- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
215-216

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brobyggnadskonst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Anton B., norsk general, f. 1796 i Bärum, d. 1863,
ingick 1811 i hären och deltog under 1814 års fälttåg
i striderna vid Lier och Matrand. Efter Norges
förening med Sverige ingick han i ingenjörbrigaden,
där han småningom avancerade till generalmajor
(1861). Under en följd af år var B. lärare vid
militärhögskolan och deltog under lång tid äfven i
den geografiska uppmätningen. 1849-52 var han
chef för det militära expeditionskontoret i
armédepartementet. I litteraturen uppträdde han med
åtskilliga militärvetenskapliga och tekniska arbeten.
Jämväl som skald försökte han sig, förnämligast i
det af honom (1821-27) redigerade veckobladet
"Hermoder".

illustration placeholder

2. Ole Jakob B., den föregåendes brorson,
norsk vetenskapsman och politiker, f. 14 jan. 1818
i Fredrikstad, blef student 1835 och idkade sedermera
företrädesvis matematiska studier dels i
Kristiania, dels (1840-42) i Tyskland och Frankrike. Efter sin hemkomst upprättade han, i förening med Hartvig Nissen, en latin- och realskola, i hvars styrelse han kvarstod till 1847. Sistnämnda år blef han filos. doktor samt 1848 lektor och 1858 professor i ren
matematik i Kristiania. 1849-50 måste han, för vården af sin hälsa, uppehålla sig på
Madeira. B:s omfattande kunskaper och betydliga
arbetsförmåga blefvo starkt anlitade äfven för det
praktiska lifvet. Han var medlem af hypoteksbankens
och norska hufvudbanans direktioner, administratör
i allmänna änkekassan, lärare vid krigsskolan och
den militära högskolan m. m. I det politiska lifvet
deltog han sedan 1862, då han såsom en af
Kristianias representanter tog säte i stortinget, till hvars
mest framstående medlemmar han alltifrån början
hörde. Under de första åren af sin riksdagsverksamhet
var han ofta utsatt för anfall af oppositionspressen,
som i honom närmast såg "mannen med de
många ämbetena" och ogillade den utprägladt
skandinaviska hållning, som B. intog, särskildt efter
stiftandet af "det skandinaviske selskab" (1864). Man
beskyllde honom bl. a. för att anse den skandinaviska
halfön endast såsom ett geografiskt begrepp.
Emellertid skedde ett betydande omslag i den offentliga
meningen, redan innan B. 1869 blef chef för marin- och
postdepartementet. Hans administration af detta
ämbete har blifvit olika bedömd; alltför ofta har
man förbisett, att han lämnade detsamma redan efter
tre års verksamhet. När 1872 inom regeringen
uppstod meningsskiljaktighet angående stortingets beslut
att bereda statsråden tillfälle att deltaga i tingets
förhandlingar, utträdde B. ur konseljen, emedan han
icke vann majoritet för sin åsikt, att beslutet borde
erhålla sanktion. Afskedstagandet gjorde honom
mycket populär hos oppositionen, men anledningen
till detsamma omintetgjorde möjligheten för honom
att under dåvarande förhållanden blifva omvald till
stortingsman för Kristiania. Däremot fick han snart
plats i hufvudstadens kommunala representation.
Efter B:s utträde ur regeringen upprättades (1872)
för honom en särskild extra-ordinarie professur i
matematik. I frågan om förändring i det norska
myntväsendet motsatte sig B. en anslutning till den
svensk-danska myntkonventionen; men detta berodde
ingalunda på någon principiell ovilja mot en sådan
anslutning, utan därpå att han ville gå ännu längre än
sina motståndare. Från 1878 vistades han mest i
Paris, först som Norges ombud vid den internationella
kongressen för åstadkommande af enhet i mynt,
mått och vikt och som Norges representant vid
samtliga med världsutställningen förenade möten och
kongresser, efter 1879 som direktör för den internationella
byrån för mått och vikt i Sèvres. Sedan 1872
var han medlem af den internationella meterkommissionen.
Vid sidan af denna fasta verksamhet de sista
tio åren af sittlif, erhöll han ofta uppdrag af
representativ och diplomatisk art. Så deltog han 1879,
på uppmaning af vederbörande franska sektion, i den
under Lesseps’ ordförandeskap sammanträdande
internationella kommittén för undersökning af förslagen
rörande utförandet af Panamakanalen och valdes till
president i sektionen för sjöfarten. Vidare deltog
han som Sveriges och Norges ombud i den internationella
diplomatiska konferensen i Paris 1880 och 1883
angående industriell eganderätt och likaså vid
myntkonferensen i Paris 1881, var Norges representant
vid den elektriska utställningen och den därmed
förenade internationella kongressen i Paris s. å., deltog
1881-82 som Norges fullmäktige i underhandlingar
om och afslutningen af den nya handels- och
sjöfartstraktaten med Frankrike, var 1882 Norges och
1884 tillika Sveriges ombud vid den internationella
konferensen om elektriska enheter i Paris. Under
sin vistelse i Kristiania sommaren 1884 mottog han
uppdrag att bilda en kompromissministär, men efter
tre veckors fåfänga bemödanden afsade han sig
uppdraget (22 juni), hvarefter ministären Sverdrup
bildades 26 juni. Han dog i Sèvres 5 febr. 1889 och
blef begrafven i Kristiania på offentlig bekostnad. B.
var ledamot af ett stort antal vetenskapliga samfund
i in- och utlandet, bl. a. af Vetenskapsakademien i
Stockholm (sedan 1852) och Fysiografiska sällskapet i
Lund (sedan 1865), och korresponderande ledamot af
franska institutet (académie des sciences, sedan 1875).
Äfven som författare utvecklade B. en betydlig
verksamhet. Bland hans arbeten, af hvilka många
utkommit endast i öfvertryck, märkas Lovene for lysets
jorplantelse i isophane og eenaxig krystalliserede
legemer
(1847), Om den elektriske telegraph (1852),
Lehrbuch der mechanik (1854), Forelæsninger over
den höiere mathematik
(1861), vidare de i Norge
länge allmänt begagnade undervisningsböckerna
Lærebog i trigonometrien (1851), Lærebog i
plangeometrien
(1855), Lærebog i arithmetik (1860) och
Lærebog i landmaaling (1861) samt Statistisk aarbog
for kongeriget Norge
(1867-71) och Kongeriget
Norge og det norske folk
(1876). Sistnämnda arbete,
hvilket samtidigt utkom i fransk öfversättning,
författades med anledning af den internationella kongress
för sundhets- och räddningsväsende, hvilken 1876
hölls i Bruxelles och af hvilken B. var ledamot. För
världsutställningen i Paris 1878 utkom en omarbetad
och förökad upplaga (Le royaume de Norvège et le
peuple norvégien
). Vidare författade B. La crise
agricole en Europe
(Nancy 1885), Les excitants
modernes
(Rom 1887), Kampen mod alkoholismen i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free