Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
män blef öfvervunnen. En fiende högg af läppen och
hakan, B. dödade sin motståndare, tog sina guldkistor
och hoppade öfver bord. (B-e.)
Bueil [böj], Honorat de, markis de Racan, fransk
skald. Se Racan.
Buenavista (Boavista), en af Kap-Verde-öarna
(se d. o.). Omkr. 5,000 inv.
Buen-Ayre, nederländsk ö bland Antillerna. Se
Bonaire.
Bueno, Rio, flod i södra Chile, på gränsen mellan
prov. Valdivia och Llanquihue, omkr. 140 km. lång,
utgör aflopp för sjön Ranco (308 kvkm.) och upptager
fr. v. Rahue, från sjön Rupanco.
Buenos Aires (sp., "god luft"). 1. Provins i
sydamerikanska republiken Argentina. 305,121
kvkm. (oberäknadt staden Buenos Aires’ område,
se nedan). Provinsen når i n. till nedre delen af
Paraná, hvilken jämte dess bifurkation Pabon där
är gräns mot provinsen Entre Rios, samt till La
Plata, i ö. gränsar den till Atlantiska hafvet, i
s. bildar nedersta Rio Negro gräns mot territoriet
(sp. gobernacion) Rio Negro, hvilket äfven jämte
territoriet Pampa och provinsen Santa Fé omger
B. i v. Kusten är låg och föga utvecklad samt har
blott en enda betydande inskärning, Bahia Blanca,
och är nästan alldeles utan hamnar. Vid den ligga
flera laguner. Det inre är nästan alltigenom
slätt (pampa), blott i södra delen träffas några
berg, bland hvilka Sierra de la Ventana når 1,060
m. ö. h. På den kala, ödsliga pampan förekommer en
mängd saltsjöar och saltträsk. De viktigaste floderna
äro Paraná, som utfaller i La Plata-viken, Rio Salado,
Rio Colorado och Rio Negro. Klimatet är, oaktadt
fuktigheten och den hastiga temperaturväxlingen,
ganska sundt. Den heta nordan vinden, som blåser i
B. nästan hela året, afbrytes stundom af en våldsam
sydvästvind, kallad pampero, hvilken räcker högst
en half timme samt åtföljes af en förfärlig åska
eller en ofantligt tät dimma. Befolkningen, som 1903
beräknades till 1,251,439 inv. (4,1 på 1 kvkm.),
utgöres till större delen af invandrade européer,
däribland mest italienare, spanjorer, fransmän,
engelsmän och tyskar. De hvite bestå för öfrigt mest
af gauchos (afkomlingar af spanjor och indian),
hvilka på pampas lefva såsom beridna herdar. Landets
hufvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel. Den
odlade jorden var 1895 932,391 har (3 proc. af
arealen); däraf voro 510,066 har besådda med
majs, 246,788 har med hvete och resten med andra
sädesslag, luzern och potatis; äfven vinplanteringar
förekomma. Ännu betydligare är boskapsskötseln,
som på det egentliga pampasområdet är så godt som
enarådande. År 1895 hade provinsen 1,7 mill. hästar,
31,000 mulåsnor och åsnor, 8,7 mill. nötkreatur,
52,6 mill. får, 248,720 svin och 154,000 nanduer
(amerikanska strutsar). Af dessa var dock endast en
mindre del rasdjur (11,400 hästar, 47,500 nötkreatur,
252,500 får, 8,230 svin). Af mineral finnes blott
salt. Industrien går raskt framåt och hämtar sina
råvaror ur de båda hufvudnäringarna. Sålunda finnas
stora "saladeros", d. v. s. slakt- och insaltningshus,
köttextraktfabriker och anstalter, som förarbeta
produkter från boskapsstocken, såsom hudar, ben,
hår, talg o. s. v. Likaledes förekomma 102 kvarnar,
däribland 30 ångkvarnar, 75 likörfabriker, många
tobaksfabriker, bryggerier, pappers-, hatt-,
parfymfabriker, 10 ångsågar samt 20 textilfabriker
m. m. Handeln befrämjas af de segelbara floderna
och af ett stort järnvägsnät (1895 3,120 km.). De
större städerna ha spårvägar, och sådana förena
också mindre orter med hvarandra. Bland provinsens
sjöstäder är Bahia Blanca den till betydenhet tredje
i Argentina. Undervisningsväsendet är relativt högt
utveckladt. Det finnes många hundra folkskolor,
en högre läroanstalt i La Plata, 4 seminarier,
flera praktiska skolor, 33 bibliotek, ett museum
och ett observatorium i La Plata, 17 sjukhus
o. s. v. Provinsen delas i 84 departement. Hufvudstad
är sedan 1882 La Plata; förut var det Buenos
Aires. Författningen är af 22 okt. 1889. Guvernören
och viceguvernören väljas för 3 år, senaten består
af högst 50, deputeradekammaren af 100 ledamöter.
J F. N.
 |
| Situationsplan af Buenos Aires. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
