- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
233-234

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broglio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1867-69 undervisningsminister i Menabreas
kabinett. B. utgaf bl. a. Dell’ imposta sulla rendita
e del capitale in Inghilterra e negli Stati Uniti

(2 bd, 1856; 25 till Cavour riktade bref) och ett
par arbeten om Fredrik II af Preussen (1874-76 och
1879-80) samt redigerade i förening med Giorgini
sedan 1869 "Nuovo vocabolario della lingua parlata".

Brogn. Se Brong.

Brogniart [brånjär]. Se Brongniart.

Brogården, veterinärinrättning, belägen i
Västergötland, Skara landsförsamling. 1242 anlades
där ett franciskankloster, hvilket egde bestånd till
reformationen, då det indrogs till staten, hvarefter
jorden anslogs till Skara katedralskola och senare
till dess gymnasium. B. öfverlämnades 1775 till
P. Hernqvist, som därstädes, efter uppdrag, inrättade
en veterinäranstalt. Se Veterinärinrättning.

Brohamn, fordom marknadsplats. Se Bro.

Brohan [bråä’], franska skådespelerskor. -
1. Josephine Félicité Augustine B., f. 1824, d. 1893,
var dotter af den i subrettroller framstående
skådespelerskan Suzanne B. och anställdes
tidigt vid Théâtre français, där hennes behag,
liflighet och stora begåfning inom kort förtjuste
hela Paris. Bäst lyckades hon i Molières och
Beaumarchais’ subrettroller. 1868 drog hon sig
tillbaka från skådebanan och gifte sig med belgiske
legationssekreteraren de Gheest (d. 1885). Sedan 1858
innehade hon Rachels plats i konservatoriet. Äfven
såsom dramatisk författarinna gjorde Augustine B. sig
ett namn. I kamratlifvet åtnjöt hon rykte för sina
mustigt kvicka repliker.

2. Emilie Madeleine B., den föregåendes syster,
f. 1833, debuterade 1850 på Théâtre français och
tillvann sig inom kort, genom sin skönhet och
sitt graciösa uppträdande, publikens ynnest. Hon
utmärkte sig mest i det moderna dramats älskarinne-,
världsdams- och mödraroller. 1885 lämnade Madeleine
B. scenen. Död 1900. Hennes 1854 ingångna äktenskap
med skriftställaren Mario Uchard ledde efter några
år till skilsmässa, som rättsligen fullbordades 1885.

Brohufvud. 1. Sjöv. Se Brobänk. -
2. Fortif. Befästning, som afser att trygga
förbindelser öfver vattendrag. Ett endast på
ena stranden liggande brohufvud kallas enkelt,
men befästas båda stränderna, uppstår ett dubbelt
brohufvud. Befästningen bör helst läggas så långt
framför bron, att denna skyddas för fientlig
artillerield. Förr uppfördes brohufvudet vanligen
såsom en sammanhängande befästningslinje, men
numera, då det lägges längre fram, består det af
skilda befästningar, stödjepunkter, skyttevärn
och hinderlinjer samt batterier, af hvilka senare
ett par lämpligen placeras på andra stranden
för brohufvudets flankering; strax framför bron
lägges dessutom en broskans. Hvarje fästning, som
inom sig innesluter en eller flera öfvergångar
öfver större vattendrag, kan kallas brohufvud.
L. W:son M.

Brohvalf. Se Bro.

Bro härad, i Uppsala län, ingår i länets Södra
domsaga och Södra fögderi samt omfattar socknarna Bro,
Lossa, Västra Ryd, Stockholms-Näs. 15,040 har. 2,989
inv. (1903).

Brok, sjöv., i allmänhet ett tåg, hvars bukt ligger
omkring ett föremål, under det att antingen den
halande kraften befinner sig i dess båda ändar
eller dessa senare i stället äro fästa i något
fast föremål. - Kanonbrok (a), ett groft tåg,
hvars ändar voro fästa till skeppssidan genom
brokklammar (c) och hvars bukt gick antingen tvärs
igenom lavettens båda sidostycken eller genom
brokbygeln (b) ofvanför kanonens drufva. Denna
brok, som borde vara så lång, att laddningen
(mynningsladdning) kunde ske inombords, hindrade
kanonen och dess lavett att rekylera (studsa tillbaka)
för långt in.
illustration placeholder

Dessutom användes den ofta, genom
den s. k. broksurrningen, att jämte
sidotaljorna (h) - äfven afsedda för kanonens
tillbordssättning och sidoriktning - fasthålla
kanonen med lavetten tätt in till skeppssidan. Å
nyare kanoner användes ej brok. - Båtbrok, tåg
eller smala tågmattor, som gå från båtdäfvertarnas
yttersta ändar utanför och rundt om båten för
att under fartygets rullningar hålla den hårdt
intill däfvertarna, så att den ej må slänga. -
Gaffelsegels-brok nyttjas, då gaffeln är fast och
således ej, vid seglets bärgande, behöfver nedfiras
(nedsläppas). Bukten af broken sitter fast i stående
liket (bakre kanttåget), på ett afstånd uppifrån,
som är lika med gaffelns längd - räknadt från seglets
yttre hörn -, och dess båda parter ledas genom block
vid gaffelns klo (inre ända) ned i däck. Broken jämte
gigtågen tjäna att, när seglet bärgas, hopsnörpa
det intill mast och gaffel. - Uppha1ningsbrok,
ett groft tåg, som tages rundt omkring ett fartyg,
när det skall upphalas på land, tagas af grund
o. s. v. I ändarna af broken huggas ginor, och på
åtskilliga ställen fästas s. k. ridare, hvilka
hindra broken att sacka ned. R. N.*

Brok [bråkk] l. Brock, dansk adelssläkt, bekant från
1300-talet, med stamgården Essendrup (senare Gammel
Estrup) vid Kanders. - Esge B. blef riksråd 1432
och stupade 1441 i striden på S:t Jörgensbjerg
vid Aalborg mot de upproriske bönderna. Dessa,
som kände honom som sträng bondplågare, sägas ha
huggit liket i sju stycken och skickat ett stycke
till hvarje härad i Vendsyssel. - Hans sonson
Niels B., riksråd 1530, råkade 1534 efter slaget vid
Svendstrup i fångenskap hos bönderna och dog strax
efteråt. - Dennes sonson Esge B. blef riksråd
1596, användes ofta i beskickningar och diplomatiska
värf (var 1613 med om att sluta freden i Knäröd),
men är mest känd genom sina dagböcker, som gifva
ypperliga upplysningar om. dåtidens lefnadssätt
och adelns dryckenskap. Han dog 1625 som den siste
manlige ättlingen af släkten. Fyra af dagböckerna äro
utgifna i "Danske samlinger". Jfr Vedel Simonsen,
"Eske Broeks levnedsbeskrivelse" (1842-43). och
"Danmarks adels aarbog" (1889).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free