Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 199-200 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Britton ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

räcker öfver flera spann, kallas balken
kontinuerlig. Om en del balkar i en bro väsentligt
skjuta ut öfver stöden i form af konsoler, på
hvilka andra brobalkar uppläggas, erhållas konsol-
l. kantilever-broar (fig. 21).

Bågbroar utföras såsom plåtbågar eller fackverksbågar
(fig. 22). Vid bägge slagen kunna användas länkar
eller ledgångar vid anfangen och i

Fig. 19. Hängande parabelbalk.

hjässan af bågarna, hvilka däraf benämnas
tvålänksbågar och trelänksbågar. Bågar utan länkar
eller med endast två länkar benämnas äfven elastiska
bågar, emedan deras elasticitet tages i anspråk vid
utjämnandet af längdförändringar (t. ex. af

Fig. 20. Halfparabelbalk.

temperaturändringar), hvilket ej är fallet vid
trelänksbågen, där länkarna medgifva erforderlig
rörelse. Hängbroarnas bärande delar utfördes förr af
kedjor, numera antingen af fina trådar, som

Fig. 21. Konsolbro.

sammanviras till linor och grofva kablar, eller af
plåt och vinkeljärn, som sammannitas till hängande
bågar. Brobanan göres styf, exempelvis genom
användande af fackverksbalkar, hvilka medelst linor

Fig. 22. Bågbro af fackverk med tre länkar.

eller stänger upphängas i hufvudkablarna. Ett
storartadt exempel å hängbro är Brooklynbron, som
sammanbinder Brooklyn med New York (se sp. 208).

5. Stålbroar. Stål såsom material i broars bärande
hufvuddelar förekommer mera sällan, dock äro de
trådar, som ingå i hängbroars hufvudkablar, vanligen
utförda af stål; så äro bågarna i den 1900 fullbordade
Alexanderbron (se d. o.) öfver Seine i Paris utförda
af gjutet stål. Benämningen stålbroar om våra vanliga
järnbroar är ej riktig, alldenstund materialet
i dem är väsentligt mjukare än stål, d. v. s. har
för liten kolhalt för att kallas stål. Se vidare
Brobyggnadskonst. Fr. E.

Bro l. Brohamn, fordom marknadsplats i Värmland,
belägen på det ställe, där Kristinehamn senare blef
anlagdt. Omkr. 1570 byggde hertig Karl (Karl IX)
där ett slott, det s. k. Bro hertigsäte, där han
stundom vistades. Ruiner däraf funnos ännu i slutet
af 1700-talet.

Bro. 1. Socken i Gottlands norra härad. 2,288 har. 325
inv. (1903). Annex till Västkinde, Visby stifts norra
kontrakt. Kyrkan uppfördes under 1100-talet, men af
den ursprungliga kyrkan finnas nu i behåll endast
tornet och enstaka stenar, som blifvit insatta i muren
af den senare byggnaden, hvilken omfattar långhuset
och koret och tillkommit under 1200-talet. Kyrkan var
under medeltiden en vallfärds- och offerkyrka. På
en ringklocka omtalas det heliga korset i Bro,
som kunde gifva lycka och glädje. Möjligen menas
därmed ett litet, nu skadadt kors af trä med
mässingsöfverdrag. Socknen är rik på fornlämningar,
till hvilka en mängd sägner anknyta sig.
Hs Hd.

2. Socken i Göteborgs och Bohus län, Stångenäs
härad. 7,453 har. 2,743 inv. (1903). B. bildar med
Brastad och Lyse ett regalt pastorat i Göteborgs
stift, Vikornas södra kontrakt. - 3. Socken i
Stockholms län. Se Roslags-Bro. - 4. Socken i Uppsala
län, Bro härad. 4,755 har. 915 inv. (1903). B. bildar
med Lossa dels en kommun och dels ett alternerande,
under egarna af Brogård och Säbyholm patronellt
pastorat i Uppsala stift, Håbo kontrakt. - 5. Socken
i Värmlands län, Näs härad. 9,976 har. 1,268
inv. (1903). Annex till By, Karlstads stift, Nors
kontrakt. - 6. Socken i Västmanlands län, Åkerbo
härad. 10,635 har. 1,894 inv. (1903). B. utgör ett
konsistoriellt pastorat i Västerås stift, Köpings
kontrakt. Se vidare Bro härad och Bro och Vätö
skeppslag.

Broach [bråu’tʃ], Baroach, Barotsj,
Bharutsj. 1. Distrikt i brittisk-indiska
presidentskapet Bombay. 3,763 kvkm. 291,428
inv. (1901). – 2. Hufvudstad i distriktet B.,
vid Narbada, 48 km. från dess mynning och vid
järnvägen Bombay–Baroda. 42,298 inv. (1901). Intogs
af engelsmännen 1772. B. har en ståtlig moské och
är berömdt för sina duk- och damastväfvare (delvis
parser). – B. är möjligen de gamles Barygaza.

Broad Arrow [brå’d ä’råu], guldfält i Väst-Australien,
hörande till Coolgardie-fälten.

Broad Church [brå’d tʃə’tʃ], eng. ("bredkyrkan"),
den från Coleridge utgångna, af F. D. Maurice,
Ch. Kingsley, F. W. Robertson, A. P. Stanley och
F. W. Farrar representerade toleranta, liberala
riktningen inom den engelska episkopalkyrkan (se
d. o.).

Broadhurst [brå’dəst], Henry, engelsk arbetarledare
och politiker, f. 1840 i Littlemore, nära Oxford,
son af en murare, var själf murargesäll till 1872,
men förvärfvade sig genom själfstudier en för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>