- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
289-290

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brookes apparat ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bortre strandbrygga, bestående af bortre landfäste
samt ett eller flera mellanstycken med tillhörande
stöd, eller också börjar broslagningen från båda
stränderna och fortgår mot vattendragets midt, där
bron sammanslutes. Fasta stöd utsättas vanligen "på
fri hand", d. v. s. genom vadning, eller med hjälp af
ett flytande s. k. utställningskoppel. Hvarje stöd
inriktas noga i brolinjen. Flytande stöd pårustas,
d. v. s. förses med bäddbjälke, innan de utföras
och förankras, alla eller blott en del, beroende
på ström och vind; ankarna kastas i ankarlinjen. Å
bäddbjälkar eller bockhufvuden påkammas underslagen,
tvärs öfver hvilka vandringen pålägges, hvarefter
öfverslagen fästas. Bron förses slutligen med
räckverk af slanor eller tåg, hvarjämte ned- och
uppfarter ordnas. För brons bevakning, vård och
användande utfärdas noggranna bestämmelser. I
bro, som byggts öfver trafikeradt vattendrag,
anordnas genomfart, som skall kunna hastigt öppnas
och slutas. Med krigsbrokolonnens materiel slås
en bro antingen (stödvis) så, att det ena stödet
utsättes efter det andra, eller ock (delvis) så,
att af ett eller två mellanstycken med tillhörande
flytande stöd bestående brodelar slås invid land,
hvarefter dessa brodelar antingen alla på en gång
eller efter hand inbroas. Fältbroar slås vanligen
stödvis. - Uppbrytning verkställes i omvänd ordning
mot broslagning och kan likaledes ske stöd- eller
delvis. Först borttagas sålunda räckverket, sedan
öfverslagen och vandringen, hvarefter underslagen
afkammas och stöden införas till stranden, de
flytande dock först sedan ankarna lyftats, samt
afrustas. - Med krigsbromateriel kunna broslagning
och uppbrytning äfven ske i omedelbar förbindelse
med krigsbrokolonnens af- eller pålastning, liksom
en fältbro kan slås allteftersom redskapen hinna
tillverkas. L. W:son M.

Brosme, zool. Se Lubb.

Bromius, zool. Se Lubb.

Brossa, ett slags spänne. Se Bråssa.

Brosseri (fr. brosserie), borstbinderi.

Brosses [brå’s], Charles de, fransk författare,
f. 1709 i Dijon, d. 1777 som parlamentspresident i
sin födelsestad. Hans författarskap omfattade både
arkeologien, de geografiska upptäckternas historia,
språkvetenskapen och den klassiska historien. Hans
förnämsta arbeten på dessa områden voro Histoire
de la république romaine dans le cours du VII:e
siècle
(1777), delvis utgörande en kommenterad
upplaga af Sallustius, och Traité de la formation
mécanique des langues
(1765), som länge åtnjöt
anseende. B. afhandlade samma ämne som medarbetare i
"encyclopedien". Hans mest bekanta och ännu lästa
arbete utgöres af hans skildringar från en resa
i Italien, hvilka först och ofullständigt utkommo
under titeln Voyage d’un français en Italie (1769),
sedermera under titlarna Lettres familières (1858,
utg. af Poulet-Malassis) och Le président de Brosses
en Italie
(s. å., utg. af Colomb). G. Stg.

Brosset [brasa], Marie Félicité, fransk-rysk
orientalist, f. 1802 i Paris, utgaf där Chronique
géorgiennc
(text och öfvers., 1830; ny öfvers. i
Petersburg-akad. handlingar, ser. IV-V), Mémoires
inédits sur la langue et 1’histoire géorgienne

(1833), Grammaire géorgienne (1834) m. fl. arbeten
och flyttade sedan till Ryssland för att få bättre
tillfälle att studera de georgiska och armeniska
språken. 1341 blef han bibliotekarie vid kejserliga
biblioteket
och 1847 professor vid vetenskapsakademien
i Petersburg samt afled där 1880. B. var
nutidens främste kännare af Georgiens språk och
litteratur. De viktigaste af hans i Ryssland
utgifna arbeten äro: Rapport sur un voyage
archéologique en Géorgie et Arménie
(med atlas;
1849-51), Description géographique de la Géorgie
par Varhoucht
(text, öfvers. och kartor, 1842),
Histoire de la Géorgie (2 bd, text o. öfvers.,
1850-57), Ruines d’Ani, capitale de l’Arménie (2
bd, med planscher och atlas, 1861) och "Histoire
chronologique" (öfversatt från armeniskan, 1869).
(H. A.)

Brostöd, mellanstöd vid broar. Se Bro.

Brothérus, Viktor Ferdinand, finsk botanist,
f. 28 okt. 1849 på Åland, filos. kandidat 1870 och
licentiat 1884, är sedan 1879 kollega vid svenska
"fruntimmersskolan" i Hälsingfors. B. åtnjuter
anseende såsom en af samtidens bäste kännare
af mossorna. Genom resor i Finland, Kaukasus
och Central-Asien har han utredt dessa länders
moss-flora, och i en mängd uppsatser har han
deskriptivt behandlat tropikernas mossor, så
Brasiliens, Central-Afrikas och Australiens.
T. C.

Brotsch (eng. brotch), maskinb., verktyg af härdadt
stål, på den svagt koniska ytan försedt med ett eller
flera längsgående skär eller kanter. Det begagnas för
att upprymma eller utjämna cylindriska hål i föremål
af metall. W. H.

Brott, jur., hvarje handling eller underlåtande, som
lagen belägger med straff. I en mindre vidsträckt
betydelse omfattar ordet brott allenast straffbara
gärningar af svårare beskaffenhet, hvaremot ringare
lagbrott benämnas förseelser eller öfverträdelser.
J. H-r.

Brott, sjöv. Se Baxa.

Brott, jaktv. Björnen säges "ligga på brott",
d. v. s. göra sig färdig till uppbrott,
då han, strax innan han går i vinteride,
under några dagar ligger stilla i det fria
för att undersöka huruvida trakten är säker.
H. Szs.

Brottgräns (förr Brottmodul), tekn., inom
hållfasthetsläran den belastning, hvarmed
materialet måste åverkas för att detsamma skall
brista. Brottgränsen angifves i Sverige, Tyskland,
Schweiz och Frankrike vanligen i kilogram per ytenhet
af genomskärningsarean. Någon gång brukas att angifva
brottgränsen i atmosfärer, hvarmed af ses kilogram per
kvadratcentimeter; detta uttryckssätt är emellertid
icke fullt rationellt. I England och Amerika angifves
brottgränsen vanligen i ton per square inch (1 ton per
square inch = 1,5747 kg. per kvmm.) eller i pounds
per square inch (1,000 pounds per square inch =
0,703 kg. pr kvmm.). G. D.

Brottmodul. Se Brottgräns.

Brottmål, jur., rättegångsmål, i hvilket det
faktum, hvarpå det framställda påståendet grundas,
är ett brott. Dit räknas alltså icke allenast sådana
mål, i hvilka straff kräfves för en brottslig handling,
utan äfven de, i hvilka någon annan rättsföljd af en
sådan handling (t. ex. skadeersättningsanspråk)
göres gällande. Jfr Straffprocess. J. H-r.

Brottmålslagstiftning. Se Strafflagstiftning.

Brottmålsprocess. Se Straffprocess.

Brottmålsstatistik. Se Rättsstatistik.

Brottning (grek. pale, lat. luctatio, fr. lutte,
eng. wrestling, ty. ringen, da. brydning, fi. paini)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free