Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budaun ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konungarna ofta residerade där. Mathias Corvinus
(1458-90) utvecklade där stor prakt och samlade ett
dyrbart bibliotek, som förstördes 1526, när turkarna
intogo och brände de båda städerna. Året därpå
lyckades konung Ferdinand rycka Buda ur turkarnas
händer, men 1529 eröfrades det ånyo af Suleiman II,
hvarefter det, utsatt för många belägringar af de
kejserlige, fortfor att vara i turkarnas händer ända
till 1686, då det intogs af Karl af Lothringen. Efter
turkarnas fördrifvande reste sig Pest hastigt genom
sitt för handeln gynnsamma läge, blef säte för högsta
domstolen, universitetet m. m., hvilken utveckling
endast för korta tider hämmades genom Donaus svåra
öfversvämningar, fruktansvärdast 1838, då 3,000
hus förstördes och omkr. 150 människor förlorade
lifvet. 1848 blef det säte för revolutionsregeringen
och den från Pressburg flyttade riksdagen och var
under det följande revolutionskriget ockuperadt än
af ungrarna, än af österrikarna. Natten till 21 maj
1849 stormades Buda af Görgey. Efter ungrarnas aftåg
besattes det af ryssarna, som sedan öfverlämnade
det till österrikarna. Under de senaste decennierna
ha de 1872 till en enda förenade städerna blomstrat
upp med ofantlig hastighet (jfr folkmängdssiffrorna
ofvan). Under maj-okt. 1896 hölls där i samband med
Ungerns tusenårsjubileum en stor industriutställning.
K. B. W.
Budaun. 1. Distrikt i brittisk-indiska
Nordvästprovinserna, divisionen Rohilkhand. 5,224
kvkm. 1,024,888 inv. (1901), flertalet hinduer
och omkr. 3,000 kristna. - 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt. 35,372 inv. (1891). B. ligger vid
vänstra stranden af floden Sote, har ruiner af ett
ofantligt fort och en mycket vacker moské, fordom ett
hindu-tempel. I B. finnas också flera flickskolor,
tillhöriga de amerikanske metodisternas mission.
Budbäraren, en från 1856 af Evangeliska
fosterlandsstiftelsen utgifven tidning och dess
organ för den inre missionen. Tidningen utkom
länge med ett nummer i månaden, men är sedan 1899
halfmånadsskrift, hvilket tidtals äfven förut
varit förhållandet. Redaktionen har från början
ombesörjts af Fosterlandsstiftelsens sekreterare
(t. o. m. 1875 B. Wadström, fr. o. m. 1893
K. J. Montelius). F. n. (1905) utgår tidningen i
11,500 ex.
Budde, Jöns l. Ræk, "Finlands äldste litteratör",
omnämnes första gången 1461, då han i Nådendals
kloster var vittne vid en rättsakt. Följande året
kallas han klosterbroder ("conventualis"). Sedermera
var hans klostrets ombud vid flera viktiga
förrättningar. Han öfversatte "Liber gracie
spiritualis Sancte Mechtildis" (1469; i handskrift
i k. biblioteket i Stockholm), biskop Alphonsus’ i
Jaen "Viridarium celeste Birgitte" (ett sammandrag af
Birgittas uppenbarelser, nu förloradt), "Claustrum
animæ" ("Siælenna closter", 1480), i afskrift
i Linköpings stiftsbibliotek, utg. af Rietz (i
"Scriptores suecici medii ævi", vol. III, 1844) och
Dahlgren (i "Sv. fornskriftssällskapets samlingar",
afd. "Skrifter till läsning för klosterfolk", 1875),
Judits, Esters, Ruts och Makkabeernas böcker (efter
"Vulgata", 1484; i afskrifter i k. biblioteket i
Stockholm, utg. af Klemming i "Sv. fornskr.-sällsk:s
saml.", afd. "Sv. medeltidens bibelarbeten", II,
