- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
179-180

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bristenstock ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af fyra af delningar: en zoologisk, en
geologisk-paleontologisk, en mineralogisk och en
botanisk, hvar och en under en föreståndare (keeper),
med en gemensam direktör. För öfrigt lyder museet
under samma trustees som British museum. Se vidare
den auktoritativa "General guide to B."

British school [bri’tiʃ skō’l]. Se Arkeologiska
institut
.

British South Africa company [bri’tiʃ sa͡u’th ä’frikə
ka’mpəni], Brittiska sydafrikanska kompaniet, ofta
förkortadt B. S. A. C. och än mera kändt under namnet
Chartered company, är det sista och viktigaste af de
stora handels- och kolonialkompanier, som uppstodo i
det brittiska väldet under 19:e årh. (se
Handelskompani). I likhet med de öfriga "chartered
companies" upprättades det uteslutande genom
enskild kapitalsammanslutning, med syfte att begagna
privilegier från infödda höfdingar till att uppodla
områden, som förut ej tillhört brittiska väldet
och som engelska staten ej trott sig kunna eller
böra taga sig an. Stiftarna af B. S. A. C. leddes
särskildt af oro för att den guldförande sydafrikanska
högslätten skulle falla i händerna på Storbritanniens
medtäflare och planen att genom järnväg förena Kap
och Kairo därmed hindras. Å sin sida har engelska
staten förlänat kompanierna ett privilegiebref
("charter"), som gör dem till juridiska personer och
förlänar dem en rad höghetsrättigheter (att utfärda
förordningar, upprätta polis och militärstyrka,
upptaga skatter och tullar för förvaltningsändamål
m. m.), men samtidigt pålägger dem en mängd
förpliktelser (t. ex. slafhandelns bekämpande)
och förbehåller riksregeringen både kontroll öfver
deras verksamhet och godkännande af deras beslut i
viktigare frågor. I motsats till merkantilsystemets
kompanier ha de nutida aldrig handelsmonopol inom
sitt verksamhetsområde. – I dessa former upprättades
och privilegierades B. S. A. C. 1889 på 25 år,
för verksamhet inom ett område, som begränsades
åt söder och öster (mot Brittiska Betsjuanaland,
Transvaal och Portugals kolonier), men lämnades
alldeles obestämdt mot norr. Den ledande anden var
Cecil Rhodes, som biträddes af flera framstående
statsmän och finansmän. De grufkoncessioner,
som flera af stiftarna redan förut erhållit af
matabelernas mäktige höfding Lobengula, öfvergingo
på B. S. A. C., som började sin verksamhet genom
att fortsätta järnvägs- och telegraflinjerna från
Kimberley och anlägga en körväg till hjärtat af
det nya landet. Kompaniets historia sammanfaller
därefter i hufvudsak med Rhodesias (se
Rhodesia och Syd-Afrika); dess område, fördeladt på tre
administrationsområden, sträcker sig nu ända upp
till de stora sjöarna i Central-Afrika. Brittiska
regeringen har emellertid utvidgat sin kontroll öfver
landets styrelse 1894 och 1898; sistnämnda år erhöllo
äfven egentliga eller södra Rhodesias kolonister en
begränsad representation. Då landet – ensamt af de
kompanistyrda kolonierna – lämpar sig för invandring
af européer, är kompaniregeringen i detta fall mer
än annars en öfvergångsform, som i sinom tid skall
aflösas af själfstyrelse; och fordringarna därpå äro
redan nu ganska ifriga. Därvid erbjuder emellertid det
finansiella läget svårigheter, i det att kompaniets
utgifter nästan hvarje år betydligt öfverstigit
inkomsterna och kompaniet alltså anser sig berättigadt
till en ansenlig ersättning, om dess styrelse skall
upphöra. – Sina inkomster får kompaniet dels genom
offentliga pålagor, dels genom försäljning af jord
samt gruf- och järnvägskoncessioner; själf idkar
det knappast direkt några näringar, men innehar en
stor del af aktiekapitalet i Rhodesias många gruf-
och järnvägsbolag. Ehuru B. S. A. C:s aktieegare
ännu aldrig erhållit någon utdelning, ha dess aktier
(lydande på 1 pd st. = 18 kr. 16 öre) dock ständigt
hållit sig i högt pris; och aktiekapitalet, som
ursprungligen var 1 mill. pd st. (18,160,000 kr.),
har småningom höjts till 6 mill. (108,960,000 kr.),
hvarvid de nya aktierna vanligen utsläppts till ett
pris betydligt högre än namnvärdet. – Litt.: Mermeix,
"Le Transvaal et la Chartered" (1897), och Carton de
Wiart, "Les grandes compagnies coloniales anglaises
du 19:e siècle" (1899). E. Hkr.

Britmässe-sommaren kallas af allmogen fyra dagar
omkr. 7 okt. (den heliga Birgittas dag), hvilka
merendels utmärkas af en vacker väderlek. Folktron
fann i denna omständighet en verkan af det nämnda
helgonets förböner. Britmässesommaren motsvarar
nordamerikanernas "indian summer".

Brito, hamnplats i republiken Nicaragua, bestämd till
västra ändpunkt för Nicaraguakanalen på grund däraf
att det bland hamnarna på Stilla hafskusten ligger
närmast Nicaraguasjön. Dock måste hamnen, som blott
är 27 har stor, utvidgas och skyddas med dammar för
att kunna tjäna den blifvande trafiken.

Brito, Bernardo de, portugisisk historieskrifvare. Se
Portugisiska litteraturen.

Britomartis, en fordom på Kreta dyrkad
gudinna, äfven kallad Diktynna samt ursprungligen en
gudomlighet för jägare och fiskare.

Briton Ferry [bri7tn fe’ri], stad i engelska
grefsk. Glamorgan (Wales), vid mynningen
af Neath. 6,961 inv. (1901). Järnverk,
zinkblecksfabrikation.

Brits (ty. britsche 1. pritsche), en utefter väggen
anordnad liggplats af trä, vanligen afsedd för flera
personer. Britsen lutar svagt ifrån väggen, dess invid
och längs denna senare gående hufvudgärd bildas genom
en långsgående och något högre lagd bräda. Britsar
användas i vaktrum, baracker, kvarnar m. fl. st.
L. W:son M.

illustration placeholder

Britsjka (ry. britsjka, po. bryczka), ett slags
lätt, öppen vagn, så byggd, att man om natten kan
ligga i den, brukad i Ryssland och Polen.

Britter l. Briter
(lat. britanni l. britones, eng. britons), en
till den kymriska afdelningen af de keltiska folken
hörande stam, de äldste historiskt kände invånarna i
nuv. England. Efter dem benämnde forntidens greker och
romare såväl England, Wales och Skottland som Irland
de "brittiska öarna" (lat. Britanniæ, Britannicæ
insulæ
), och efter dem bär ön Storbritannien ännu
i dag sitt namn. Se vidare England och Kymriska
språket
. - I våra dagar är ordet britter liktydigt
med engelsmän.

Brittiska Belutsjistan (eng. British Baluchistan). Se
Belutsjistan.

Brittiska Betsjuanaland (eng. British
Bechuanaland
). Se Betsjuanaland.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free