- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
235-236

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broglio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Brokad l. Brokat (it. broccato, af broccare, sticka),
tungt sidentyg med inbroscherade, d. v. s. för hand
inflätade, mönster af guld- eller silfvertråd. I
äkta brokad löpa mönstertrådarna icke öfver tygets
hela bredd, utan omvikas för besparing af det dyrbara
materialet vid figurernas konturer; väfningen är
därför mycket mödosam. Om bottenfälten utgöras af
guld eller silfver, kallas tyget drap d’orl 1. drap
d’argent
. Äkta brokad tillverkas numera i mycket
ringa grad och användes till dyrbara klänningar,
möbeltyg och väggbonader. Jfr Brokatell.
(G. A. W.)

Brokadmarmor. Se Broccatello.

Bro-kanal, detsamma som akvedukt (se d. o.).

Bro-kar l. Brokista, en gammal benämning
på mellanstöd för en bro, utfördt af en stenfylld,
timrad kista.

Brokat. 1. Se Brokad. - 2. Grofpulveriserade
bronsfärger för dekorativa ändamål. -
Brokat-kristallfärg användes som surrogat för
metallbronser och består af finpulveriserad glimmer,
färgad med anilinfärger.

Brokatell (jfr Brokad), italienskt bomullstyg,
inväfdt med guld- eller silfvertrådar. Äfven vissa
väfnadsarter af silke (utan guld- eller silfvertråd)
säljas numera under denna benämning. (G. A. W.)

Brokat-kristallfärg. Se Brokat 2.

Brokbygel, sjöv. Se Brok.

Broken hill [brål^kn hi’l], stad på västra gränsen
af staten Nya Syd-Wales, Australien, under 30° 58’
s. br. och 141° 21’ ö. lgd, genom järnväg förenad
med Adelaide. 24,000 inv. (1900). Orten har vuxit
upp med otrolig hastighet vid de 1885 upptäckta
silfvergrufvorna, hvilka i rikedom öfverträffa äfven
de mest gifvande i Nord-Amerika. Antalet grufarbetare
är omkr. 7,000.

Broker [bråu^ke], eng., mäklare.

Brokiga sandstenen l. Brokiga sandstensgruppen
(ty. buntsandstein, eng. bunter sandstone och
till en del new red sandstone), geol., benämning
på den nedersta af de tre afdelningar, i hvilka
triasformationen eller triassystemet inom mellersta
Europa indelas. Som namnet antyder, utgöres den
till öfvervägande del af olikfärgade sandstenar,
hufvudsakligen röda och rödbruna, men stundom äfven
gula, grönaktiga och hvita. Jämte sandstenarna
förekomma konglomerat, röda och olikfärgade
märglar och skiffrar samt, i de öfre lagren,
kalkstenar. Brokiga sandstenen finnes på flera ställen
i Tyskland och England samt, ehuru mindre utvecklad,
i Schweiz. Slottet i Heidelberg samt domkyrkorna i
Strassburg, Worms och Speier äro byggda af dithörande
röd sandsten. E. E.

Brokig kopparmalm, Bornit, miner., ett
bronsfärgadt, oftast blått och brokigt anlupet
mineral, som innehåller föränderliga mängder af
koppar, järn och svafvel. Våra svenska brokiga
kopparmalmer motsvara dock i de flesta fall .formeln
3Cu2S, Fe2S3. Dessa malmer förekomma tillsammans med
andra kopparmalmer, särskildt kopparkis, flerstädes
hos oss: vid Åtvidaberg, Tabergs- och Nordmarksfälten
i Värmland, vid Falun, Garpenberg, Nya Kopparberg,
vid Mårtenberg, Svappavaara, Tunaberg m. fl. st.;
vid Röros i Norge; vid Freiberg, Mansfeld, Dognaczka,
Cornwall o. s. v. P. T. C.*

