- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
89-90

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Breislak ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Styrelsen utöfvas af senaten och borgerskapet
gemensamt. Senaten består af 16 för lifstiden
valda ledamöter (senatorer), af hvilka åtminstone
10 måste vara jurister och 3 köpmän. Senaten utser
inom sig hvartannat år en borgmästare för 4 år,
så att alltid 2 borgmästare fungera, af hvilka den
ene är president i senaten för ett år. Hvarje 30-årig
borgare är valbar till senator. Senaten har ledningen
och öfveruppsikten i alla stats- och kyrkliga
angelägenheter, utöfvar den verkställande makten,
representerar staten utåt, utöfvar benådningsrätt
och har högsta polismyndighet. Borgerskapet
består af 150 för 6 år valda ledamöter, af hvilka
hälften afgår hvart tredje år. Af ledamöterna
äro 14 representanter för de lärda yrkena, 40 för
köpmannakonventet, 20 för industriidkarkonventet,
48 för öfriga statsborgare i staden B., 12 för
städerna Vegesack och Bremerhaven samt 16 för
landsbygden. Valrätt och valbarhet tillkomma hvarje
25-årig statsborgare. – För rättsvården har staten
tvenne amtsdomstolar (i B. och i Bremerhaven)
och en "landgericht" i B.; i högre instans dömer
den hanseatiska "oberlandesgericht" i Hamburg. –
Den bremiska staten var förr ett frihamnsområde, men
är sedan 1 okt. 1888 intagen i tyska tullområdet med
undantag af två små friområden (i B. och Bremerhaven)
om tillsammans 1,15 kvkm. Budgeten för 1903–04 upptog
inkomsterna till 32,435 mill. mk, utgifterna stego
till 45,307 mill. mk. Statsskulden var 1 april 1904
212,207 mill. mk. Statens vapen är en silfvernyckel
i rödt fält (förr tvenne korslagda nycklar och ett
kors); dess flagga är 8 gånger horisontalt strimmig af
rödt och hvitt; landets färger äro rödt och hvitt. Som
medlem af Tyska riket har B. en röst i förbundsrådet
och sänder ett ombud till riksdagen.

2. Staden B., på en slätt utefter båda stränderna
af Weser, 74 km. från hafvet, ligger under 53°
5’ n. br. och 8° 48’ ö. lgd. Invånarna voro i
början af 1800-talet 35,000, 1902 186,622 och 1904
199,666. B. består af Altstadt, på högra stranden
af Weser, till den gamla vallgrafven (Stadtgraben),
Neustadt, på flodens vänstra sida (anlagd 1623–27),
samt fyra förstäder, af hvilka tre ligga omkring
Altstadt (den östra, norra och västra) och en (den
södra) utanför Neustadt. Öfver Weser gå tre broar:
den gamla Weserbron, den 1872–75 byggda Kejsarbron
samt järnvägsbron (1866) på B.–Oldenburgbanan. I
den västra förstaden (på flodens högra sida), där
storindustrien företrädesvis har sitt säte, ligger
den för en kostnad af omkr. 25 mill. mk anlagda
frihamnen (2,000 m. lång, 120 m. bred, 6,8 m. djup),
omgifven af stora magasin. Altstadt är sätet för
grosshandeln, dess medelpunkt är torget, "Domshof"
och "Domsheide", kring hvilka de viktigaste offentliga
byggnaderna ligga; Neustadt är öfvervägande upptaget
af minuthandeln, packhus och fabriker. Förstäderna,
som uppstått under de sista 70 åren, göra med sina
raka gator, sina ofta med verandor prydda och
af trädgårdar omgifna privatbostäder ett mycket
vänligt intryck. I dem saknas stora hyreskaserner,
i det att mer än i andra tyska städer hvarje familj
bebor sitt eget hus. Särskildt gäller detta om den
östra förstaden. – B. har 17 kyrkor, bland hvilka
S:t Petrus’ dom (från 11:e årh.; förr katolsk
ärkebiskopskatedral, nu luthersk hufvudkyrka),
