Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 483-484 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Buchanan ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minister till Petersburg och afslöt där, 18 dec. 1832,
det första handelsfördraget mellan Förenta staterna
och Ryssland. Han återvände hem 1833 och blef
följande år senator för Pennsylvania. I senaten
tillhörde B. det demokratiska partiets ledande män,
understödde kraftigt Jacksons och van Burens finanspolitik samt motsatte sig unionslagstiftning mot slafveriet, men uppträdde gentemot de mest fanatiske sydstatsmännen till försvar för petitionsrätten.



1844 var B. påtänkt till demokratisk presidentkandidat, men drog sig tillbaka till förmån för Polk, hvilken 1845 gjorde honom till sin statssekreterare.
Som sådan ifrade B. för en utvidgad tillämpning af
Monroe-doktrinen (han hade t. ex. stor andel i Polks
budskap af dec. 1845) och sökte motarbeta det
engelska inflytandet i Central-Amerika och Yucatan.
Efter whigpartiets seger 1849 drog han sig tillbaka
till privatlifvet och egnade sig någon tid mest
åt sina systerbarns uppfostran. Presidenten Pierce
utnämnde honom 1853 till minister i London, där
han under Krimkriget kraftigt förfäktade de
neutrales rättigheter. B. deltog 1854 jämte flera andra
amerikanska diplomater i den s. k. konferensen i
Ostende och dess förklaring, att det för Förenta
staterna var en nödvändighet att komma i besittning
af Cuba. Hemkommen i april 1856, nominerades
B. till demokratisk presidentkandidat och blef
efter en hård valstrid Förenta staternas president.
Hans ämbetstid (1857-61) utmärktes af slaffrågans
skärpning till den konflikt, som efter Lincolns val
till president utbröt i inbördes krig. B. lät sig starkt
påverkas af sydstatsmännen och gick tidtals i deras
ledband, ehuru personligen af långt moderatare
skaplynne. I nordstaterna anklagades han bittert för
flat eftergifvenhet mot de stämplande unionsfienderna
under de månader, som förflöto mellan Lincolns val
och ämbetstillträde. B. medgaf ej någon rätt för
sydstaterna att bryta unionen, men ansåg sig ej
ega laglig befogenhet att ingripa mot ett dylikt
unionsbrott (budskapet af 5 dec. 1860) och ville ej
taga första steget till ett borgerligt krig. Sedan B.
i mars 1861 nedlagt presidentämbetet, lefde han i
stillhet på sin gård Wheatland nära Lancaster.
Under kriget gaf han Lincoln sitt stöd i kampen för
unionens upprätthållande. Mot de häftiga
anklagelser, som riktats mot hans politik, utgaf B. 1866
ett själfförsvar, Buchanan’s administration. En
liknande apologetisk hållning intager äfven hans
biograf G. Ticknor Curtis ("Life of’James Buchanan",
2 bd, 1883). B. afled i Lancaster, Pennsylvania,
1 juni 1868.
V. S-g.

Buchanan [bjukä´non l. bakä´non], Robert,
engelsk skald, f. 1841, d. 1901, debuterade 1863
med en diktsamling Undertones (3:e uppl. 1870), på
hvilken följde Idyls and legends of Inverburn (1865,
ny uppl. 1870) och London poems (1866, ny uppl.
1870) m. fl. diktsamlingar, där han visar sig som en
poetisk berättare af rang. The shadow of the sword
(1876) inledde en lång rad af prosaromaner, bland
hvilka äfven God and the man (1881) må nämnas.
B. skref vidare en hel del teaterstycken, som gifvits
med stor framgång, t. ex. Lady Clare (1883) och
Alone in London (1885). Till hans verksamhet som
kritiker hör ett häftigt angrepp på skalden D. G.
Rossetti, besvaradt med skärpa både af den angripne
själf och af Swinburne. B:s dikter utgåfvos samlade i
2 bd 1901. Biogr. af Harriet Jay (B:s svägerska) 1903.

Buchanisternas sekt. Se Buchan, E.

Buchara (Bochara, Bokhara, Bukhara,
Bokariet, Bukariet). 1. Emirat (furstendöme)
under rysk öfverhöghet i Central-Asien (Turkestan),
omgifvet af Afganistan, den ryska Transkaspiska
provinsen och Chiva i söder och väster, af Syr-darja-provinsen,
Samarkand och Ferghana i norr och
öster. Areal 205,000 kvkm. Dess hufvudsträckning
är östvästlig, medan dess bredd i medeltal
knappt öfverstiger 200 km. Längst i öster når det
öfver västra Pamir. Dess gräns mot Afganistan
bildas af Amu-darja och dess källflod Pandsj.
Den förra bildar ock gränsen mot Chiva, medan
den däremot från Afganistan till Chiva flyter
helt och hållet inom B., som eger en smal remsa
äfven utefter dess vänstra strand, så att gränsen
mot Transkaspiska provinsen är alldeles konventionell.
Detsamma gäller om de öfriga gränserna med
undantag af den östligare delen af norra gränsen,
som följer Hissar- och Seravsjan-bergen. Östra hälften
af landet är berguppfylld; utom de nämnda bergen
märkas där Peter I:s kedja med en topp på 7,600
m. och Darvas-bergen i norra Pamir. Från dessa
berg flyta många floder till Pandsj eller Amu, bland
hvilka de största äro Vachsj (Surchab), Kafirnihan och
Surchan. Den västra hälften är ett slättland, mestadels
fylldt af stäpper och öknar. Utom Amu-darja,
som saknar alla tillflöden, finnes där endast en flod,
den från gränsbergen mellan B. och Samarkand
kommande Seravsjan, som till sist utsinar i stäppsjön
Dengis. Det är i dessa båda floddalar, som
västra B:s egentliga kulturmark är att söka. – Klimatet
är utprägladt fastlandsklimat med hög sommarvärme,
men mycket låg vintertemperatur. I det
nära liggande Samarkand är årets medeltemperatur
13,8°, julitemperaturen 26,1° och januaritemperaturen
-0,4° i medeltal, ehuru läget motsvarar
sydligaste Italiens. Nederbörden är sparsam och faller
hufvudsakligen på vinterhalfåret. I västra B. regnar
det knappt på sommaren, det östra berglandet är
bättre lottadt i detta afseende, i det att omkr. 10
proc. af nederbörden falla under juni–september.
Nederbördsmängden uppgifves för Samarkand till 321
mm. pr år och torde vara lika stor i det närliggande
mellersta B. Växtvärlden får sin karaktär af
landets egenskap att vara ett öfvergångsland mellan
Väst-Asiens öken och stäppområde och Central-Asiens
högland. Af märkligare djurformer må nämnas
antiloper och vildåsnor (kulan) på stäpperna, den
tvåpuckliga kamelen, dock blott som husdjur likasom
dromedaren, hästen och fåret. (Jfr Asien,
sp. 169–172.) – Befolkningen uppgifves till
1,250,000 inv. (6 på 1 kvkm.) och består af många
olika element, hvilka så blandats med hvarandra,
att det ej är lätt skilja den ena typen från den
andra. Den härskande stammen har varit usbekerna,
till hvilka äfven emirfamiljen hör; de uppgifvas till
omkr. 200,000, äro fanatiska sunniter och tala
turkiska liksom sarterna, som numera knappt skilja
sig från dem, ehuru de från början nog haft annan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>