- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
559-560

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bukowski ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nationalförsamlingen, mot hvars beslut han har veto.
Vid hotande fara kan ministerrådet på sitt eget
ansvar uppdraga åt fursten att utfärda lagar, men
dessa skola dock godkännas af representationen vid
första nästföljande sammankomst. På samma sätt kan
han äfven få rätt att på egen hand upptaga statslån
af högst 1 mill. lei. Representationen är af två slag,
den vanliga och den "stora" sobranjen. Den förra
(narodno sobranie) består af 1 ombud för hvart
20,000-tal inv.; ombuden utses genom direkta val
enligt allmän rösträtt. Valperioden är 5 år. För
valbarhet fordras 30 års ålder och att kunna läsa och
skrifva, men militärer i aktiv tjänst, munkar och
tjänstemän i valkretsen äro ej valbara. Rösträtt har
den, som fyllt 21 år. Sobranjen sammanträder minst
en gång om året, och sessionen varar 15 okt.–15
dec. Stora sobranjen (veliko narodno sobranie) består
af dubbelt så många ombud som den vanliga räknar
och samlas i vissa bestämda fall, såsom då författningen
skall ändras, ny furste väljas eller ett regentskap
utses, om en afliden furstes son är omyndig.
Den får behandla endast de frågor, för hvilka den
är sammankallad. Alla medborgare äro lika inför
lagen; intet adelskap får utdelas. Ministrarna äro
8: krigs-, utrikes- och kultus-, inrikes-, finans-,
justitie-, undervisnings-ministrarna, ministern för
handel, åkerbruk och industri samt ministern för
offentliga arbeten och kommunikationer. De kunna
anklagas både af fursten och af sobranjen och dömas
af en särskildt bildad riksrätt. För landtregeringen
är B. deladt i 22 län (okrug), af hvilka 16 i B. och
6 i Öst-Rumelien, hvilkas styresmän (okružni
upravitel
) biträdas af ett råd (okružni sovet). Detta
består af en president, 4 verkliga och 4 hedersledamöter,
hvilka utses af valmännen inom länet och få
fullmakt af fursten. Länen delas i distrikt (okolija),
inalles 84, under hvar sin styresman. Rättskipningen
handhafves af en kassationsdomstol (Sofia),
4 appellationsdomstolar (i Sofia, Rusjtsjuk, Trnova
och Filippopel) och en mängd länsdomstolar (okružni
sud
). I obetydligare tvister döma fredsdomare
(mirovi sud). Lagarna äro till större delen turkiska.
– Budgeten för finansåret 1904 upptog inkomsterna
till 106,16 mill., utgifterna till 106,15 mill. lei. De
direkta skatterna uppgingo till 39,7, tullar och acciser
till 34,8 mill. lei. Statsskulden utgjorde 1 jan. 1904
311,2 mill. lei, mot hvilken svarade aktiva till ett
värde af 17,2 mill. lei. B:s vapen är ett krönt
gyllene lejon i en mörkröd sköld, som bär en
konungakrona. Sköldbärare äro två gyllene lejon,
som hvardera bära B:s baner. Dess riddarordnar
äro militärorden för tapperhet i fält (stiftad
1879), Alexanderorden (stiftad 1881), civila
förtjänstorden (stiftad 1891) och militära förtjänstorden
(stiftad 1901). Nationalfärgerna
äro hvitt, grönt och rödt, hvilka i flaggan äro
ställda horisontalt i denna ordning. J. F. N.