Vårfrukyrkan, Martinuskyrkan, Ansgariuskyrkan och
den katolska Johanneskyrkan, alla i
Altstadt. Andra framstående byggnader äro det präktiga
rådhuset (byggdt 1404–07, med fasaden från 1609–12),
"Schütting" (handelskamrarnas hus, byggdt 1537–94),
börsen (1861–64), bomullsbörsen (1899–1902)
m. fl. Under rådhuset befinner sig den berömda
rådhuskällaren med gamla viner i stora fat. På torget
står en berömd Rolandsbild af sten, 9,6 m. hög,
upprest 1404; på Domsheide finnes en af Fogelberg
modellerad staty af Gustaf II Adolf, egentligen gjord
för Göteborg, men det skepp, som skulle öfverföra
den dit, förliste i nov. 1851 vid Helgoland, och
de personer, som räddade statyn, fordrade så hög
bärgarlön, att Göteborg fann det fördelaktigare
att beställa en ny afgjutning i München, medan
den första statyn inköptes af några bremerborgare
och skänktes till deras stad; framför rådhuset i
Altstadt står sedan 18 okt. 1893 kejsar Vilhelm I:s
ryttarstaty. – Af undervisningsanstalter märkas,
öfver 30 folkskolor, en "hauptschule" bestående af
gymnasium och handelsskola (högre realskola; från 1905
skall det blifva 2 gymnasier, ett realgymnasium och
en högre realskola), ett folkskollärarseminarium, 2
lärarinneseminarier, en navigationsskola, en teknisk
skola och en landtbruksskola jämte flera privata
skolor och praktiska yrkesskolor af många slag. För
öfrigt finnas ett stadsbibliotek, en naturhistorisk
och etnografisk samling och konstindustrimuseum, ett
stort museum för natur-, folk- och handelskunskap,
öppnadt 1896, ett kemiskt stadslaboratorium,
ett meteorologiskt observatorium, en teater
o. s. v. Talrika äro välgörenhetsanstalterna. – Af
B:s storindustri märkas riskvarnar, jutespinnerier,
maskinfabriker, petroleumraffinaderier, bryggerier,
brännerier, guld- och silfversmiderier samt tobaks-
och cigarrfabrikerna, hvilka dock mer dragit sig
till smärre orter i B:s närhet. – Sitt världsrykte
har B. fått såsom handels- och sjöstad. Bremerhaven
har hittills varit B:s sjöhamn, men nyligen har man
genomfört en reglering af Weser, så att fartyg om 5
meters djupgående kunna gå upp till staden. Detta
arbete har kostat 36 mill. mk. 1901 ankommo
till frihamnen 4,093 fartyg om 3,8 mill. kbm. i
lastrumomfattning. Egendomligt för B:s handel är,
att den består mycket mer i importhandel än i export
och att den förra dock är koncentrerad på några
få artiklar, men i dessa intager en ställning af
första rangen. I två artiklar, tobak och ris, är
B. världens största marknad, i fråga om bomull och
indigo den första på europeiska kontinenten, i fårull
och petroleum täflar slutligen B. framgångsrikt med
Antwerpen och Hamburg. 1901 infördes bomull för 316,9
mill. mk, ull för 93 mill., tobak för 61,7 mill.,
ris för 27,6 mill., spannmål för 61,3 mill., kaffe
för 11,3 mill. och petroleum för 7,8 mill. mk. Hela
importen 1903 hade ett värde af 1,212,7 mill. mk,
exporten af 1,157,3 mill. mk. I medeltal har
under åren 1897–1901 införseln stigit till 981
mill. och utförseln till 935 mill. mk årligen. –
B:s handelsflotta omfattade 1901 600 sjögående
fartyg (däraf 242 ångare) med 634,726 reg.-ton
och en besättning af 25,827 personer. Största
ångbåtsbolaget är Nordtyska Lloyd, som 1904 egde 116
ångfartyg om 559,000 reg.-ton samt hade flera nya
fartyg under byggnad. B. är slutligen en viktig
ort för emigrationen till andra världsdelar:
1901 befordrades därifrån 108,309 emigranter.
J. F. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free