Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bruzelius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svenska läkare, samt 10,000 kronor till en stipendiefond
vid Karolinska institutet.
6. Anders Johan B., broder till B. 4,
biograf, f. 26 nov. 1831 i Tommarps prästgård i
Malmöhus län, blef student i Lund 1848 och filos.
doktor 1853 samt tog hofrättsexamen 1856. Sin
ämbetsmannaverksamhet egnade B. hufvudsakligen
åt sundhetskollegium (medicinalstyrelsen), hvarest
han blef kanslist 1859 och notarie 1867 och
hvarest han var sekreterare 1870-97. Död
28 febr. 1901 i Stockholm. B. var från 1861
sekreterare hos boktryckerisocieteten i Stockholm
och 1886-92 ledamot af civilstatens
pensionsinrättnings direktion. Han utgaf Ättelängd
öfver slägten Bruzelius (1848), redigerade årg.
1862-65 af "Svensk bibliografi" samt utarbetade
Sveriges läkarehistoria. Ny följd (1872-76,
tillsammans med A. H. Wistrand och C. Edling),
dess fortsättning "Svensk läkare-matrikel" (1886-1902),
Filosofie doktorer, 1823 promoverade i Lund
(1874), Filosofie doktorer, 1824 promoverade i
Uppsala (1875), Sveriges apotekarehistoria. Ny följd
(1878-81) samt en stor mängd nekrologer i "Stockholms
dagblad" under 25 års tid m. m.
7. Viktoria B., den förstnämndes brorsdotter,
författarinna. Se Benedictsson.
Bruzius, Petrus, stiftaren af brusianernas sekt.
Se Peter af Bruys.
Bryaceæ, bot. Se Löfmossor.
Brya Ebenus DC., bot., ett till fam. Leguminosæ,
afd. Papilionatæ hörande litet träd, växande på
Cuba och Jamaica. Däraf erhålles amerikansk
ebenholts.
G. L-m.
Bryan [braien], William Jennings,
nordamerikansk politiker, f. 19 mars 1860 i Salem,
Illinois, egnade sig efter slutade studier åt advokatyrket
i Jacksonville och flyttade 1887 till Lincoln,
Nebraska. Under presidentvalskampanjen 1888 gjorde
han sig först känd i det politiska lifvet genom
ett mycket uppmärksammadt tal för ren inkomsttariff,
hvilket han höll vid val af delegerade från
Nebraska till partiets nationalkonvent i S:t Louis.
Han invaldes 1890 i kongressen, omvaldes 1892 och
vann snart, stödd på sitt växande oratoriska
anseende, en ledande ställning bland Nebraskas
demokrater. I kongressen understödde han R. P. Bland
i dennes kraf på fri silfverutmyntning. B. utgaf
1894-96 Omaha-tidningen "World herald" med
"fritt silfver" som politiskt program, men lyckades
ej bli invald i senaten och återtog då sin
advokatverksamhet i Lincoln. Vid 1896 års förberedelser
till presidentvalet var B. medlem af demokraternas
nationalkonvent i Chicago och vann denna församling
för sin kandidatur genom ett bländande tal för fri
silfverutmyntning, hvilket framkallade måttlös
entusiasm. Det var under detta tal han till guldmyntfotens
anhängare utslungade de sedan under valkampanjen
ständigt citerade orden: "Ni skall ej trycka
ned denna törnekrona på arbetets panna, ej korsfästa
människosonen på ett kors af guld". B. var äfven
populisternas och "det nationella silfverpartiets"
presidentkandidat. Valstriden blef ytterst liflig och
slöt med en rätt hårdvunnen seger för den republikanske
kandidaten, Mc Kinley. B. fortsatte efter
detta nederlag sin politiska agitation under
vidsträckta föreläsningsresor 1897 och 1898, med
bimetallismen som föredragsämne. Vid
spansk-amerikanska krigets utbrott blef han öfverste för ett
regemente frivilliga, hvilket emellertid i reserv fick stanna
kvar i Florida. Vid 1900 års presidentvalskampanj
korades han ånyo till demokraternas kandidat, denna
gång med "antiimperialismen" som förnämsta
programpunkt. De konservativa elementen inom partiet
voro emellertid misstrogna mot B. som politisk
personlighet, framför allt på grund af hans enligt deras
mening demagogiska uppträdande och hans ståndpunkt
i frågan om myntfoten; detta bidrog till att
göra hans nederlag fullständigt vid presidentvalet i
nov. s. å. Under de senaste åren har B. alltmer
närmat sig populisterna och kommit på spänd fot
med den officiella demokratiska partiledningen. Han
samverkade under förberedelserna till 1904 års
presidentval med W. E. Hearsts anhängare samt lyckades
på demokraternas nationalkonvent i S:t Louis
åtminstone få myntfotfrågan lämnad öppen. Den vid detta
tillfälle nominerade kandidaten A. B. Parkers öppna
förklaring för guldmyntfot betog emellertid B. all
utsikt att för framtiden inom det demokratiska
partiet få fram sitt älsklingskraf på "fritt silfver", och
hans namn har på allra sista tiden nämnts i samband
med projekterade nya partibildningar. V. S-g.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
