- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
449-450

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brännvinslagstiftning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

drycker. I anledning häraf nedsatte regeringen i
maj 1904 för utarbetande af lagförslag i ämnet en
kommitté, som i okt. s. å. afgifvit ett betänkande,
byggdt på principen af kommunal förbudsrätt och
öfverlämnandet utaf all utskänkning och utminutering
af rusdrycker åt ofvannämnda bolag.
F. O. L.

Brännvinsnederlag. Se Brännvinslagstiftning,
sp. 439–440.

Brännvinsprofvare l. Spritprofvare. Se
Alkoholometer och Areometer.

Brännvinsskatt, förv., de afgifter, med hvilka
tillverkning och försäljning af brännvin äro
belagda. Se Accis och Brännvinslagstiftning.
Kbg.

Brännvinstillverkning. Se Brännvinslagstiftning.

Brännvinstillverkningsafgift. Se Brännvinslagstiftning.

Brännyta, fys. Se Kaustika.

Brännålder, fornk. Se Bränneålder.

Brännässla, bot. Se Urtica.

Brännö, textilfabrik i Torups socken, Hallands
län, tillhörig det 1899 bildade Brännö väfveriaktiebolag,
hvars aktiekapital uppgår till 300,000 kr.
År 1904 arbetade fabriken med 248 väfstolar samt
producerades 148,773 kg. bomullsväfnader.
Arbetsstyrkan räknade 140 personer.
K. K.-Å.

Bränsle, skogsh. De olika trädslagens bränslevärde
brukar vanligtvis uttryckas sålunda: 1.
utmärkt: bok, hvitbok, lönn; 2. godt: björk, alm,
ask, stamved af ek, kärnfull stam- och grenved af tall,
al; 3. medelmåttigt: barrved i allmänhet, ung ekved;
4. dåligt: ung tall- och granved, toppar af dessa
trädslag, lind, asp, poppel och pil. Jfr Brännmaterial.
F. L.

Bränslegas. Se Brännmaterial.

Bräsch l. Bresch (fr. brèche), med våld eller
genom tidens åverkan eller vanvård åstadkommen
öppning i en vall eller mur, men särskildt de
ingångar, som den belägrande medelst eld från
bräschbatterier eller genom minor öppnar för stormkolonnerna
i fästningens vallar och murar; lucka; skada,
afbräck.
L. W:son M.

Bräsch-batteri. Se Fästningskrig.

Bräsch-knif (fr. couteau de brèche), ett med kort
skaft försedt vapen, som nyttjades under belägringar
vid striderna i löpgrafvar och bräscher, där den var
lämpligare än piken. Spetsen, från hvilken utgick
en hake, var genom sin form särskildt afsedd att
undanrödja stormhinder.
(E. N.)

Bräsma, bot., en i Götaland bruklig benämning
Cardamine pratensis (ängskrassen), hvilken blommar
vid braxens lektid och därför äfven kallas
braxenblomster.

Bräss l. Thymus, anat., en i öfre delen af
brösthålans främre parti befintlig körtel, som dock
förekommer endast hos foster och under den första
tiden efter individernas födelse. Denna körtel saknar
utförsgång och består af lymfoida celler och fin
bindesubstans. Hos människan uppnår brässet sin största
utveckling med andra lefnadsåret och förminskas
därefter småningom, så att det försvunnit, när
individen nått sin fulla utveckling. Se Thymus.
– Bräss af vissa djur (t. ex. kalf) anses såsom en
läckerhet.
G. v. D.*

Bræstrup, Kristian Jakob Kosmus,
dansk ämbetsman, f. 1789, d. 1870, deltog 1813
som auditör i fälttåget i Holstein, blef 1821
assessor i Köpenhamns politiret, 1823 därjämte
vice polismästare och 1833 polismästare. Med stor
duglighet och humanitet styrde han hufvudstadens
polis ända till dess ombildning 1863. Han afgick
då såsom geheimekonferensråd, skickades som
danskt sändebud till Aten, där den danske prinsen
Vilhelm nyss blifvit konung (Georg I), och blef
1864 overpresident (öfverståthållare) i Köpenhamn,
hvilken plats han innehade till sin död. I nov. 1864
sändes han som utomordentlig kommissarie till
Nörrejylland och slöt i april följande år i Berlin
en överenskommelse, hvarigenom några punkter i
fredsfördraget närmare bestämdes. April-nov. 1865
var han justitieminister. Hans Efterladte
papirer fra 1813-14
utgåfvos 1894.
E. Ebg.

Brätte (vanligen Brette), stad. Se<sp></sp> Brette.

Brättne, träsliperi med 3 slipverk i Arvika socken,
Värmlands län. År 1903 producerades 6.205 ton mekanisk
våt massa. K. K.-Å.

illustration placeholder

Bröchner, Hans, dansk universitetslärare och filosof,
f. 30 maj 1820 i Fredericia, blef student i Köpenhamn
1836 och studerade sedan teologi, men fick, till följd
af sina från ortodoxien afvikande religiösa åsikter,
ej tillåtelse att undergå prästexamen. Han slog
sig därför i stället på filosofi och österländska
språk samt tog 1845 magisterkonferensen och
magistergraden. 1849 blef han privatdocent, 1857
e. o. docent i filosofi och 1870 professor i samma
ämne vid Köpenhamns universitet. 1846-53 gjorde
han åtskilliga resor i Frankrike, Tyskland och
Italien. 1854 var han ledamot af folketinget. Död
16 dec. 1875. - B:s första skrifter voro Nogle
bemcerkninger om daaben
(1843, i anledning af
Martensens "Den christelige daab"), Om det jödiske
folks tilstand i den persiske periode
(1845) och
den på grundliga studier byggda monografien Benedict
Spinoza
(1857). I den bekanta striden i Danmark på
1860-talet om tro och vetande deltog B. med Problemet
om tro og viden
(1868), hvari han skarpt kritiserade
såväl Nielsens och Kierkegaards som ock Martensens
ståndpunkt. Sin egen motsatta åsikt framställde
han i en afhandling Om det religiöse i dets eenhed
med det humane
(1869). Hans filosofiska ståndpunkt
kan i allmänhet betecknas såsom hegelianismens. Men
B. söker frigöra sig från den dualism mellan tanke och
verklighet, som han ännu tror sig finna hos Hegel. Han
utgår därför från en idealt real princip, som i sin
konkreta enhet innefattar båda motsatserna. Han
fattar i förhållande därtill ej det reala såsom
ett försvinnande moment, utan såsom den beståndande
betingelsen för det idealas verklighet. I samband
därmed söker B. också befria sig från ensidigheten
i Hegels abstrakta metod; i stället söker han förena
den dialektiska metoden med en af densamma korrigerad
erfarenhetsmetod. Han tänker sig därför ett samarbete
mellan alla vetenskaper såsom relativt själfständiga,
men under filosofiens principat.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free