- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
539-540

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bugge ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

holländska meteorologiska stationerna som å en mängd
normalorter i Europa, där längre observationsserier
finnas. B. var en af de förste, som medelst
dagliga synoptiska kartor åskådligt framställde
väderlekstillståndet, och ifrån 1860 varnade han
genom signaler å de holländska kusterna sjöfarande
för kommande stormar, hvilka varningar han grundat
på den af honom upptäckta lag (se Buijs-Ballots
lag
), som uttrycker vindriktningens beroende af
lufttryckets fördelning. B. har dessutom uppfunnit’
aëroklinoskopet samt författat åtskilliga
afhandlingar i meteorologiska institutets årsböcker
och nederländska vetenskapsakademiens handlingar. Den
nautiska afdelningen af det institut han förestod har,
genom att utgifva viktiga nautisk-meteorologiska
kartor, inlagt stora förtjänster om hafvets
meteorologi.

Buijs-Ballots lag [böjs-ballå^s],
meteor., en af Buijs-Ballot (se d. o.) 1857 angifven
lag, som kan uttryckas sålunda: "Om man står med
ryggen mot vinden, har man lägsta lufttrycket
framför sig och till vänster på norra halfklotet,
men till höger på det södra". Vid ihållande och ej
alltför svaga vindar gäller denna lag utan undantag i
fråga om "höger" och "vänster" samt med få undantag
i fråga om "framför". Förklaringen är i korthet
följande. Om jorden ej roterade från väster mot
öster, skulle vinden blåsa rakt från det högre
till det lägre lufttrycket, således vinkelrätt
mot isobarerna i gradientens riktning. Men genom
jordens rotation afböjes vinden åt höger på norra
halfklotet och åt vänster på det södra, såsom bevisas
i mekanikens kapitel om relativ rörelse. Denna
afböjning ligger i regeln mellan 45° och 90°,
men kan undantagsvis öfverstiga 90°. I sistnämnda
fall måste man i Buijs-Ballots lag utbyta ordet
"framför" mot "bakom". Af böjningsvinkelns storlek
och vindhastigheten äro beroende hufvudsakligen af
gradientens storlek, friktionen och latituden, såsom
i synnerhet Ferrel samt Guldberg och Mohn visat.
N. E-m.

Building and loan associations [bi’]din ond lål^n
esåusiéVjn]. Se Arbetarbostäder,
sp. 1313, och Building societies.

Building societies [Wldiij sesåYitis], eng.,
"byggnadsföreningar’ ’. Se Arbetarbostäder. De kallas
äfven Building and loan associations, "byggnads-
och låneföreningar", samt Land and building
societies
, "jord-och byggnadsföreningar". Med det
sistnämnda uttrycket betecknas sådana föreningar,
som själfva bygga hus åt sina medlemmar, medan
de egentliga "building societies" blott lämna
lån i bostadssyfte. Dessa senare ha emellertid
äfven en annan uppgift, nämligen såsom lånekassor
och sparbanker för arbetare. De medlemmar, som så
önska, kunna nämligen erhålla lån eller förskott
(efter omfånget af sina andelar) mot säkerhet i fast
egendom, medan öfriga medlemmar erhålla ränta på
sina inbetalningar, högre än i vanliga banker. Från
vanliga aktiebanker skilja sig dessa föreningar (som i
England regleras genom lagar af 1836, 1874 och 1894)
genom att vara kooperativa, så att dels lån vanligen
lämnas endast åt medlemmar, dels andelarnas antal
är alldeles obestämdt och medlemskap står öppet för
hvilka och huru många som helst. E. Hkr.

Buisson [buisså’], Ferdinand Édouard, fransk pedagog,
f. 20 dec. 1841 i Paris, studerade
filosofi och pedagogik, var 1866-70 vice professor vid
akademien i Neuchâtel, men återvände till Frankrike
vid krigets utbrott 1870 och inrättade, i förening
med andra, i Paris under belägringen ett af katolska
prästerskapet oberoende barnhus. Han förordnades
1871 af Jules Simon till folkskoleinspektör,
men måste entledigas, sedan ärkebiskop Dupanloup
i nationalförsamlingen uppläst ställen ur hans i
Schweiz utgifna skrifter om farorna af att låta barn
läsa vissa berättelser i gamla testamentet. På
undervisningsministeriets vägnar bevistade
B. världsexpositionerna i Wien 1873, Filadelfia
1876 och Paris 1878 samt afgaf däröfver lärorika
redogörelser. Han utnämndes 1878 till generalinspektör
för folkskoleundervisningen och 1879 under Jules
Ferrys regering till direktör för folkskoleafdelningen
i undervisningsministeriet. På denna plats tog
han verksam del i utarbetandet och genomförandet
ai lagarna om den kostnadsfria, obligatoriska
och bekännelselösa folkskoleundervisningen i
Frankrike. År 1897 blef han professor i pedagogik vid
Sorbonne. B. har författat bl. a. Le christianisme
liberal
(1864) och De l’enseignement de l’histoire
sainte dans les écoles primaires
(1869) samt redigerat
en "Dictionnaire de pédagogie" (4 bd, 1878 -87,
af hvilka de två första innehålla ett pedagogiskt
lexikon, de två sista ett slags konversationslexikon
för lärare), och "Répertoire des ouvrages pédagogiques
du XVI. siècle" (1886). Han har äfven grundlagt
den ansedda skoltidskriften "Revue pédagogique".
(Frv Brg.)

Buitenzorg [bö’jt-], "utan sorg"
(malaj. Bogor). 1. Division (holl. afdeeling) i södra
delen af nederländska residentskapet Batavia på ön
Java. 3,749 kvkm. Omkr. 350,000 inv. Divisionen är
indelad i sex distrikt: B., Tjibinong, Paroung,
Leuvilang, Yasinga och Tjibaroussa. Där odlas i
synnerhet te, kina, kaffe, socker och peppar. -
2. Hufvudstad i nämnda division, i en naturskön och
hälsosam bergstrakt, vid foten af vulkanerna Salak
och Gede, 270 m. ö. h. 24,610 inv. (1895). B., som
genom järnväg står i förbindelse med residentskapets
hufvudstad Batavia, beläget på 59 km. afstånd, är
generalguvernörens och hans hofs vanliga residens;
han kommer blott ett par dagar i månaden till
Batavia för att gifva audiens o. d. B. har en
1817 af Reinwardt anlagd botanisk trädgård, som
spelat en mycket viktig roll i den nyare botaniska
vetenskapen på grund af de med densamma förenade
studieanstalter, med ett gemensamt namn kallade "
’s Lands plantentuin te B.", vid hvilka europeiska
vetenskapsmän utfört många viktiga anatomiska
och biologiska undersökningar på det där rikligen
förhandenvarande materialet, som i Europa svårligen
eller alls icke kan anskaffas. I Tjikömöh finnes sedan
1875 en försöks- och kulturträdgård och i Tjibodas
en bergträdgård. Anstalten, som har ett anslag af
120,000 gulden, förestås sedan 1880 af Treub och
utger sedan 1874 "Annales du jardin botanique de B."

Bujalance [bochala^se], kretsstad i spanska
prov. Córdoba, ö. om staden Córdoba, med ett
af 7 torn flankeradt moriskt slott. 10,756
inv. (1901). Tillverkning af kläder och stenvaror.

Bujiderna, medeltida härskardynasti i Persien (se
d. o.).

Bujukdereh. Se Böjyk-dere.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:02:51 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free