- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
477-478

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bröst ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dotter af Osiris (eller snarare af Ra) och Isis samt
syster till Horus. Hon delade med sin moder väldet
öfver månen och dyrkades, liksom den grekiska
Artemis och den romerska Diana, såsom hjälparinna
i barnsnöd. Hennes förnämsta tempel låg i
Bubastis och var årligen, såsom Herodotos berättar,
skådeplatsen för uppsluppna fester. Katten var helgad
åt henne, och själf dyrkades hon under - bilden
af en jungfru med katt- eller lejoninnehufvud.
(K. P.)

Bubastis l. (sämre) Bubastos (i bibeln
Fibeset), en fordom viktig stad i Nedre Egypten
(motsvarande nuv. Tell Bastah nära staden Zagazig),
vid Nilens östra hufvudarm, hvilken där kallades
Bubasticus fluvius. Staden hade sitt namn efter
gudinnan Bubastis. Ofvanom B. vidtog den stora
till Timsah-sjön ledande kanal, som Ramses II lät
gräfva. På bekostnad af "The Egypt exploration
fund" anställde Naville i slutet af 1880-talet
utgräfningar därstädes, hvilka bragte i dagen
Basts ryktbara tempel jämte en mängd andra högst
värdefulla fynd (skulpturer, porträttstatyer,
lotus- och Hathor-kapitäl m. m.), som visa, att
templets historia sträckt sig öfver en tid af
3,300 år. Stenfragment hafva påträffats, som bära
Chufus, byggarens af den största pyramiden, och hans
närmaste efterträdares, Chafras, namn jämte namnen på
konungar af många följande dynastier ända ned till den
ptolemaiska tiden. De viktigaste upptäckterna hafva
väsentligen afseende på Hyksoskonungarna. (Jfr
Naville, "Bubastis", Lond. 1891.) Tidigare
gräfningar hafva bragt i dagen de åt Bast helgade
katternas begrafningsplats, där man funnit millioner
brända katter (ej kattmumier, som äro sällsynta på
denna plats) och en mängd egyptiska fornsaker. Den
manethonska 22:a dynastien (10:e-7:e årh. f. Kr.),
som residerade i B., har af denna anledning äfven
kallats den bubastidiska. Det var möjligen en
assyrisk regentätt, ehuru andra teorier, bl. a. till
förmån för ett libyskt ursprung för regentätten,
framställts; konungarna hette omväxlande Sesank
(Sjesjonk), Osorkon och Takelothis, namn som påminna
om de assyriska konunganamnen Sargon och Tiglat.
(K. P.)

Bubastos. Se Bubastis.

Bubi. Se Booby.

Bubna und Littitz, Ferdinand, grefve von B.,
österrikisk militär och diplomat, f. 1768 i Böhmen,
d. 1825 i Milano, deltog såsom generalmajor i slaget
vid Austerlitz 1805 och såsom fältmarskalklöjtnant
i slaget vid Leipzig 1813 samt tågade 1814, i
spetsen för 20,000 man, genom Schweiz till Lyon, där
Augereau tvang honom att retirera till Genève. 1815
ryckte han in i södra Frankrike och eröfrade Lyon,
utnämndes 1818 till öfverbefälhafvare i Lombardiet och
undertryckte 1821 på några få dagar oroligheterna
i Piemonte. Schwarzenberg använde B. vid flera
tillfällen som diplomatiskt ombud hos Napoleon.

Bubo, zool. Se Berg-uf.

Bubon (grek. bubon), patoL, inflammation af
lymfkörtlarna i ljumsken, är en åkomma, som
ofta, men långt ifrån alltid, härleder sig från
veneriska sjukdomar. Äfven sår eller långvarigare
irritationer å någon del af de nedre extremiteterna
eller den skrofulösa diatesen kunna vara orsaker
till densamma. Ibland förhålla sig bubonerna såsom
vanliga bölder, men ofta stå de länge såsom hårda
svulster, hvilka
stundom uppnå betydlig storlek, men orsaka ringa,
smärta och alls icke eller mycket ofullständigt
gå till bulnad. I sistnämnda fall hafva de stark
benägenhet för fistelbildning. Behandlingen
måste rätta sig efter de särskilda
fallen. (För de kroniska bubonerna är värdet
af stillaliggande åtminstone tvifvelaktigt.)
Rsr.*

Bubonpest, böldpest.

Bubulcus, zool. Se Hägrar.

Bucaramanga, hufvudstad (sedan 1886) i
depart.. Santander i sydamerikanska republiken
Columbia, vid Magdalenas biflod Lebrija. 990
m. ö. h. Omkr. 25.000 inv.

Buccari (ung. Bakar), fri sjöstad i kroatiska
komitatet Modrus-Fiume, 11 km. s. om Fiume. 1,870
inv. (1901). Liten, men säker hamn.

illustration placeholder

Buccina l. Bucina (lat.), mus. 1. Antikt
blåsinstrument, urspr, ett herdehorn af rak,
konisk, spiralvriden form, sedermera ett
militärblåsinstrument af metall och i form af
ett spiralvridet rör, böj dt nästan i cirkel. Det
begagnades, i
synnerhet af romarna, till signalering i krig,
vid nattvakter o. s. v. Af ordet "buccina" komma
sannolikt det svenska "basun", det tyska posaune
och det franska buccin, ett slags tuba, som stundom
begagnas i militärmusik. - 2. Snäcktrumpet, med
hvilken tritonerna afbildas. Jfr
Trumpetsnäckan. A. L.

Buccinator (lat.), trumpetare; anat.,
trumpetarmuskeln i kindbenet. Jfr Buccina.

illustration placeholder

Buccinidæ, zool., en familj inom ordn.
Prosobranchiata och kl. snäckor, Gastropoda (se
Blötdjur). Skalet är framtill försedt med en grund
inskärning, men sällan med lång kanal. Mynningen
är vid. Hithörande snäckor lefva i hafvet och äro
köttätande. Bland de talrika, vidt spridda släktena
märkes det vid Sveriges västkust vanliga Buccinum
undatum
(se fig.). Dess skal är äggformigt, beklädt
med hornartad epidermis; vindlingarna äro hvälfda,
med tjocka, sneda längsveck och fina tvärfåror;
mynningen är stor, färgen grågul; höjden 8-9
cm. Buccinum gräfver sig medelst foten in i sanden
och genomborrar ofta skalet på andra blötdjur för
att förtära dem. Det tomma skalet begagna» gärna af
eremitkräftor (se d. o.) som bostad. Djuret


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:14:54 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free