Försvarsväsendet erhöll genast vid
statens organisation en fast form, hvilken sedan
öfverfördes på Öst-Rumelien. Hären rekryteras genom
allmän värnplikt utan rätt till lega eller friköp för
andra än muhammedaner. Tjänstetiden börjar vid
21 (i verkligheten numera 20) års ålder, och de
tjänstskyldige tillhöra i regeln linjearmén i 10 år
(med 2 års tjänstgöring), landtvärnet i 7 och
landstormen i 8 år. Årsklassen, som för perioden 1903–05
var bestämd till 18,200 man, höjes till
24,000. Efter den ökning, som hären undergick
1903, uppgår dess fredsstyrka till 2,663 officerare
och 48,000 man, krigsstyrkan till omkr. 200,000 man.
På fredsfot utgöres armén af 36 infanterireg:ten på
2 bataljoner (hvilkas antal fördubblas i krig), 4 hela
och 6 halfva kavallerireg:ten med tillsammans 31
skvadroner, 9 fältartilleribrigader om 54 åkande
batterier, 1 bergsartilleribrigad med 9 batterier, 1
fästningsartillerireg:te med 3 bataljoner, 9
pioniärbataljoner om 3 kompanier, 1 järnvägsbataljon, 9
trängkompanier och 9 sanitetsafdelningar. På krigsfot
uppgår hären till 9 infanteridivisioner och 1
kavalleridivision, med tillsammans 144 bataljoner, 31
skvadroner, 63 batterier (378 kanoner), hvartill
möjligen komma 12 reservinfanteribrigader med 72
bataljoner o. s. v. Infanteriet är väpnadt med
repetergevär (Mannlichers system, 8 mm. kaliber), rytteriet
med karbiner af samma slag, och fältbatterierna
föra kruppska stålkanoner, af 8,7 och 7,5 cm. kaliber;
snabbskjutande kanoner hafva ännu icke anskaffats,
och för alla nyuppsatta batterier saknas materiel.
Hären består af goda element och är väl ordnad.
Dess befälspersonal, som först erhöll sin
utbildning i Ryssland, danas nu vid inhemska läroverk.
Försvarsbudgeten upptogs för år 1904 till 26,36 mill. lei.
C. O. N.

Det fasta försvaret. Det efter 1878
rådande spända förhållandet till Turkiet och Serbien
nödvändiggjorde förstärkandet af B:s västra och södra
gränser. I bergpassen byggdes sålunda flera blockhus,
och s. om Filippopel anlades befästningar vid
Dermendere, Markovo och Stanimaka, hvarjämte
försvarsverk uppfördes i Šipkapasset. På västgränsen
och till skydd för Sofia ha 3 linjer anlagts bakom
hvarandra: den 1:a på gränsbergens kam, den 2:a
från Vidin söder ut öfver Slivnica och den 3:e, 7
verk, 4–9 km. v. om Sofia. Först 1898 började
man tänka på försvaret af Donaugränsen och den
östra landsdelen, och man ämnar nu återupprätta
och förstärka de gamla turkiska fästningarna
Nikopol, Rusjtsjuk, Silistra, Šumla och Varna,
hvilka i följd af Berlinfördraget 1879 delvis
raserats.
L. W:son M.

Historia. 1. De bulgariska rikena
under medeltiden
. Det nuvarande B. (med
Öst-Rumelien) var i äldsta kända tider bebodt af
traciska stammar (geter, myser, odryser o. a.),
underkufvades af romarna under första århundradet före
och tiden närmast efter Kristi födelse och tillhörde
sedan provinserna Mæsia och Thracia, det egentliga
B. efter den förras delning närmast motsvaradt af
Mæsia inferior. Under 300-talet för en tid utsatt för
inflyttningar af västgoter (hvaraf namnet
mesogoter), öfversvämmades och befolkades Mesien
under folkvandringarna, särskildt från slutet af
400-talet, af slaver. Med dem följde, bland andra
folk af mongolisk stam, från sistnämnda tidpunkt
skaror af bulgarer (se d. o.), och en af deras
horder, som under höfdingen Kurt (Kuvrat) på
600-talet frigjort sig från avarernas välde, gick
(enligt en uppgift år 679) under Isperich
(Asparuch) öfver Donau och underlade sig trakterna
söder därom. Medan bulgarerna gåfvo sitt namn åt
det eröfrade landet och dess slaviske invånare,
antogo de däremot dessas språk och seder så
fullständigt, att de efter ett par århundraden fullständigt
uppgått bland dem, kvarlämnande högst obetydliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free