbornik", del 24, 1878; holländsk text med rysk
öfversättning). Redan 1619 trycktes i Haag en
kortare skildring af deras färd (Journael der
legatie in Moscovie gedaan in le jaren 1615 ende
1616, med kopparstick, framställande bilder från
Ryssland, några äfven från Sverige). B. vardt
sedermera president i höga rådet; han drogs med i
den förföljelse, som drabbade vännerna till den 1619
störtade Oldenbarnevelt, hvilkens dotter Geertruid
var B:s första hustru. B. dog i Haag i jan. 1633. I
Veenhuizens kyrka restes honom en dyrbar minnesvård:
hans bild af hvit marmor hvilar där i kroppsstorlek
på en bädd af svart marmor.

Brederoo. Se Bredero.

Bredestad, socken i Jönköpings län, Norra Vedbo
härad. 3,052 har. 568 inv. (1903). Annex till Askeryd,
Linköpings stift, Norra Vedbo kontrakt.

Bredfock, sjöv., ett segel, som föres under fockrån
på skonare och vissa slags mindre fartyg. Bredfocken
är ett s. k. "flygande" segel, som ej är fastgjordt
vid rån, utan hissas upp till den och vid bärgningen
nedtages i däck. Se Fock. R. N.*

Bredichin,
Fedor Aleksandrovitj, rysk astronom, f. 1831,
blef 1857 adjunkt vid universitetet i Moskva, var
1865-82 professor och direktor vid observatoriet
därstädes och 1890-95 direktor vid observatoriet
i Pulkowa. Sedan 1890 var han akademiker. Död
1904. B. utgaf grundläggande arbeten om kometerna.


Bredius, Abraham, holländsk konstforskare, f. 18 april
1855 i Amsterdam, egnade sig först med brinnande
ifver åt musikstudier - i synnerhet pianospel -
i syfte att utbilda sig till virtuos, men måste,
sjuk och öfveransträngd, afbryta dem och skickades
på en rekreationsresa till Italien. Där började
han bedrifva konsthistoriska studier. Hans förste
vetenskaplige ledare vid fullföljandet af dessa
studier var A. Fischer i Breslau; senare rönte han
stort inflytande af W. Bode i Berlin. Efter att för
forskningar i sitt fäderneslands konsthistoria hafva
genomrest Europa härs och tvärs, tjänstgjorde han
några år såsom "onder-directeur" vid Amsterdams
riksmuseum, öfver hvars tafvelgalleri han 1885
utgaf en strängt vetenskapligt affattad katalog,
rik på nya tafvelkritiska, men i synnerhet nya
konstnärsbiografiska uppgifter, de senare frukter af
hans trägna arkivforskningar, som spridt ljus öfver
många dunkla punkter i det holländska måleriets
historia. Han blef 1889 direktör för Mauritshuis
(k. tafvelgalleriet i Haag), öfver hvilket han 1895
utgaf en större, tillsammans med Hofstede de Groot
utarbetad, på franska affattad katalog af betydande
konsthistoriskt värde. Oegennyttigt har han dessutom
år efter år ställt sina nya forskningars resultat till
deras förfogande, hvilka vid Europas olika museer
redigerat tafvelkatalogerna. Han har äfven utgifvit
de båda praktverken Die meisterwerke des rijksmuseum
zu Amsterdam (München 1886-88) och Die meisterwerke
der königl. gemäldegalerie im Haag (München 1891),
skrifvit den konsthistoriska afdelningen i det stora
verket Amsterdam in de 17:e eeuw (1903) m. m. samt
redigerar sedan tjugo år tillbaka den värdefulla
tidskriften "Oud-Holland". Rik och oberoende, har han
själf bildat en dyrbar tafvelsamling, som, förutom
en mängd sällsyntheter, innehåller bl. a. sju äkta
Rembrandt, däribland David, spelande harpa för Saul,
för hvilken målning den nordamerikanske milliardören
och samlaren Pierpont Morgan förgäfves bjudit honom
1 1/2 mill. kr. Den siste ättlingen af en gammal släkt,
har B. nämligen till holländska staten testamenterat
sitt oskattbara galleri, hvars förnämsta nummer
han redan under lifstiden deponerat i Mauritshuis,
liksom han förut skänkt en mängd goda taflor till
Amsterdams riksmuseum. Han är den störste kännare
af holländsk konst, som någonsin funnits, och har
riktat den holländska konsthistorien med snart sagdt
oräkneliga upptäckter. O. G-g.

Bredman, Johan, astronom, f. 7 nov. 1770 i Ovikens
socken i Jämtland, blef 1790 student i Uppsala,
1797 filos. magister, 1801 docent i matematik, 1802
amanuens vid astronomiska observatoriet, 1808 adjunkt
i matematik och 1811 professor i astronomi, sedan
han förut under några terminer bestridt de offentliga
föreläsningarna i detta ämne. Han blef 1815 ledamot
af Vetenskapsakademien, tog 1841 afsked från sin
professur och dog 1859. B. lär icke hafva egt någon
djupare lärdom i sitt ämne, men ansågs dock för en
god föreläsare. Hans Theoretiska astronomiens grunder
/or begynnare (1845), som utgör en bearbetning
af hans föreläsningar, tillvann sig fördelaktiga
vitsord äfven i utlandet. B. tog initiativet till den
omgestaltning af studentexamen, som 1831 egde rum
vid universiteten i Sverige och som bestod däruti
att vissa adjunkter eller docenter under uppsikt
af filosofiska fakultetens dekanus skulle förrätta
examen, hvilken förut anställts af dekanus ensam.

Bredmunnar, Plagiostomi. Se Selachii.

Brednäbbad strandvipa, zool. Se Strandvipesläktet.

Brednäsiga apor, zool. Se Primates.

Bredouille [bredo’j], fr., term i trick-track och
domino, betecknande dubbel vinst.

Bredow, förr by i preussiska reg.-omr. Stettin, vid
Oder, 3 km. nedanför Stettin, sedan 1900 införlifvadt
med denna stad. Omkr. 15,000 inv. I B. ligga den
berömda mekaniska verkstaden "Vulkan", med stora
skeppsvarf, där pansarfartyg byggas (omkr. 4,000
arbetare), samt flera andra fabriker.

Bredow, Gottfried Gabriel, tysk historieskrifvare,
f. 1773, d. 1814, blef 1804 professor i historia
i Helmstedt, 1809 i Frankfurt a. d. Oder och
1811 i Breslau. Mest kända bland hans arbeten
äro skolböckerna Umständliche erzählungen der
merkwürdigsten begebenheiten aus der allgemeinen
weltgeschichte (1810, 15:e uppl. 1866; "Berättelser
ur allmänna historien", 2:a uppl. 1844-45) och
Merkwürdige begebenheiten aus der allgemeinen
weltgeschichte (1810; 37:e uppl. 1880, "Första

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>