- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
499-500

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bucholtz ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

spårväg) går ut till den 116 har stora stadsparken
(Városliget) in. ö. med ett millenniumsmonument
samt museer och konstutställningsbyggnader. Vid
Andrássygatan är det vackra operahuset, i
renässans, beläget. S. därom ligger 7) Erzsébetváros
(Elisabethstadt), med många smutsiga judekvarter. På
andra sidan Kerepesi-gatan iöljer 8) Józsefváros
(Josephstadt), där bl. a. märkas nationalteaterns
och folkteaterns byggnader. Vid Üllöi-gatan ligga de
ståtliga universitetsklinikerna, det i orientalisk
stil uppförda konstindustrimuseet, den botaniska
trädgården och den ungerska militärakademien,
Ludoviceum. Mellan denna gata och Donau, s. om
Belváros, ligger 9) Ferenczváros (Franzstadt) med
ångkvarnar och längst i s. det stora slakthuset (med
djurgrupper af Begas). Genom stadsdelarna 6-9 löper en
ståtlig, yttre bulevard, den "stora ringen". I s. ö.,
skild från den öfriga staden, ligger 10) Köbánya
(Steinbruch) med stora bryggerier. I n. utanför
stadsområdet ligga förstäderna Uj-Pest (Nya P.) med
öfver 40,000 inv. och Rákos-Palota. Ö. om
staden utbreder sig Rákos-slätten [rākåʃ], där de
ungerska riksförsamlingarna höllos 1286–1540.

B. är i alla afseenden Ungerns medelpunkt, säte för regering,
parlament och de högsta domstolarna, för en vikarie
för den i Gran residerande furstprimas af Ungern,
en grekisk-orientalisk (serbisk) och en reformert
biskop, en lutheransk generalsuperintendent och en
centralkommission för de ortodoxe judarna. Där finnes
det ena af landets tvenne fullständiga universitet,
grundadt 1635 af Peter Pázmány, till 1777 förlagdt
till Tyrnau och 1777–83 till Buda. 1902 räknade det
310 lärare och 6,278 studenter, däraf 3,941 jurister;
2,011 voro judar och till modersmålet 5,479 ungrare,
395 tyskar, 151 rumäner, 137 serber och kroater,
81 slovaker och 11 rutener. Universitetsbiblioteket
har omkr. 250,000 band. Vidare finnas polyteknikum
med omkr. 1,000 studenter, ett katolskt och
ett reformert prästseminarium, rabbinseminarium,
lärarseminarier, veterinärinstitut, handels-, militär-
och konstakademier. Den ungerska vetenskapsakademien,
stiftad 1830, är medelpunkten för allt vetenskapligt
lif
inom landet; dessutom finnas i B. många andra
vetenskapliga sällskap, hvilkas handlingar, liksom
vetenskapsakademiens, nästan uteslutande utgifvas
på ungerska. Litterära sällskap äro Kisfaludy- och
Petöfi-sällskapen. År 1900 funnos i hufvudstaden
bl. a. 12 gymnasier med 6,337 lärjungar, 5 realskolor
med 2,780 lärjungar och 208 folkskolor med 70,984
lärjungar. Af den öfver 6 år gamla befolkningen kunde
87 proc. läsa och skrifva. Den förnämsta tidningen
på ungerskt språk i B. är "Budapesti hirlap" och på
tyskt språk "Pester lloyd".

illustration placeholder
Parlamentshuset i Budapest.


B. är Ungerns förnämsta
handels- och industriort, medelpunkt för det ungerska
järnvägsnätet och en betydande flodfart. Den största
industrigrenen är kvarnindustrien, som 1901 levererade
605 mill. kg. mjöl och 156 mill. kg. kli. Af de många
fabrikerna må nämnas Ganz et comprs järnverk med
2,500 arbetare och Donaudampfschiffahrtgesellschafts
skeppsvarf med 2,000 arbetare. – Stadsstyrelsen
handhafves af en af regeringen utnämnd
öfverborgmästare samt en vald borgmästare jämte
magistrat. Folkmängden uppgick 1900 (oberäknadt
15,846 man militär) till 716,476 pers. (1890 491,938
pers., 1869 270,685 pers.), af hvilka 568,404
(79 proc.) ungrare, 101,682 (14 proc.) tyskar och
24,726 (3,5 proc.) slovaker; 61 proc. voro romerska
katoliker, 23 proc. judar, 9 proc. reformerta,
5 proc. lutheraner.

Historia. Buda grundades före
Kristi födelse af den keltiska stammen eraviscerna,
blef sedermera en romersk koloni (Aquincum)
och tillhörde under folkvandringstiden efter
hvartannat hunner, östgoter, langobarder, avarer
och slaver. Pest grundades af bulgarer och fick
sitt slaviska namn ("ugn") troligen på den grund,
att romarna där haft tegelslagerier och kalkugnar;
af samma orsak uppkom det tyska namnet Ofen ("ugn")
för Buda. Ungrarna bibehöllo vid sitt intåg i landet
namnen Buda och Pest. Städernas historia är för
den äldsta tiden höljd i dunkel; emellertid voro
de redan från början välmående. 1241 brändes Pest
och nästa år Buda af tatarerna; de återuppbyggdes,
men hemsöktes sedan af de förödelser, som tronstrider
och krig medförde. Konung Béla IV hade vid midten af
1200-talet ombildat Buda till en fästning, hvarefter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free