Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 213-214 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brobyggnadskonst ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m. vida bron öfver Pruth vid Jaremcze i Galizien,
hvilken i spännvidd öfverträffas endast af ett 70 m,
hvalf för Washingtons vattenledning, den 1866 utförda
Cabin-John-bridge, som äfven uppbär en landsväg.

Om sålunda järn- och stenbroar under det förflutna
århundradet utan jämförelse intagit första platsen i
brobyggnadskonstens utvecklingshistoria, så hafva dock
träbroarna alltid vid sidan af de förstnämnda fört en
berättigad tillvaro i skogrika trakter, där det gällt
att för billigt pris åstadkomma förbindelser öfver
vattendragen. Under första hälften af 1800-talet
utvecklades i Europa häng- och spännverken till
jämförelsevis stora konstruktioner med ända till
30 à 40 m. spännvidd, hvarjämte man äfven använde
bågformen.

Fig. 18. Antoinette-bron vid Vielmur, Frankrike.

Ett godt exempel å dylik bågbro af trä
är den 1814-16 utförda, öfver
Älfkarlebyfallets nedre del förande Karl XIII:s bro,
hvilken har en största spännvidd af 32,1 m. - I
Amerika utvecklades träbroarna till andra former. De
utfördes där dels såsom vanliga ställningsbroar
med mycket tätt stående stöd, hvilka förenades
sinsemellan med längd- och tvärförbindningar samt med
kryssförsträfningar och hvilka uppburo den af grofva,
men enkla bjälkar bestående brobanan, dels såsom
gallerverks- eller fackverksbroar af systemen Town
och Howe, hvilka anses som förebilder till formerna
hos de europeiska järnbroarna.

Fig. 19. Bågbro af trä öfver Dalälfven vid Älfkarleby.

- Af träbroformer
torde äfven böra omnämnas de af flera lag
trästammar utförda flottbroarna, hvilka i
Sverige ännu äro vanliga. Se vidare "Handbuch
der ingenieur-wissenschaften" (2:a bandet, 3:e
uppl. 1899-1901), där utförligare litteraturhänvisning
finnes. Fr. E.

Brobänk, rättare Bråbänk (af braða, brå,
öfverstryka med tjära), sjöv., hamn- eller
strandbrygga (egentligen å värf), vid hvilken
fartyg kunna lägga till för att repareras,
upp- och aftacklas o. s. v. Den yttersta
ändan af en brobänk kallas brohufvud.
R. P.*

Broca [bråka’], Paul, fransk läkare, f, 28 juni
1824 i depart. Gironde (Guienne), d. 8 juli 1880,
professor i kirurgisk patologi vid universitetet
i Paris och kirurg vid hospitalen "Saint Antoine"
och "La pitié". Såsom kirurg åtnjöt han ett mycket
stort anseende och utgaf en mängd värdefulla arbeten,
bl. a. det stora verket Des anévrysmes et de leur
traitement (1856), vidare De l’étranglement dans les
hernies aldominales (1853, 2:a uppl. 1856) och
Traité des tumeurs (1865-69). Tillsammans med Bonamy
och E. Beau bearbetade B. den stora Atlas d’anatomie
descriptive du corps humain.

Främst af allt tilldrog
sig dock antropologien B:s intresse; han var en af
stiftarna af den för denna vetenskaps utveckling så
betydelsefulla "Société d’anthropologie" (1860), på
hans initiativ upprättades 1876 det antropologiska
institutet i Paris, hvarest undervisning meddelas
i alla olika grenar af denna vetenskap, och
några år förut (1872) hade han grundat "Revue
d’an-thropologie", som redigerades af honom. Hans
antropologiska arbeten äro af grundläggande
betydelse. De utgåfvos samlade under titeln Mémoires
d’anthropologie (5 bd, 1871-88). Af dem intaga hans
iakttagelser (1860) öfver den s. k. afasien (se
d. o.) det främsta rummet, ty i dem ådagalades för
första gången på ett fullt vetenskapligt sätt, att de
olika delarna af stora hjärnan i själfva verket hafva
olika förrättningar, och B. blef sålunda grundläggaren
af den moderna läran om hjärnlokalisationerna. Såsom
ett erkännande af hans utmärkta duglighet och
rättrådighet utsågs B. i början af 1880 till senator
på lifstid. "Fyrtio år af ett rastlöst arbete, fyrtio
år af värdighet, högsinthet, upphöjd fosterlandskärlek
och hängifvenhet för allt ädelt - se där Brocas
lif" (Trélat). B:s Correspondance utgafs 1886 i
2 bd. Framför école de médecine i Paris aftäcktes
1887 hans (af P. Choppin modellerade) minnesvård.
R. T-dt.

Brocas [brå’kas], Sanchez de las. Se Sanctius, Fr.

Brocas färgskala [bråka’s] är afsedd att vid
antropologiska undersökningar underlätta individernas
gruppering efter regnbågshinnans färg. Se
Broca, "Instructions générales pour les recherches
antropologiques".

Brocas vindel [bråka’s]. Se Afasi.

Brocat (Brokat), ett slags tyg. Se Brokad.

Brocc., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för G. B. Brocchi.

Broccatello (it.) l. Brokadmarmor, en af kantiga
brottstycken sammansatt, vanligen mörkröd marmor,
till utseendet påminnande om brokadväfnad,
t. ex. den spanska antika "broccatello di Spagna",
från Tortosa. Namnet användes hufvudsakligen inom
sten- och byggnadsindustrien.
E. E.

Brocchi [-ki], Giovanni Battista,
italiensk författare, f. 1772 i Bassano, blef 1801
professor i naturalhistoria i Brescia och reste 1823 till
Egypten, där han blef inspektör öfver vicekonungens
bergverk. Död 1826 i Kartum. Till sin födelsestad
testamenterade han sina manuskript och
naturaliesamlingar. Hans Trattato di conchilogia fossile
sulapennina (1814) må anses epokgörande, i det
han häri bekämpar katastrofteorien och framställer
fossilen såsom resultat af en lagbunden utveckling.

Broccoli, bot. Se Brassica.

Broch [bråkk]. 1. Teodor Kristian

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>