Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Broms ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
perioderna; règne des gymnospermes, omfattande trias- och
juraperioderna; règne des angiospermes, omfattande
krit- och tertiärperioderna - en uppställning, som i
det stora hela än i dag kan sägas ega giltighet. Men
fastän han sålunda själf i sina olika arbeten ständigt
framhållit växtlifvets fortskridande från lägre former
till högre, omfattade han icke utvecklingsläran,
utan bekämpade tvärtom densamma, särskildt i Rapport
sur le grand prix pour 1’année (1856), relatif aux
changements des êtres vivants à la surface de la terre
pendant les diverses époques géologiques (1857). Efter
utgifvandet af "Tableau des genres" följde en längre
period, under hvilken B. publicerade endast ett fåtal,
på egna undersökningar grundade paleobotaniska
uppsatser, men han lämnade många meddelanden om
arbeten af andra (Renault, Grand’Eury, Saporta),
hvilka han med råd och dåd understödde. Mot slutet
af sin lefnad upptog han dock med ifver ett studium,
som skulle medföra viktiga uppslag för kännedomen af
såväl nutida som forntida gymnospermer. Grand’Eury
hade i ett konglomerat vid S:t Étienne funnit en mängd
kiselvandlade växtfragment af olika slag, däribland
äfven frön, hvilkas mikroskopiska struktur ännu var
bibehållen, och vid undersökningen af dessa upptäckte
B. den stundom ännu med kiselvandlade pollenkorn
fyllda hålighet i öfre delen af fröämneskärnan, som
han benämnde pollenkammare ("chambre pollinique")
och som han sedermera påvisade äfven hos nutida
cykadéer. Beskrifningen öfver de fossila fröen vid
S:t Étienne utkom 1881 i ett postumt, af 24 taflor i
stor 4:o åtföljdt arbete, Recherches sur les graines
fossiles silicifiées. A. G. N.
Bronikowski, Alexander August Ferdinand von Opeln-B.,
tysk romanförfattare af polsk härkomst, f. i Dresden
1783, d. 1834, var efter hvartannat anställd
i preussisk, fransk och polsk krigstjänst samt
avancerade till major. Med W. Scott till mönster
sökte han i sina romaner återge bilder ur Polens
historia. Hans skrifter utkommo i 49 band 1825-35. I
svensk öfversättning föreligger "Polens historia"
(1832).
Broning. 1. Väg- o. vattenb. Plankläggningen för
en bros kör- och gångbanor. - 2. Krigsv. Den på
stöden hvilande delen af en militärbro. Den består
vanligen af långsgående underslag, en tvärs öfver
dem lagd vandring af plankor eller bräder samt öfver
dessas ändar lagda och vid underliggande underslag
fastsurrade öfverslag, hvilka sålunda fasthålla
vandringen och "styfva" bron. Det s. k. mellanstycket
mellan två närbelägna stöd har vanligen en längd
af 5-6 m. Åt broningens öfre yta, brobanan, gifves
vanligen en höjd öfver vattenytan af l m.; ined
dess bredd förstås afståndet mellan öfverslagens
innersidor. L. W:son M.
Bronislawa-berget, en 40 m. hög kulle n. v. om Krakau,
uppkastad till minne af Kosciuszko.
Bronk-ektasi (af grek. bronchos, luftrör, och
ckteinein, uttänja), patol. Se Bronkit.
Bronker (af grek. bronchos, luftrör), anat.,
luftrörets grenar, från och med dess första
tveklyfning i brösthålan till och med dess yttersta
rörformiga ändar i lungorna. De större bland dessa
rör hafva, för att luften må kunna fritt strömma in
och ut, broskringar, som göra dem styfva, och bestå
dessutom af bindväf, med inblandad elastisk väf och
muskelväf, samt klädas på insidan af slemhinna,
innehållande slemkörtlar. De mindre bestå endast
af nämnda mjukdelar; brosken minskas, i samma mån
som rören blifva trängre, och försvinna slutligen
alldeles. Bronkernas förgrening sker hos människan
först dikotomiskt; sedan afgå grenarna ungefär som
grenarna på ett träd. Rören sluta i blåsformiga
utvidgningar, lungblåsorna. G. v. D.*
Bronkial, som har afseende på luftrören
(bronkerna). Förekommer mest i sammansättningar.
Bronkialafgjutning. Vid en del sjukdomar i luftrören
finner man i den sjukes upphostningar förgrenade
afgjutningar af luftrören, hvilka afgjutningar
uppkommit genom utsöndring af en koagulerande vätska
från slemhinnan. Hit höra de s. k. curschmannska
spiralerna, som stundom iakttagas vid fall af astma.
Bronkial-ektasi, detsamma som bronkektasi. Se Bronkit.
Bronkial-katarr, patol. Se Bronkit.
Bronkialkramp (jfr Bronker), patol., detsamma som
astma (se d. o.).
Bronkialkrupp. 1. Fall af difteri, hvarvid
sjukdomsprocessen bredt ut sig ned i luftrören. -
2. (Bronchitis crouposa) En sällsynt form af bronkit,
karakteriserad genom upphostning af utbredda
bronkialafgjutningar.
Bronkialkörtlar, fysiol., benämning på de lymfkörtlar,
som ligga dels i mellanrummet mellan bronkerna,
dels utefter bronkernas förgreningar i lungans hilus
(se d. o.). De mottaga lymfkärlen från lungan. Vid
obduktioner befinnas dessa körtlar ofta vara säte
för tuberkulösa förändringar. J. E. J-n.
Bronkialrespiration, bronkiellt andningsljud. Se
Andningsljud.
Bronkial-utvidgning, utvidgning af bronkerna. Se
Bronkit.
Bronkiell, som har afseende på luftrören (bronkerna),
t. ex. bronkiellt andningsljud. Jfr Bronkial.
Bronkit (lat. bronchitis, af grek. bronchos,
luftrör), Bröstkatarr, Bronkialkatarr,
Luftrörsinflammation, Luftrörskatarr, Lungkatarr,
katarr i luftrören och deras grenar. Katarr
i luftrören, vanligen förenad med katarr i
luftstrupen (trachea), är en mycket ofta förekommande
sjukdom. Dess vanligaste orsaker äro förkylning samt
inandning af för kall eller med främmande ämnen (damm
och dylikt) förorenad luft. Anlaget för sjukdomen är
mycket olika hos olika personer. Det ökas genom ofta
upprepade katarrer; svaga och förvekligade personer
angripas lättare än andra. Sjukdomar i lungorna och
hjärtat åtföljas ofta af bronkialkatarr. Till sin
intensitet är sjukdomen mycket olika. I lindriga
fall har den sjuke endast en mer eller mindre retsam
hosta, med till en början sparsam, sedermera ymnigare
upphostning; han besväras af en känsla af sveda och
sårighet i bröstet, har obetydlig eller ingen feber
och blir efter några dagar eller en eller annan vecka
fullt återställd, utan att sjukdomen tvungit honom att
upphöra med sina vanliga sysselsättningar eller ändra
sitt vanliga lefnadssätt. Denna form af akut bronkit -
som ofta är förenad med snufva, till följd af katarr
i näsans slemhinna, och heshet, till följd af katarr
i struphufvudet - är i vårt klimat en ytterst vanlig
åkomma, i synnerhet under den kallare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