Brokind, fordom kalladt Bro, frälse säteri i Vårdnäs
socken, Kinda härad, Östergötlands län.
Det är naturskönt beläget på holmar vid Stångåns
utlopp ur sjön Järnlunden, omkr. 30 km. från
Linköping samt 2 km. från Brokinds station å
östra stambanan. Arealen omkr. 3,200 har. Med
underlydande i Tjärstads och Nykils socknar
utgör B. 22 1/4 mtl, taxerade (1904) till 677,700
kr. B. har ett bibliotek af omkr. 4,000 band jämte
handskrifter och tafvelsamling. På godset finnas
tegelbruk, kvarn och såg. - B. är ett af provinsens
äldsta herresäten. Först lär det hafva varit ett
gammalt jarlasäte, öfvergick sedan till den mäktiga
folkungaätten och såldes därefter till riksdrotsen
Bo Jonsson Grip. Senare tillhörde det medlemmar
af släkten Natt och Dag ända till 1706, då det
öfvergick till grefliga ätten Falkenberg, som ännu
eger detsamma. 1732 och 1793 blef det fideikommiss
inom sistnämnda släkt.

Brokista. Se Bro-kar.

Brok-klam, sjöv. Se Brok.

Brokmanner. Se Brockmanner.

Bro-kolonn. Se Krigsbrokolonn.

Broksurrning, sjöv. Se Brok.

Brokvingar, zool., ett släkte bland dagfjärilarna. Se
Melitea.

Broling. 1. Gustaf B., mekaniker, f. 11 april 1766
på Lundsgård i Närke, blef student i Uppsala 1783,
tog bergsexamen 1788, blef auskultant i bergskollegium
1789 och bergsproberare 1795, fick 1803 bergmästares
titel, blef 1814 myntvardie på kungl. myntet samt
föreståndare för bergskollegiets laboratorium och
mineralkabinett, fick 1817 titel af bergsråd och tog
1836 afsked ur statens tjänst. 1797 blef han ledamot
af Vetenskapsakademien, öfver hvars bibliotek han
1819-31 hade öfverinseendet. 1811 fick han nämnda
akademis guldmedalj, och 1813 tillerkände Svenska
akademien honom lundbladska priset. Han dog 12
apr. 1838. - 1793 inrättade B. vid Karlsdals bruk
i Värmland ett gjuteri för finare järnarbeten, och
efter en resa i England 1797-99 gaf han upphofvet
åt flera betydande anläggningar: en gjutstålsfabrik
(den första i Sverige, hvilken dock ej lönade sig), en
fabrik för japanering (lackering) af järnblecksarbeten
o. s. v. Den första svenska ångmaskinen tillverkades
i hans verkstäder, likaså den första svenska
stålpennan. 1812-17 utgaf B. Anteckningar under en
resa i England
. Dessutom finnas af honom tvenne smärre
skrifter, nämligen en biografi öfver S. Rinman (i
2:a uppl. af dennes afhandling "Anledning till stål-
och jernförädlingens förbättring") och en uppsats
om förfärdigande af gjutstålsvalsar (1809).

2. Karl Abraham B., den förres brorson, sedelgravör,
f. 20 febr. 1798 i Närke, införde den engelska
konstgraveringen af sedlar (1832) samt stereotypi vid
sedeltryckning, hvilken senare metod han fullkomnade
med galvanoplastikens hjälp, och uttänkte jämväl en
förträfflig metod för färgning af papper af olika
nyanser - allt saker, hvarigenom bankens sedelmynt
förbättrades. Af hans hand äro gravyrerna till
farbroderns "Anteckningar under en resa i England"
och åtskilliga konstnärligt utförda blanketter för
växlar o. d. Död i Paris 9 aug. 1851.

Brollgrop, jaktv., en af älg och ren under
parningstiden uppsparkad grop i marken. Kallas, af
ven brölgrop (kronhjorten "brölar" under brunsttiden,
d. v. s. låter höra sitt brunstrop). H. Szs.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:25:44 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free