Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare af honom tillbyggd! för sitt nuvarande
ändamål. Byggnaden, uppförd i pompös fransk
renässansstil, innehåller ämbetslokaler för
presidenten och samtliga ministrarna; den del,
som först uppfördes till posthus, upptages nu af
inrikesministeriet. Vid torget ligga vidare katedralen
med fasad af hvit marmor, en portik af 12 korintiska
pelare och ett af nämnde Åberg uppfördt praktfullt
grafkapell åt den argentinske nationalhjälten
general San Martin, ärkebiskopliga palatset och
kongressbyggnaden m. fl.; på Plaza San Martin (förr
Retiro) står general San Martins ryttarstaty. Af
öfriga offentliga byggnader förtjäna framhållas
Casa Rosada (presidentens residens), universitetet
(upprättadt 1821) med bibliotek och museum, myntet,
generalposthuset, operahuset och börsen. Af de 25
delvis praktfulla katolska kyrkorna är katedralen
(från 1621) den vackraste. Boningshusen äro i
allmänhet oansenliga envåningsbyggnader; undantag göra
de, som ligga vid Calle Rivadavia, som, börjande vid
stranden, delar staden i tvenne hälfter. Den skares af
Calle Florida, som har de präktigaste butiker, medan
Calle San Martin är säte för penningaristokratien
och bankerna. Folkmängden, som 1853 var endast
91,500, men 1895 663,854 och 1903 891,268 inv.,
utgöres till stor del af utlänningar (1895 steg
dessas antal till 345,000; italienarna voro då 1/3 af
befolkningen). Invandringen har alltid varit mycket
stark, emedan B. är landets förnämsta hamn, men har
de senare åren varit betydligt mindre än vanligt. -
1887 funnos 1,244 fabriker, med 42,320 arbetare och
ett produktionsvärde af 47,7 mill. pesos. BL a. funnos
23 järngjuterier, 23 ångkvarnar, 98 brännerier,
35 garfverier och 31 skofabriker. Viktigare är
dock handeln. 1889 uppgick införselns värde till
120,3, utförselns till 78,2 mill. pesos, 1898 till
resp. 92,2 och 70,96 mill. pesos. Grosshandeln går
nästan helt och hållet genom engelska, franska och
tyska firmor. Emedan vattnet vid stranden har ringa
djup, voro djupgående fartyg tvungna att ankra på
större afstånd från land. Man har därför fördjupat
floden Riachuelos mynning s. om B., så att fartyg om
5,5 m. djupgående kunna använda densamma, och genom
två 600 m. långa vågbrytare skapat en hamn. Därifrån
går norr ut en rad bassänger, som bilda den nya
hamnen. En bred kaj begränsar staden mot sjön,
och från denna gå långa landningsbryggor ut till 4
m. djupt vatten. Direkta ångbåtslinjer förena B. med
Southampton, Liverpool, London, Bordeaux, Hamburg,
Bremen, Antwerpen, Marseille, Genova och New York,
och det står genom tre telegrafkablar i förbindelse
med Europa. Sex järnvägslinjer gå från B. inåt
landet. - Jämte universitetet (3 fakulteter: juridisk,
medicinsk och filosofisk, omkr. 2,650 studenter)
har B. ett stort antal lägre läroanstalter, nämligen
(1895) 238 högre skolor med 20,324 lärjungar, l
national-kollegium med 1,192 lärjungar, 2 seminarier,
krigsskolor, teknisk skola, döfstumanstalt, museum,
2 bibliotek, geografiskt sällskap m. m. Där utgifvas
77 tidningar, däraf 17 dagliga. B. är säte för
republikens regering och för en ärkebiskop. Staden
förvaltas af en "intendente" (borgmästare) och 31
rådmän. Den erhåller sitt vattenbehof till 2/3 genom
en storartad vattenledning från La Plata, till 1/3
från brunnar, cisterner eller vattenbärare. B. har
två förstäder, Belgrano (i n. v.) och S. José de
Flores (i v.). - B. anlades 1535 af Pedro
de Mendoza, men flyttades 1580 af J. Garay
till sin nuv. plats. 1776 blef det hufvudstad i
vice-konungadömet La Plata, 1816 i Rio de la Platas
förenta stater, 1862 i Argentinska konfederationen
och därefter, sedan det 1882 utbrutits ur provinsen
B., i Argentinska republiken. Jfr Argentina (hist.).
