- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
557-558

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bukowski ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och öfvergå slutligen i ett flackt tafelland, den
bulgariska tafeln, som består af horisontala lager
af krita, kalk och sandsten. Den har i s. en höjd af
450 m., men sluttar sakta mot Donau och bildar vid
floden en brant strand af 100–200 m. höjd. Kritan
täckes utefter floden af ett mäktigt lösstäcke,
så att den endast i flodernas erosionsdalar träder
i dagen. Floderna skära sig i detta tafelland
djupa, branta dalar, som ofta se ut som klyftor,
och hvilka äro hinderliga för kommunikationerna,
men bilda ypperliga försvarslinjer under krig. Medan
den norra sluttningen af Balkan är rikt skogbeklädd,
saknar slätten, trots sin fruktbara jord, i följd af
vattenbrist, skog och öfvergår lätt, där den ej odlas,
till stäpp. Särskildt gäller detta om den del af B.,
som gränsar till det torra Dobrudsja. De viktigaste
floderna flyta mot Donau, nämligen (från väster
räknadt) Timok, Ogost, Isker, Vid, Osma, Jantra och
Lom; till Svarta hafvet flyter Kamčik, och slutligen
har Struma sina källor i landets sydvästliga hörn. Af
sjöar finnas blott några sumpsjöar längs Donau och
några laguner (limaner) vid Svarta hafvet. Klimatet
utmärkes genom en kort, torr och het sommar samt en
likaledes torr vinter, medan däremot höst och vår
äro rika på nederbörd.

Invånarnas antal steg 1900
till 2,644,299 inv. eller 41 på 1 kvkm. (medräknas
Öst-Rumelien, blir folkmängdssiffran s. å. 3,744,283
inv.). Folkökningen har under decenniet 1891–1901
varit den relativt största i Europa eller 17
proc. (mot 8,23 proc. i Sverige). Emellertid eger en
jämn utflyttning rum af turkar, som sedan äldre tider
bott där, men i stället invandra bulgarer från Ungern,
Rumänien och Syd-Ryssland. Till nationaliteten voro
1900 (i B. jämte Öst-Rumelien) 2,9 mill. bulgarer,
0,5 mill. turkar, 89,549 zigenare, 71,063 rumäner,
66,635 greker, 33,661 judar, hvilka lära vara af
spansk härkomst, samt slutligen omkr. 64,000 af
olika nationalitet (såsom 3,500 tyskar, 1,700 ryssar,
turkar, armenier, tatarer etc.). Bulgarerna själfva bo
mest i landets inre och västra delar, medan turkarna
bo företrädesvis i östra B., grekerna vid kusten,
rumänerna vid Donau, tatarerna vid Varna och vid
Donau och zigenarna spridda öfver hela landet. Till
religionen voro 1900 öfver B mill. grekiska katoliker,
643,300 muhammedaner, 33,661 judar, 28,569 romerska
katoliker, 13,809 armeniska kristna och 4,524
protestanter. Den grekisk-katolska kyrkan bildar
en själfständig landskyrka under den bulgariske
exarken. – Före 1879 funnos blott privatskolor, men
från detta år äro alla barn från 8 till 12 år pliktiga
att besöka folkskolorna, af hvilka det finnes 4,686
(1898, inräknadt Öst-Rumelien). Dock är folkbildningen
ännu mycket otillfredsställande, hvilket ej förvånar,
då (1898) af 800,000 barn i skolåldern blott 348,716
besökte skolorna. I synnerhet försummas flickornas
skolgång, men hela 52,7 proc. af de värnpliktige äro
icke läskunniga. För utbildning af lärare finnas 3
seminarier. I områden med blandad befolkning har
hvarje religion sina skolor. Af allmänna läroverk har
B. 2 gymnasier med både klassisk och realbildning,
4 fullständiga och 2 femklassiga realgymnasier,
6 treklassiga lägre realskolor, 2 teologiska
skolor och 5 högre flickskolor. Dessutom finnas 2
landtbruksskolor (i Rusjtsjuk och i Filippopel),
1 handels- och 4 tekniska skolor. Något universitet
finnes ej, men i Sofia (sedan 1889) en högskola för
historia, filologi, naturvetenskap och juridik (med
omkr. 200 stud.).

