Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröst ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kvinnobröst, men i synnerhet en sådan, som uppkommer
i sammanhang med digifningen. Orsaken till
det senare slaget af bulnader är att finna antingen i
skadliga inverkningar, förkylningar o. d., som
drabba det i en enorm fysiologisk verksamhet försatta
och därför ytterligt känsliga organet, eller i
stockningar till följd af rubbningar i själfva dihämtningen.
Själfva bulnaden betingas däraf, att varbildande
bakterier inkommit och utvecklat sig. Symtomen kunna
utveckla sig småningom eller hastigt och våldsamt.
Bulnaden kan vara ytlig, i hvilket fall man kan motse
ett snart slut på sjukdomen, eller mer eller mindre
djupliggande. I sistnämnda fall kunna svullnaden
och plågorna nå en betydligt hög grad, innan varets
läge med säkerhet kan bestämmas och innan varet
af sig själf bryter igenom och uttömmes. Dessutom
bilda sig oftast långa och envisa fistelgångar, som
grymt pröfva krafter och tålamod. För bröstböld
finnes endast en hjälp: järn, i slipad form, fördt af
en van och dristig hand. En tveksam eller mindre
skicklig operatör kan orsaka patienten månadslånga
kval.
Rsr. (J. Å.)
Bröstdroppar, läkemedel, afsedt att lindra
hostretning, vanligen med hjälp af opium, och att verka
slemlösande genom kräkrot (ipecacuanha) e. d. Ett
visst antal droppar gifves åt gången, beroende på
medlets styrka, patientens ålder o. d. Exempel på
sådan medicin lämna de hos oss allmänt bekanta
och värderade Roséns bröstdroppar (se
d. o.).
C. G. S.
Bröstfallshjul, mek. Se Vattenhjul.
Bröstfenor. Se Fenor.
Bröstgrop, äfven Hjärtgrop eller
Maggrop, Præcordia, anat., den på främre bukväggen
befintliga svaga insänkning, som hos icke feta
personer finnes i vinkeln mellan båda sidornas 7:e och
9:e refbensbrosk, nedom eller framför magskärfven.
Den utgör en del af epigastrium. (Jfr
Buk.)
G. v. D.*
Bröstgång, Ductus thoracicus, anat., det tunna,
mjuka, af bind-, muskel- och elastisk väf bestående,
endotelklädda rör, som från bukinälfvorna och de
nedre kroppsdelarna leder lymfan genom brösthålan,
först långsåt och höger om ryggraden, sedan tvärs
öfver och framför denna, till vänstra nyckelbensvenen,
hvari lymfan tömmes. G. v. D.*
Bröstharnesk. Se Harnesk.
Brösthåla, anat. Se Bröst.
Brösthöjdsdiameter, skogsh., det mått, som vid
mätning af stående träd förefinnes vid l,3 m. öfver
marken.
F. L.
Bröstkakor med opium (Trochisci glycyrrhizæ
opiati), med. farm., en farmaceutisk beredning
i form af en liten stämplad, brunsvart kaka och
innehållande l del opium, 2 delar tolu-balsam, 15 delar
lakrits-extrakt och lika mycket gummi arabicum
jämte 30 delar socker. Hvarje bröstkaka innehåller
1 cg. opium. Kakorna verka lugnande och lindra
hostretning; i regel intagas ej mer än 6 kakor på
dygnet.
C. G. S.
Bröstkalf, krigsv. Se Kalf.
Bröstkatarr, patol. Se Bronkit.
Bröstkorg. Se Bröst. anat.
Bröstkors (Biskopskors). Se Pektoralkors.
Bröstkota. Se Kota.
Bröstkryddor. Se Te.
Bröstkörtel (Bröst), Mamma, anat., en hos
människan, på hvardera brösthalfvans framsida,
befintlig körtel, som under vissa omständigheter
afsöndrar mjölk. Äfven apor och flädermöss hafva
bröstkörtlar, men hos de öfriga däggdjuren motsvaras
dessa af liknande körtlar på buken eller endast
i ljumskarna (jufver). Bröstkörtel finnes hos båda
könen. Hos mannen är den dock vanligen rudimentär
och saknar alltid afsöndringsförmåga, hos kvinnan
däremot utväxer den fram emot pubertetsåldern starkare
samt får då sin karakteristiska storlek och rundning.
Det är likväl först under hafvandeskap, som
den når sin fulla utveckling såsom afsöndrande
organ. Efter slutad digifning återgår den mer eller
mindre fullständigt till sitt förra tillstånd. Denna
körtel hör till de drufformiga körtlarna, med kubiskt
epitel, men utmärker sig genom stor rikedom på
bindväf under sin period af hvila, genom stark
nybildning af körtelelement mot sin verksamhetstid och
genom sin egendomliga, på näringsämnen rika
afsöndring (mjölken). Den kullriga bröstkörteln har
hos den europeiska kvinnan i hennes jungfruliga
tillstånd en halfsfärisk form, men är hos negresser och
hos kvinnor af åtskilliga andra folkraser mera konisk,
jufverlik. - Rummet mellan brösten bildar en allt
efter dessas storlek mer eller mindre djup ränna,
som kallas barm. - Vanligen äro mjölkkörtlarna två
och belägna som ofvan är sagdt, men man har äfven
funnit ett större antal (och då oftast tre) samt att de
haft sin plats på axeln, ryggen, ljumsken eller låret.
Jfr Bröstvårta, Mjölkafsöndring och
Mjölkkörtel.
G. v. D.*
Bröstmur, väg- o. vattenb., vid broars landfästen
den främre mot broöppningen vända muren, på hvilken
broöfverbyggnaden hvilar, till skillnad från
landfästets vingmurar eller sidomurar, hvilka hafva till
ändamål endast att stöda den mot landfästet
vanligen utfyllda jordbanken. Bröstmur är äfven
liktydigt med bröstvärn och betecknar då en låg mur
(af brösthöjd), tjänande i stället för räcke å bro,
kajmur eller byggnad, i äldre befästningar äfven
såsom skydd mot kulor eller andra kastkroppar.
Fr. E.
Bröstnagel, krigsv., en på bakre delen af ett
artillerifordons framvagn befintlig järnnagel, medelst
hvilken fram- och bakvagn kunna förenas med
hvarandra, därigenom att nageln inpassas i ett på
bakvagnens främre del befintligt hål, som kallas
bröstnagelshål.
W. G. B.*
Bröstning. 1. Skpsb. Den infällning, som göres
på det ställe, där två timmer, hvilka korsa
hvarandra, sammanfogas. - 2. Bygnk. Se Bröstvärn 1.
Bröstpanel, bygnk. Se Bröstvärn 1.
Bröstpelare, landtbr. Se Plog.
Bröstplåt, krigsv. Se Lavettage.
Bröstpositiv, Bröstverk l. Öfververk,
mus., ett i orgelprospektens midt beläget
själfständigt verk, som spelas medelst egen klaviatur
ofvanför hufvudmanualen och genom koppel kan
förbindas med denna. Bröstpositivets stämmor omfatta
vanligen det mellersta tonläget och hafva en mild
klang. Jfr Manualer. A. L.
Bröstpulsådern, Stora, anat., den del af
aorta (se d. o.), som är innesluten i brösthålan
och går från hjärtats vänstra kammare först i en
båge uppåt och bakåt, tvärs öfver ryggradens framsida,
sedan nedåt, längs dennas vänstra sida, sist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