(J. F. N.)
Buen Retiro (sp., "god tillflykt"), förr spanskt
kungligt lustslott, på en höjd strax ö. om
Madrid. Det uppfördes i början af 1600-talet af
Filip IV:s gunstling hertigen af Olivarez och kom
efter dennes död (1645) till kronan, hvarefter det
af den kungliga familjen begagnades till residens
under vårmånaderna. 1808 stormades slottet, som då
var nyckeln till Madrid, af fransmännen och förlorade
större delen af sin forna prakt. Efter revolutionen
1868 blef det till stor del nedrifvet, 1890 alldeles
ombyggdt och ändradt till artillerimuseum. Den till
slottet hörande parken (143 har) är en af Madrids
promenadplatser.
Buet [bya], Le B., Mont B., berg i franska
depart. Haute-Savoie, n. om Mont Blanc, 3,109 m. Det
tillhör Chablais-gruppen af franska kalkalperna. Det
bestegs först af bröderna de Luc (29 sept. 1770).
Bufalini, Maurizio, italiensk läkare, f. 1787 i
Cesena, blef med. doktor i Bologna och kallades
1813 till professor i medicinsk klinik därstädes,
men afgick 1814 af politiska skäl, bosatte sig i sin
födelsestad såsom praktiserande läkare och utsände
därifrån sin bok Fondamenti di patologia analitica
(1819), hvilken framkallade en revolution inom
den italienska medicinen. Han utnämndes 1831 till
professor i praktisk medicin i Urbino och 1832 i
Osimo samt kallades 1835 till professor i nämnda ämne
i Florens; 1861 tog han afsked. Död 1875. B. inlade
mycket betydande förtjänster om medicinens studium
i Italien. "Med hela sin ungdoms, sin nationalitets
och sitt snilles glöd stred han för den rationella
riktningen inom medicinen; han var i Italien förkämpen
för en samvetsgrann semiotik och grundläggaren af den
experimentella och positiva patologien" (Cantani).
R. T-dt.
Bufarik, stad i Algeriet. Se Bofarik.
Buff, Charlotte, urbilden för Goethes "Lotte",
f. 1753 i Wetzlar, d. 1828, lärde känna Goethe
vid dennes besök i Wetzlar 1772. Hon var då
förlofvad med arkivsekreteraren Kestner, och den
lidelsefulla kärlek, som Goethe fattade till henne,
blef obesvarad. Denna kärleksepisod, jämte Jerusalems
(se d. o.) själfmord, utgör den händelsekärna, som
ligger till grund för Goethes "Die leiden des jungen
Werther". Goethe, som i sept. 1772 lämnat Wetzlar,
återsåg Charlotte B. först 1816. A. Kestner utgaf 1854
Goethes bref till Kestner och hans fästmö under titeln
"Goethe und Werther".
Buff., i naturvetenskapliga beteckningar förkortning
för G. L. Buffon.
Buffa (it.), mus., buffaopera. Se Buffo.
Buffalo [ba’f8lå~u], stad i nordamerikanska staten
New York, vid nordöstra ändan af sjön Erie, där
B.-floden inflyter och Niagarafloden börjar. 352,387
inv. (1900, däraf 104,252 födda i utlandet; 1870
117,714 inv.). B. ligger dels på en 20 m. hög höjd,
dels på en lågslätt, har breda regelmässiga gator,
sex parker, statsarsenal, ett storartadt dårhus, ett
straffängelse samt flera protestantiska och katolska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