1853-55), de äldsta svenska öfversättningar i egentlig
mening ur bibeln, samt följande i en af
honom 1487 och 1491 egenhändigt skrifven kodex,
den s. k. Jöns Buddes bok (i k. biblioteket
i Stockholm), befintliga stycken: Honorius’
"Lucidarius", "Om S. Julianus och S. Basilissa",
"Tundalus" (utg. af Dahlgren i ofvannämnda
"Skrifter till läsn. f. klosterf.", 1875), "Guidos
själs uppenbarelse" (utg. af Dahlgren därsammast.),
"Om S. Justina och trollkarlen Cyprianus", "Den usle
biskopen Udo", "S. Bernhards betraktelser", "Om biskop
Albert den helige", "Om de tolf gyllene fredagarna",
"Om den heliga fru Karin" (utg. af G. Stephens i
"Ett fornsvenskt legendarium", III, (1865). "Jöns
Buddes bok" utgafs 1895 af O. F. Hultman (i "Skrifter
utgifna af Svenska litteratursällskapet i Finland",
XXXI). Hans arbeten, hvilkas urval tyder på en mystisk
världsåskådning, äro af stor vikt för kännedomen om
det svenska språket under medeltiden. Om hans härkomst
vet man intet annat, än att hans fader bar dopnamnet
Anders. (M. G. S.)
Budde, Vincents, norsk officer, f. 31 dec. 1660 på
Fredrikshald, deltog som kapten i flera krig och
tjänstgjorde bl. a. i den dansk-norska auxiliärkåren
under spanska arfföljdskriget. Från 1704 tillhörde han
sitt fäderneslands här och utmärkte sig under kriget
mot Karl XII. Han deltog som brigadchef i Lövendals
infall i Bohus län 1711, förde andra trondhjemska
regementet under fälttåget i hertigdömena och vid
belägringen af Tönningen (1714) samt deltog senare
i fälttåget i Pommern och Stralsunds eröfring. 1716
fördes hans regemente öfver till Norge, som just
angripits af Karl XII. Han öfverföll i april
s. å. den svenska besättningen på Moss, hvaraf 100
man dödades och 522 togos till fånga, bland dem
öfverste Falkenberg, som dagen därefter dog af sina
sår. Följden häraf och af danska flottans ankomst
var, att Karl XII måste återtaga. Såsom kommenderande
general norr om Dovre försvarade B. Trondhjems stift
mot svenska hären under Armfeldt och förde följande år
den vingerska kåren in i Värmland. Han dog i Trondhjem
13 april 1729. O. A. Ö.
Budde, Leopold, dansk skolman och författare, f. 15
apr. 1836, d. 24 aug. 1902. Han blef student 1854, men
tog magisterkonferens i matematik först 1867. Däremot
blef han redan 1861 lärare vid Hindholms folkhögskola
i södra Själland, var 1869-75 föreståndare för
en nyupprättad folkhögskola och öfvertog 1879
ledningen af uppfostringsanstalten Holsteinsminde
för försummade barn. Han skötte detta värf med stor
duglighet och framgång, men måste af gå från sin
plats 1896 på grund af oenighet med skolans egare,
grefve Holstein-Holsteinborg, som önskade att skolan
skulle styras i "indre missionens" anda, hvaremot
B. var grundtvigian. B. grundade då själf en liknande
skola, Himmelbjerggaarden, vid Ry i norra Jylland,
hvilken genast fick stort tillopp och mycket understöd
samt efter hans död öfvertagits af staten. B. hade
en sällsynt förmåga att leda och påverka dessa
svårskötta barn och framdraga deras bästa sidor;
han vann också deras tillit och hängifvenhet i hög
grad. Samma förtrogenhet med barnnaturen framträder i
hans författarverksamhet. Denna började 1871 med En
ungdommelig historie, som upptogs i "Fædrelandet"
och vann mycket bifall, och 1872 utkom en samling
Smaahistorier, berättade med mycken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
