- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
379-380

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brutus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i B. en akademi för vetenskaper, litteratur och
sköna konster ("académie royale de B.", grundad
1772), en högre militärskola, ett konservatorium
för musik, ett observatorium och en botanisk
trädgård. Kungl. biblioteket i B., som bildades
1837, består af 5 departement: 1) tryckta böcker
(omkr. 500.000 bd); 2) handskriftssamlingen
(hvars stomme utgöres af hertigarnas af Burgund
berömda Bibliothèque de Bourgogne), omfattande
omkr. 27.000 nummer; 3) kopparsticks-, träsnitts-
och kartsamlingen, omkr. 100.000 nummer; 4) mynt-
och medaljsamlingen, omkr. 52.000 nummer; samt 5)
sekretariatets och bokköpens departement. 1894
upprättades på enskild väg ett radikal-socialistiskt
universitet i B., "Université nouvelle", för att
konkurrera med det gamla universitetet, som ledes af
de moderat-liberale och därför är förhatligt för de
radikale. Af konstsamlingar finnas bl. a. "Musée
ancien" i "Palais des beaux-arts" (se ofvan),
med omkr. 450 taflor af äldre mästare, och "Musée
moderne" i "l’ancien cour" samt de arkeologiska och
vapensamlingarna i "Porte de Hal", den enda återstoden
af de gamla fästningsverken. - B:s förvaltning
handhafves af en borgmästare, 5 "échevins" och
stadsrådet (39 medlemmar). Dess inkomster utgjorde
1903 42,2 mill. frcs, dess utgifter 46,8 mill. frcs. -
B. omnämnes först i 7:e årh. såsom en liten köping
(Bruxella eller Bruchsella), i hvars närhet under
11 :e årh. uppstod en befäst stad vid foten af en
borg, som tillhörde grefvarna af Louvain. I 12:e
årh. blef B. residens för hertigarna af Brabant och
nådde genom sitt läge vid den stora handelsvägen
från Köln till Bruges en stark utveckling. Det
kom att spela en viktig roll i Nederländernas
historia såväl under det burgundiska huset som under
habsburgarna. Under Filip II var det residens för
de spanske ståthållarna, men slöt sig 1566 till
upproret och kufvades 1585. Under Spaniens många
krig på 1600-talet ödelades stadens forna välstånd,
och först mot midten af 1700-talet började det hämta
sig på nytt, tack vare den österrikiske ståthållaren
Karl af Lothringen. Sedan Belgien 1794 intagits af
fransmännen, blef B. hufvudstad i departementet
Dyle; 1815 blef det konungariket Nederländernas
andra residensstad. Upploppet i B. 25 aug. 1830 blef
signalen till den belgiska revolutionen, under hvilken
där utkämpades en våldsam gatustrid mot de holländska
trupperna 23-26 sept. 1830. Sedan denna tid är det
Belgiens hufvudstad. J. F. N.

Bruyère [bryijär], bot. Se Erica.

Bruyère [bryijär],’ Jean de la, fransk
författare. Se La Bruyère.

Bruyère-trä [bryijär-]. Se Erica.

Bruyn [bröjn], Barthel d. ä., tysk målare, f. 1493,
troligen i Holland, d. i Köln mellan 1553 och 1557,
var troligen lärjunge af den konstnär, som kallas
"Meister des todes Mariæ", men utvecklade sig längre
fram i tiden under inflytande från italienarna i
en helt olika riktning samt slutade som en svag
efterhärmare af Michelangelo. Han var verksam i
Köln sedan 1515 och var kring midten af 1500-talet
den förnämste konstnären där, porträttören på
modet och äfven uppburen som religiös målare. Mest
framstående var B. som porträttmålare, och många af
hans arbeten inom detta fack hafva gått under Hans
Holbeins namn. Här må nämnas: Johannes von Ryht,
borgmästare i Köln (1525, i
Berlins museum), A. von Brauweiller,
borgmästare i Köln (1535, dels ensam, dels
med sin maka, i Kölns museum). - Hans söner
Arnold och Barthel B. d. y. voro likaledes
målare. Deras arbeten äro svåra att skilja
från faderns. Af någondera af dem var en ännu
för några år sedan i Finspång galleri befintlig
målning: Ung dam med sitt barn. daterad 1562.
C. R. N. (O. G-g.)

illustration placeholder

Bruyn [bröjn], Cornelis de, nederländsk resande och
målare, f. 1652, d. efter 1720, studerade i Rom
målarkonsten, men gjorde sig emellertid mer känd
genom sina resor än genom sina taflor. 1676-93 reste
han i Mindre Asien, Egypten och på de grekiska öarna
samt i utgaf öfver denna färd en skildring både på
holländska (1698) och under namn af
Corneille le Brun på franska (1700). 1701-08 besökte han
Ryssland (där han målade Peter den stores porträtt),
Persien, Indien, Ceylon och andra asiatiska öar samt
beskref äfven denna resa både på holländska (1711)
och franska (1718). Bägge resebeskrifningarna prydas
af vackra afbildningar, till en del graverade af
honom själf. (O. G-g.)

Bruys l. Bruis [brojs]. Se Peter af Bruys.

Bruzaholm, bruk i Ingatorps socken af Jönköping
län, vid ett af Emmåns tillflöden, 20 km. från
Eksjö. Det anlades 1630 af kronolänsman Nils
Pehrsson och kallades af honom Brusa. Det utgjordes
då af masugn, två härdar, två stångjärnshammare
och en manufakturhammarstock med 400 skeppund
smidesrätt. Bruket försåldes efter en tid till
en holländare och en handlande Thesmäker i Eksjö,
men förstördes år 1660 af ett vattenflöde och blef
nedlagdt. Ar 1716 upprättades det af Z. Kjellman,
men förlades då ett par kilometer längre ned i
strömmen. Kort därpå blef det genom vådeld åter
förstördt, men uppbyggdes ganska snart på den
ursprungliga anläggningsplatsen. Kjellman anlade
ock ett pappersbruk strax ofvanför järnbruket. Af
honom såldes bruket 1754 och gick därpå genom flera
olika egares händer. År 1831 förstördes det genom
vattenflöde, men reste sig snart i förstoradt
skick. 1868 nedlades papperstillverkningen,
och en mekanisk verkstad uppfördes i stället. I
början af 1870-talet nedlades äfven masugnen och
smidestillverkningen. Sedan år 1892 eges bruket
af Bruzaholms bruks aktiebolag, som drifver
specialtillverkning af pumpar, sprutor och
vattenledningsartiklar. Årligen tillverkas numera
omkr. 2,000 pumpar och sprutor förutom en mängd
bottenventiler, luftklockor m. m. K. K.-A.

Bruzelius, släkt, hvars namn bildades i midten af
1600-talet efter byn Brusas i Hångers socken af
Jönköpings län.

1. Magnus B., läroboksförfattare, f. 10 aug.
1786 i Tommarps socken, Malmöhus län, blef 1799
student i Lund, 1805 filos. magister och 1808 docent
i kemi. 1810 anställdes han såsom kollega vid Lunds
skola och lyckades som sådan i hög grad lifva

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free