Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brienne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fruktbringande tanken att med statshjälp förvandla
arrendatorerna till själfegande bönder, men hans
starka känsla för laglig ordning stöttes tillbaka
af nationallistledarnas upprorstendenser och
deras anhängares våldsbragder. Han motsatte sig
genast Gladstones home-rule-politik, bidrog genom
en rad politiska bref (1886) väsentligen till att
uppkalla folkmeningen i England mot densamma och
slöt sig till de liberale unionisterna, för att
mot Gladstone stödja det konservativa kabinettet
Salisbury. Han afled i Rochdale 27 mars 1889. -
B. var en af den liberala medelklassens personligt
och politiskt mest framstående representanter
i engelskt samhällslif. Hans politiska
uppfattning kännetecknades af samma begränsning
som Manchesterskolans i allmänhet, men hans inre
reformpolitik uppbars af en aktningsbjudande moralisk
entusiasm, och få män torde ha gjort mer för den
engelska arbetsklassens politiska uppfostran. Enligt
lord Salisburys vittnesbörd var han "den störste
mästare i engelsk vältalighet, som denna generation,
och flere generationer, skådat". Statyer af B. finnas
i Manchester, Rochdale och Birmingham. Hans Public
addresses utgåfvos af Rogers 1879, hans Public letters
af Leech 1885. Jfr G. Barnett, "Life and speeches
of the right honorable John B." (2 bd, 1881), och
C. A. Vince, "John B." (1898).
2. Jacob B., den föregåendes broder, engelsk fabrikant
och politiker, f. 1821, d. 1899, var under många
år direktör i bomullsspinnerifirman "John B. and
brothers", tillhörde 1867-74 och 1876-85 underhuset
som liberal och 1886-95 som liberal-unionistisk
representant för Manchester samt gjorde sig därunder
känd som trogen förkämpe för kvinnans politiska
rättigheter. 1869 genomdref B. kommunal rösträtt för
kvinnor. V. S-g.
Bright [bräVt], sir Charles Tilston,
engelsk ingenjör, f. 1832, d. 1888, baronet 1858, blef
1853 ingenjör vid det anglo-iriska telegrafkompaniet
och deltog i nedläggandet af underhafskabeln mellan
England och Irland. 1856 gjorde han, i förening med
Cyrus Field, utkast till en plan för telegrafisk
förbindelse mellan Europa och Amerika, och sedan ett
bolag bildat sig för detta företag, blef han utnämnd
till ledande ingenjör vid planens utförande. Det
första försöket (1857) misslyckades, men i aug. 1858
kunde de första telegrammen växlas mellan den gamla
och den nya världen. Kabelledningen blef dock snart
obrukbar, och man afstod från försöket att åter
sätta den i stånd. B. öfvertog därpå nedläggandet af
en kabel genom Persiska viken till Indien, hvilken
fullbordades 1864, och därefter var han sysselsatt
med liknande arbeten i Västindien.
Bright [bräYt], Mary Chavelita, född Dunne,
engelsk författarinna, f. omkr. 1870 i Melbourne,
Australien, i sitt tredje äktenskap gift med
E. Golding Bright, har varit bosatt omväxlande
i Irland, Nord-Amerikas förenta stater, södra
Amerika och olika trakter af England. Under
märket George Egerton har mrs B. författat ett
flertal arbeten, Keynotes (1892), Discords (1894),
Symphonies (1897), Fantasias (1898), The wheel of God
(s. å.), Rosa amorosa (1901), samt äfven öfversatt
Ola Hanssons "Ung Ofegs visor" ("Young Ofeg’s
ditties", 1895). Skildringar af kvinnopsykologi
utgöra författarinnans centrala område. Se
L. Marholm-Hansson, "Till kvinnans psykologi" (1897).
Brighton [bråYtn], stad och sedan 1888 eget
grefskap (förut i grefsk. Sussex) på Englands
sydkust, vid Kanalen, 81 km. från London. 123,478
inv. (1901). Mycket besökta hafsbad (årligen öfver
50,000 badgäster). B. har ett synnerligen naturskönt
läge och är en af Englands mest välbyggda städer,
rik på palatslika byggnader. Det af Georg IV 1784 i
orientalisk stil uppförda slottet (The royal pavilion)
inköptes 1850 af staden och begagnas delvis till
museum. Staden, hvars område utgör 10,2 kvkm., har
35 kyrkor och mer än 50 kapell, en mängd skolor,
ett ståtligt folkbibliotek o. s. v. 1872 anlades
där ett akvarium, utvidgadt 1876 och nu ett af de
största på jorden. Bland stadens mer än 700 gator och
esplanader märkas strandvägarna King’s road och The
marine parade, den senare af en hög mur skyddad mot
vågorna; de präktiga hamnpirerna (en färdigbyggd 1866,
den nyaste 1900, sedan den 1823 byggda Chain pier
1896 bortspolades af vågorna) äro likaledes flitigt
anlitade promenadplatser. - B:s ursprungliga namn var
Brighthelmstone, som härledes från dess förmodade
angelsaxiske grundläggare Brighthelm. Staden var
länge en ganska obetydlig plats, bebodd af fiskare,
och blef flera gånger (1699, 1703 och 1706) delvis
förstörd af stormflod. Dess moderna utveckling daterar
sig från senare hälften af 1700-talet, då en läkare,
Richard Russell, fäste uppmärksamheten på dess
förträffliga hafsbad, hvarigenom flera aristokrater
och till sist äfven prinsen-regenten (sed. Georg IV)
förmåddes att regelbundet anlita baden därstädes.
Brights njursjukdom [bråYts], Morbus Brighti,
med. Sedan den engelske läkaren Richard Bright
i London 1827 visat, att vissa ofta förekommande
sjukliga förändringar i njurarna gifva upphof till
vattusot och uppträdande af ägghvita i urinen
(a1buminuri), har man med ett gemensamt namn kallat
dessa sjukdomar Brights njursjukdom. Såsom betecknande
endast en sjukdom är likväl detta namn oegentligt. Det
nyttjas dock ännu ofta och i synnerhet för de olika
formerna af den s. k. kroniska njurinflammationen.
P.W.*
Brigida. Se Brigitta.
Brigitta (Brigida), irländskt helgon, skall hafva
blifvit född i närheten af Dundalk, af oäkta börd,
vid 14 års ålder tagit slöjan i ett kloster i Meath,
genom fromhet och en gränslös välgörenhet vunnit
stort rykte samt grundlagt flera kloster, främst det
i Kildare, där hennes graf redts. B. skall hafva dött
l febr. år 523. Kildare var af gammalt centrum för
dyrkan af Ceridwen, den iriska fruktbarhetsgudinnan;
reminiscenser af denna fornkult hafva sannolikt
bidragit att skapa det höga anseende B. inom den
irländska kyrkan åtnjöt. Hon förliknades med Jungfru
Maria och kallades "irernas Maria" (Maria hibernorum),
"Kristi moder", "Herrens moder" o. s. v. Nästan
oräkneliga äro de efter henne uppkallade kyrkor,
kloster och orter: hennes förnämste biograf, Colgan
("Trias thaumaturga", 1647), uppräknade öfver 60
sådana endast i fem irländska stift. Äfven i Skottland
och England var hon högt ansedd. Hon påstås hafva
stiftat en nunneorden, men denna tyckes redan mot
medeltidens slut förväxlats med den svenska Birgittas;
äkta irländska Brigitta-kloster skola emellertid hafva
funnits i Kildare m. fl. ställen. Hennes åminnelsedag
är l febr. Litt.: Lanigan, "Ecclesiastical history
of
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
