- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
65-66

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bredd ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

begreppen i allmänna historien, för begynnare" 1835; 7:e
uppl. 1866).

Bredpannade oxen, zool. Se Nötkreaturet.

Bredsdorff, Jakob Hornemann, dansk natur- 
och språkforskare, f. 1790, d. 1841, sedan
1828 lektor vid Sorö akademi, var en ovanligt
mångsidig vetenskapsman. Hans naturvetenskapliga
och historiska afhandlingar äro icke synnerligen
betydande, men hans språkhistoriska undersökningar
visa, att han på detta område var långt före sin
tid. Hans afhandling Om aarsagerne til sprogenes
forandringer
(1821, ånyo utg. 1886 af V. Thomsen)
framhåller samma synpunkter som de, till hvilka
den nyaste tidens forskning nått, och likaledes
förtjänar hans skrift Om runernes oprindelse (1822)
att vara ihågkommen. Äfven hans läsning af inskriften
på guldhornen (1839) var i det väsentliga riktig. _
E. Ebg.

Bredsida., sjöv., sidan af ett fartyg, med fäst
afseende på de där befintliga kanonerna. Att
afskjuta den ena sidans alla kanoner kallas att
’’gifva en bredsida". - Bredsidefartyg, krigsfartyg
med kanonerna uppställda i batteri. Ordet nyttjades
egentligen om pansarfregatter, som hade sina
kanoner uppställda på nästan samma sätt som äldre
örlogsfartyg. Såsom motsats till dessa talade man om
tornfartyg. Numera följer man en annan indelningsgrund
för örlogsfartygens klassificering. Jfr Pansarfartyg
och Tornfartyg. B. P.*

Bredsidefartyg. Se Bredsida.

Bredsjö, järnbruk i Hjulsjö socken af Örebro
län, tillhör aktiebolaget Bredsjö bruk, hvars
aktiekapital uppgår till 1,000,000 kr. Vid bruket
finnas 2 masugnar, hvilkas tillverkning 1903
uppgick till 6,307 ton tackjärn och direkt ur masugn
framställdt gjutgods. S. å. producerades 21,100
hl. träkol. Arbetarnas antal utgjorde 60. Bolaget
idkar äfven grufdrift och trävarurörelse.
K. K.-Å.

Bredsjö-Degerfors järnväg. Se Nora-Karlskoga järnväg.

Bredsted, Hans Kristian, dansk pomolog, f. 1829 i
Marslev på Fyn, d. 1895, innehade från 1860 stora
och ansedda trädskolor i Odense. Han egnade sig
med intresse och framgång åt studiet af fruktsorter
och bedref i stor utsträckning profodling af nyare
eller mindre kända frukter. Sina rika erfarenheter
framlade han i två för sin grundlighet och sakkunskap
synnerligen framstående arbeten: Hasselnödden
(1887) och Haandbog i dansk pomologi (1888-96).
C. G. D.

Bredstjärtad labb, zool. Se Labbsläktet.

Bredsund, det 4 km. breda inloppet midt i Söndmöre,
Norge, hvarifrån hafvet går in mellan Godo och
Hareidlandet, där det mellan de många öarna delar
sig i flera armar: Valderhaugfjorden, som går
mot n. ö. mellan Godön och Hessen samt fortsattes
i Grytefjord och Ellingsfjord i Borgund socken;
Borgundfjord, som går mot ö. mellan Hessen och
Sulön; och Sulefjord, som går i s. ö. mellan Sulön
och Hareidlandet och fortsattes i östlig riktning
under namn af Storfjord (fno. Harundarfjord). Sundet
och dess förlängning väster ut, Bredsunddybet,
äro bekanta för sitt stora djup, som vida
öfverstiger hafvets såväl utanför som innanför och
uppgår till 300 m., medan djupet utanför på de
stora söndmörska fiskebankarna är mindre än 100 m.
O. A. Ö.

Bredsådd. Se Sådd.

