- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
139-140

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brewer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kunde t. o. m. upptäcka släktskap mellan systrar
endast genom känseln. Hon kvarstannade till sin
död, 24 maj 1889, vid institutet, där hon genom
handarbeten, företrädesvis sömnad och virkning,
bidrog till sitt underhåll. Med hennes bildningsgång
och dess kroppsliga förutsättningar sysselsatte
sig från olika vetenskaplig synpunkt Stanley-Hall
(1879, fysiologiskt), Jerusalem (psykologiskt; "Laura
B. Erziehung einer taubstummblinden", 2:a uppl. 1891)
och Donaldson (anatomiskt; "Bericht iiber die sektion
des gehirns der Laura B.", i "American journal of
psychology", 1890). I litteraturen är hon för öfrigt
känd genom Ch. Dickens’ sympatiska skildring af henne
och hennes uppfostran i "American notes" (1842).

Bridgnorth [bri’djnåth] l. Bridgenorth, stad
i engelska grefsk. Shrop, vid floden Severn, af
hvilken den delas i en öfre, på en sandstensklippa
liggande stadsdel och en nedre, förenade genom en
stor bro. 6,049 inv. (1901).

Bridgwater [bri’djö>åte], riktigare än
Bridgewater, stad i engelska grefsk. Somerset, vid
floden Parret, som 15 km. nedanför faller ut i
Bristolkanalen. 15,209 inv. (1901). Sydöst om staden
ligger Sedge moor (se d. o.).

Bridlington [bri’dlin,t9n], Brellington
l. Burlington, stad i engelska grefsk. York, ej
långt från Bridlington-viken. 12,473 inv. (1901). 2
km. östligare ligger Bridlington quay, stadens hamn,
med mineralkällor och hafsbad. Nära därintill höjer
sig bergsudden Flamborough head med ett 80 m. högt
fyrtorn.

Bridong (fr. bridon), ett slags betsel utan stänger;
tränsbetsel. Se Betsel.

Bridport [-påt], stad i engelska grefsk. Dorset, nära
Brids mynning i Kanalen. 5,710 inv. (1901). Gammal
gotisk katedral. Tillverkning af segelduk, skosnören
och nät; liflig kusthandel.

Brie [bri], förr landskap i Frankrike, mellan floderna
Seine och Marne, nu deladt på depart. Seine-et-Marne,
Aisne, Marne och Aube. Det utgjorde länge ett grefskap
och tillföll 1328 franska kronan.

Brie-Comte-Robert [bri-kät-råbär], stad i franska
depart. Seine-et-Marne, nära Seines biflod Yerres,
förr hamnstad för västra delen af landskapet
Brie. 2,546 inv. (1901). Ruiner af ett slott,
som byggdes af Robert, son till Ludvig VI och
förste grefve af Brie. Handel med ost ("fromage de
Brie"). Jfr Brie-ost.

Brieg [brig], 1. Kretsstad i preussiska
prov. Schlesien, regeringsområdet Breslau, vid floden
Oder. 24,090 inv. (1900), hvaraf 7,722 katoliker
och 388 judar. Staden var fordom starkt befäst och
belägrades förgäfves af Torstenson 16 juni-17 juli
1642. 4 maj 1741 intogs B. af preussarna och 16
jan. 1807 af de med fransmännen förbundne bajrarna,
hvarefter Napoleon I lät förstöra fästningsverken,
hvilka sedan förvandlats till promenader. B. var
fordom residens i ett hertigdöme med samma
namn, som 1742 kom under Preussen, och ruiner
finnas där ännu efter det gamla hertigliga
slottet. - 2. Kretsstad i Valais. Se Brig.
L. W:son M.