Näringar. 72 proc. af befolkningen lefva
af åkerbruk, hvilket drifves på ålderdomligt
sätt. Jorden är delad på en mängd mindre egare;
stora godskomplexer finnas icke. En del af jorden
odlas af arrendatorer, som i arrende afstå en andel
af skörden åt egaren. Jordbruksartiklar utgjorde 1900
50 proc. af exporten, boskapsskötselns produkter
19 proc. däraf. Viktigaste sädesslaget är hvete,
därefter följa majs, råg, korn och baljväxter;
grönsaksodlingen är också högst betydlig. Af
industriväxter odlas hampa, lin, tobak och – i
Öst-Rumelien – rosor. Den odlade jorden i B. och
Öst-Rumelien uppgifves 1901 till 3,300,000 har, däraf
öfver 1 mill. har användas för hvete, 541,000 för
majs, 351,000 för råg, 311,000 för korn och 240,000
för hafre. Hveteskörden utgjorde 1896–1900 i medeltal
1,08 mill. ton och majsskörden 0,67 mill. ton. Hela
den sammanlagda skördeafkastningen var 1899–1903 i
medeltal 2,27 mill. ton. Af vin producerades
1896–1900 i medeltal 2,9 mill. hl. – Kreatursstocken
uppgafs omfatta 495,000 hästar, 2 mill. nötkreatur,
7 mill. får, 1,4 mill. getter och 368,000 svin år
1900. Icke heller boskapsskötseln drifves rationellt,
utan vanligen på vandringsvis: om sommaren föres
boskapen upp i bergen, om vintern ned på slätten. Den
största boskapsmarknaden hålles i Plevna. Fisket
ger i Svarta hafvet makrill och i Donau stör
(kaviar). Skogarna omfatta 2 mill. har eller 20,8
proc. af hela arealen, men skötas illa. Bergsbruket
ger guld, järn och blyglans. Brunkol träffas i
Stramas källtrakter, salt framställes vid några
kustorter (årligen 12–20 mill. kg.). – Industrien
är mestadels hemslöjd i ull, läder och metallvaror;
dock finnas några hundra små fabriker, däribland nära
100 kvarnar. Den enda storindustri, som förekommer,
är en sockerfabrik i Sofia, en bomullsfabrik i
Varna och en tändsticksfabrik i Banja-Kostenetz. –
Införseln har under åren 1896–1900 i medeltal stigit
till 68 mill. lei (francs) årligen (1901 70 mill.) och
utförseln till 68,5 mill. lei (1901 82,7 mill.). –
Sjöfarten visade 1901 11,586 anlända fartyg om 2,8
mill. ton och 11,514 af gångna om 2,8 mill. ton. De
förnämsta hamnarna äro Varna och Burgas. Landets egen
handelsflotta är mycket obetydlig och utgjorde 1901
2 ångbåtar och 2 segelfartyg. Af järnvägar funnos
1903 1,599 km., af hvilka 1,181 km. statsbanor. Den
första bulgariska banan, mellan Rusjtsjuk och Varna,
byggdes af ett engelskt bolag och öppnades för trafik
år 1866. Terrängförhållandena äro mestadels mycket
svåra med stigningar upp till 25 0/00 och kurvradier
ned till 300 m., hvarför ock landets järnvägar,
med undantag för bandelen Sofia–Caribrod, lämna ett
ganska dåligt ekonomiskt resultat. Telegraflinjernas
längd var 1900 5,182 km. (med 228 stationer); år
1901 funnos 918 km. telefonlinjer. 1889 infördes
metersystemet i mått och vikt, dock gäller ännu okka =
1,278 gram. Myntet är det franska 1 lei (lev = 1 fr.,
flertal = leva) à 100 stotinki.

Författning och förvaltning. B. är
ett ärftligt, konstitutionellt furstendöme, som står i
vasallförhållande till Turkiet. Författningen är
daterad 16 april (g. st.) 1879 i Trnova, reviderad
15 maj (g. st.) 1893. Fursten (knjaz) bär i
ämbetsurkunder predikatet kunglig höghet (čarsko
visočestvo
) och residerar i Sofia. Han utöfvar den
verkställande makten, men delar den lagstiftande med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free