- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
329-330

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruce ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höststämning är af desto större värde som faderns
originalmålning gått förlorad.

illustration placeholder

3. Jan B. d. ä., kallad Sammets-B., den föregåendes
broder, f. 1568 i Bruxelles, d. 1625 i Antwerpen,
var efter att först ha handledts af sin mormor,
miniatyrmålarinnan Marie Verhulst, elev af Peeter
Goetkint d. ä. i Antwerpen, där han efter
sin vistelse i Italien (1593-96) var bosatt. B.,
som egentligen var landskapsmålare, utförde med
utomordentlig flit massor af sirligt, i blågrön ton
hållna landskap i litet format, som han försåg med
rikt staffage af figurer och djur med omväxlande
bibliska och mytologiska motiv samt scener ur det
samtida hvardagslifvet. I Dresdens museum finnas
omkr. 20, i Münchens 26, i Madrids mer än 50 o. s. v.
I nationalmuseum finns blott en landskapsbild, som med
säkerhet är af honom, Landskap med landtgårdar(I609),
men på Vanas i Skåne ses två, Flodlandskap och
Bondfolk på väg till marknaden (båda 1607).
Vid sidan af sin produktiva verksamhet för egen
räkning, samarbetade B. med andra konstnärer, bl.
a. med sin förtrogne vän Rubens. Så har
han t. ex. i den sistnämndes "De tre gracerna"
i nationalmuseum målat landskapet och
blomsterkorgen. Han var nämligen äfven en skicklig
blomstermålare, ja, af vägbrytande betydelse, såsom
framgår af hans präktiga Vas med blommor och insekter
i nationalmuseum, och lärare åt D. Seghers. Därjämte
togs hans färdighet att måla staffagefigurer i anspråk
inom kamratkretsen. Så målade han t. ex. ofta figurer
i Josse de Mompers landskapsbilder; omvändt målade
Rubens, H. van Balen och andra ibland figurerna i
hans egna landskap.

4. Peeter B. den yngste, son till B. 2, f. 1589,
var en obetydlig artist, som svagt efterbildade
farfaderns och faderns arbeten.

5. Jan B. d. y., son till B. 3, f. 1601, d. efter
1678, imiterade faderns målningar, dock med en viss
modernare anstrykning.

6. Abraham B., den föregåendes son, blomstermålare,
f. 1631 i Antwerpen, d. 1720 i Rom, var hufvudsakligen
verksam i sistnämnda stad, där han bl. a. utförde
Flicka, nedtagande en drufklase, nu i nationalmuseum.
O. G-g.

Bruera l. Bryera (af fr. bruir, af ty. brühen,
doppa i hett vatten), lägga kläde öfver kokande vatten
för att göra det mjukt och smidigt. Uttrycket, numera
föråldradt, motsvaras närmast af nutida s. k.
ångning, som består däri, att ylleväfnader långsamt dragas
öfver vattenånga, som utströmmar från ett i en öppen
trälåda befintligt, perforeradt rör. Denna ångning
utföres vanligen omedelbart före tygets borstning
(ångborstning), för att göra ullfibrerna mera smidiga
och mottagliga för de roterande borstarnas inverkan.
G. A. W.

Brueys [bryä’s], David Augustin de, fransk författare,
f. 1640 i Aix, d. 1723 i Mont-pellier, skref religiösa
afhandlingar och stridsskrifter,
bl. a. Défense du culte extérieur de l’église
catholique
(1686) och Histoire du janatisme de
notre temps
(1692), samt komedier, såsom Le concert
ridicule
(1689), en omarbetning af L’avocat Pathelin
m. fl., de flesta i samarbete med Palaprat.

Brug., i zoologiska namn förkortning för
J. G. Bruguières, fransk forskningsresande, f. 1750,
d. 1798.

illustration placeholder
Hallarna, med tornet.


Bruges [bryj], fla. Brugge, ty. Brügge, hufvudstad
i belgiska prov. Väst-Flandern. 53,204 inv. (1902).
Det stod förr i förbindelse med hamnen genom en
arm af Nordsjön, som hette Zwyn, men denna blef
fylld af sand, så att B. nu ligger 13 km. från
hafvet. Dock står det ännu i förbindelse med detta
genom två kanaler, trafikabla för små fartyg, och man
började 1903 att bygga en större kanal till Heyst
vid Nordsjön, hvilken är beräknad att kosta 42,5
mill. frcs. Äfven fyra andra kanaler från medeltiden
förena B. med Gent, Ypres, Nieuport och Furnes,
men de ha ej, lika litet som de järnvägslinjer,
som beröra staden, kunnat höja B. ur den vanmakt,
hvari Zwyns igensandning försatte det. - B. har
nästan alltigenom ett medeltida utseende. Bland
dess byggnader märkas katedralen "S:t Sauveur"
från 13:e och 14:e årh., i västra delen af staden,
kyrkan "Notre-dame" (12:e årh.), helt nära den förra,
med ett 122 m. högt torn och Karl den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free