Bredsåningsmaskiner. Se Sådd.

Bredsäter, socken i Skaraborgs län, Kinne härad. 1,765
har. 375 inv. (1903). Annex till Björsäter, Skara
stift, Kinna kontrakt.

Bredsätra, socken i Kalmar län, Runstens härad. 2,790
har. 693 inv. (1903). Annex till Gärdslösa, Kalmar
stift, Ölands medelkontrakt. - Inom socknen finnas
många fornlämningar, bl. a. de på Kapelludden belägna
ruinerna efter Långöre kapell samt ett stenkors, båda
från medeltiden. På udden finnes Ölands östra fyr,
byggd 1871-72.

Bredsöm, sjöv., ett slags söm, som användes
å segel, då man vill knappa in på duken, där
seglet är särskildt utsatt för sträckning.
H. W-l.

Bredtorsken, zool. Se Torsksläktet.

Bredvik (Brevik, Brefvik), socken i Skaraborgs län,
Kåkinds härad. 5,291 har. 1,421 inv. (1903). Annex
till Gredbäck, Skara stift, Kåkinds kontrakt.

Bredåkra, öfningsplats för Karlskrona
grenadjärregemente, belägen i Ronneby socken, n. om
staden Ronneby, vid Mellersta Blekinge järnväg.

Bredåkra-Tingsryds järnväg, mellan Bredåkra
station å Mellersta Blekinge järnväg och Tingsryd
i Kronobergs län, är en 41 km. lång enskild bana,
som eges af Bredåkra-Tingsryds järnvägsaktiebolag,
hvars styrelse har sitt säte i Ronneby. Dess spårvidd
är 1,067 m., största lutning 16,67%o och minsta radie
300 m. Anläggningskostnaden var 794,000 kr., och banan
öppnades 15 sept. 1896. Aktiekapitalet är 374,800 kr.
H. L.

Brée. 1. Matthias Ignatius van B., nederländsk målare,
f. i Antwerpen 1773, lärjunge af Vincent i Paris,
yrkade på ett allvarligt studium af det nakna och af
antiken. Död 1839 såsom förste professor och direktör
vid konstakademien i Antwerpen. B:s mest betydande
målning är Rubens’ död (i Antwerpens museum). -
2. Philipp Jakob van B., den förres broder
och lärjunge, historiemålare, f. 1786, d. 1871,
studerade i Paris och Italien. Bland hans förträffligt
komponerade taflor må nämnas Atala, Drottning Blanca
och Maria Stuart i dödsstunden.

Breenbergh [bren-], Bartholomeus, holländsk målare,
f. 1599 i Deventer, d. före 1659 i Amsterdam, var
under sju års uppehåll i Rom, där han bodde redan
1619, lärjunge till Paulus Bril, hvarjämte han rönte
starkt inflytande af Elsheimer, samt verkade i
Amsterdam åtminstone från 1633. I nationalmuseum
finnas af honom Italienskt landskap med gamla
byggnader
och Italienskt landskap med ruiner
(1646). Bland hans öfriga arbeten märkas Hvila på
flykten till Egypten
(i Louvre) och Ruinlandskap med
badande kvinnor
(i Schwerin). I dessa båda sistnämnda
stycken äro figurerna utförda af Corn. Poelenburgh,
med hvilken han i Amsterdam samarbetade, men
hvars lärjunge han ingalunda var, såsom man förr
trodde. Annars befolkade han helst sina ruinbilder med
figurer ur bibeln, sagan eller gamla historien. Hans
äldre taflor stå Elsheimer så nära, att de tydligen
visa inflytandet af denne. Sådana finnas i Kassel,
München, Petersburg och flerstädes. Hans bästa
arbeten härstamma från 1640-talet och återfinnas,
utom de nämnda i Stockholm, i Dresden, Köpenhamn
och Antwerpen. C. R. N. (O. G-g.)

Bref (af lat. brevis, brcve, kort, kortfattad, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free