Brieger [briger]. 1. Johann Friedrich Theodor B.,
tysk protestantisk teolog, f. 1842 i Greifswald, blef
1870 docent och 1873 e. o. professor i kyrkohistoria
i Halle, 1876 ord. professor i samma
ämne i Marburg och 1886 i Leipzig. Hans skrifter
behandla företrädesvis reformationshistorien. Nämnas
Die angebliche marburger kirchenordnung von 1527
(1881), Quellen und forschungen zur geschichte
der reformation
(1884 ff.) samt flera smärre
afhandlingar och uppsatser, däribland om den
katolska aflatshandelns verkliga innebörd vid tiden
för Luthers uppträdande. Jämte W. Gäss, A. Ritschl
och H. Reuter uppsatte han 1876 "Zeitschrift für
kirchengeschichte", som han sedan dess redigerat.
(Hj. H-t.)

2. Ludwig B., tysk läkare, f. 1849 i Glatz
(Schlesien), blef 1875 med. doktor, 1881 docent,
1890 e. o. professor i Berlin, 1891 föreståndare för
kliniken vid institutet för infektionssjukdomar i
Berlin och 1899 lärare i allmän terapi, hydriatri
m. m. vid universitetet därstädes. B. har utöfvat
en omfångsrik författarverksamhet och särskildt
genom sina kemiska undersökningar öfver de vid
ägghvitekroppars förruttnelse uppkommande giftiga
produkterna, ptomainerna, &#366;ber ptomaine (3 hftn,
1885-86), vunnit stort anseende. R. T-dt.

Briegleb [brig-], Hans Karl, tysk rättslärd,
f. 1805 i Baireuth, blef advokat i Nürnberg,
men kallades 1842 till juris professor i
Erlangen och utbytte 1845 denna lärostol mot en i
Göttingen. Död 1879. Han var ledamot af hannoveranska
ständerförsamlingens första kammare 1849. B. inlade
förtjänst om de historisk-teoretiska grundvalarna för
civilprocessen och om offentliggörandet af medeltidens
processlitteratur. Hans förnämsta arbete bär titeln
Über exekutorische urkunden und exekutivprozess
(2 bd, 1839; ny uppl. 1845).

Briel [brll], romantisk klippdal i grannskapet af
Wien. Se Brühl.

Brielle [-ä’l] l. den Briel, stad och kustfästning
på ön Voorne, vid en af Maasmynningarna, Nieuwe
Maas, i nederländska prov. Zuid-Holland. 4,107
inv. (1900). B:s försvarsverk äro gamla, men dess
flodfronter hafva på senare tid ombyggts till moderna
kustbatterier. Flera holländska sjöhjältar äro födda i
B. Där fanns förr ett birgittinkloster, Östvoorne. -
Hafsgeusernas eröfring af B. l april 1572 betraktar
man som inledningen till nederländska frihetskriget.
J. F. N. L. W:son M.

Briem, Valdemar, isländsk religiös skald, f. 1848,
blef teol. kandidat i Reykjavik och 1872 präst i
Hrepphólar. B. deltog 1878-86 i kommittéarbetet
för den isländska psalmbokens revision. I den 1886
utkomna nya psalmboken finnas 100 originalpsalmer af
B., som dessutom skrifvit flera andliga dikter. Hans
skaldskap utmärkes af lysande form och rika tankar.

Brienne [-ä’n], stad i franska depart. Aube
(Champagne). Omkr. 2,000 inv. I denna stad
fanns fordom en berömd krigsskola, i hvilken
bl. a. Napoleon I grundlade sin militära
bildning. B. är dessutom bekant genom striderna
29 jan. och l febr. 1814. Förstnämnda dag anfölls
Blücher af den franska hufvudhären under Napoleon I,
som ville hindra hans förening med Schwarzenberg, och
tvangs att vika åt Bar-sur-Aube; men tre dagar senare
återkom Blücher med 80,000 man och tvang den endast
hälften så manstarke Napoleon, som i den närbelägna
byn La Rothière afvaktade fredsunderhandlingar, att
draga sig tillbaka till Troyes efter en häftig strid,
som kostade honom 73 kanoner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free