- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
567-568

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulgarien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ryssland och Österrike i spetsen återställa lugnet i
Macedonien genom att förmå Turkiet till reformer under
rysk-österrikisk kontroll och reorganisation af
gendarmeriet under europeiska officerares ledning
("Mürzsteg-programmet" okt. 1903). Jäsningens
utbrott stillades härigenom, åtminstone för tillfället,
utan att dock dess orsaker torde blifvit undanröjda.

Litteratur. Bland rent objektiva
framställningar samt nyare reseskildringar märkas: Jireček,
"Das fürstenthum B." (1891, ett hufvudarbete för
kännedomen om B. ur olika synpunkter) och
"Geschichte der bulgaren" (1876), Kanitz, "Donau-B."
(2:a uppl., 3 bd, 1882), Samuelson, "B. past and
present" (1888), Lamouche, "La Bulgarie" (1892),
Dicey, "The peasant state" (1894), Gubernatis,
"La B." (1899), Franz Joseph af Battenberg, "Die
volkswirthschaftliche entwicklung B:s" (1891),
Miller, "The Balkans" (1896), och Choublier, "La
question d’orient" (1897). Bland aktpublikationer
må nämnas: "Staatsarchiv", bd 39, 46–48, 51, 68
(1882, 1886–89, 1891, 1904); "Archives
diplomatiques", 2 sér.: 19, 20, 29, 30 (1886, 1889), och
Leonow, "Geheime dokumente der russischen
orientpolitik" (1893, innehållande de jacobsohnska
aktstyckena). Framställningar med sympati för B:s
nationella politik äro: Koch, "Fürst Alexander"
(1887), Golovin, "Fürst Alexander" (1896),
Klaeber, "Fürst Alexander" (1904), Huhn, "Der
kampf der bulgaren um ihre nationaleinheit" (1886)
och "Aus bulgarischer sturmzeit" (1887), [Mach],
"Elf jahre Balkan" (1889), Beaman, "M.
Stambuloff" (1895), och Beckmann, "Die wahrheit über
B." (1898). Ur rysk eller zankovistisk synpunkt äro:
Sobolev, "Der erste fürst von B." (1886), Drandar,
"Cinq ans de règne" (1884) och "Les événements
politiques en B." (1896), samt Gopčevič, "B. und
Ostrumelien" (1886).

H. B-n.

Bulgarin, Tadeus (Thadej
Venediktovitj
), rysk skriftställare, f. 1789 i Litauen, d. 1859
i Dorpat, deltog i finska kriget 1809 samt inträdde
därefter i den franska armén, med hvilken han gjorde
flera fälttåg. Efter Napoleons fall (1814) begaf han
sig till Warschau och bosatte sig 1819 i Petersburg,
där hän från 1823 utgaf tidskriften "Nordiskt arkiv"
och från 1825 det politiska dagbladet "Nordiska
biet". - B. skref flera romaner och historiska
skildringar. Han uppträdde såsom afgjord
motståndare till Pusjkin och den romantiska skolan samt
var en blind beundrare af absolutismen.

(A-d J.)

Bulgaris, Eugenios (af ryssarna kallad
Jevgendj Bolgar), nygrekisk författare i teologiska
och humanistiska ämnen, f. 1716 på Korfu, var från
1742 skolman dels i Janina och dels i Kosani,
1753-58 föreståndare för den grekiska läroanstalten på
Athos och blef 1761 lärare i den stora
nationalskolan i Konstantinopel. Han måste dock efter ett
par år lämna sistnämnda befattning och begaf sig
då först till Tyskland, sedan - försedd med
rekommendationer af Fredrik II - till Ryssland, där
han 1776 af Katarina II utnämndes till
ärkebiskop af Cherson samt 1779 blef ledamot af kejs.
akademien i Petersburg. Han afled 1806 i
Alexander-Nevskij-klostret i Petersburg, där han tillbragt
sina sista år. B. efterlämnade ett stort antal skrifter
och räknas bland förkämparna för den nygrekiska
odlingen. Genom öfversättningar sökte han göra sitt
folk förtroget med en mängd af den västerländska
litteraturens verk. På uppdrag af Katarina II
öfversatte han äfven den ryska lagboken till nygrekiska.

Bulgaris, Demetrios, grekisk statsman, f.
1803 på Hydra, utmärkte sig som yngling i
frihetskriget 1821-29, deltog i 1830-talets politiska strider,
var 1847-48 marinminister och 1848-49
finansminister samt bildade 1855 ett kabinett, i hvilket
han själf blef inrikesminister. Såsom sådan lyckades
han göra ett slut på de inre oordningarna i Grekland
och utverka, att den franska ockupationen blef
upphäfd. Han aflägsnades 1857, ställde sig därpå i
senaten i spetsen för motståndet mot den bajerska
dynastien och tog liflig del i den revolution,
hvarigenom konung Otto 1862 förjagades. B. bildade
därpå med Kanaris och Rufos ett regentskap, men
måste 1863, till följd af ett militäruppror, lämna
makten åt Kanaris. Under konung Georgs regering
var han sex gånger konseljpresident, senast
1874-75, men kunde till följd af sin själfrådighet aldrig
länge hålla sig vid makten. Han var konservativ och
strängt monarkiskt sinnad samt vidhöll gamla
plägseder. B. afled 1878 i Aten. - Hans son,
Leonidas B., f. 1842, gjorde sig känd som
ryssvänlig partiledare, framför allt genom sin agitation
för Greklands deltagande i rysk-turkiska kriget
1877-78.

Bulgariska litteraturen utbildades af de
slaviske apostlarna Cyrillus’ och Methodius’ lärjungar
från Mähren och Pannonien och nådde under
medeltiden sin högsta utveckling i 10:e årh. (tsar Simeons
regering). Denna litteratur, nästan uteslutande
religiös och didaktisk, hade inga rötter i det
slavisk-bulgariska folkmedvetandet, ty prästerna stodo
fientligt mot de hedniska föreställningssätten och lade
hufvudvikten på de konfessionella dogmerna. Utom af
öfversättningar af kyrkofäder, bestod den af
omarbetningar af bysantinska skrifter samt af medeltidens
sagohistoriska ämnen (om trojanska kriget, Alexander
den store, Barlaam och Josafat, Salomo o. d.).
Bogomilernas sekt ifrade för folkupplysning genom en
relativt god litteratur (särskildt legender), men den
historiska litteraturen förblef svag, och med landets
eröfring af turkarna kväfdes den nationella litteraturen.
Af den folkliga poesien finnas inga minnesmärken,
och först i 19:e årh. blef den bulgariska folkpoesien
upptecknad och undersökt. Den första samlingen
folkvisor, af Bogorov (Bogoev), trycktes i Pest 1842.
Den ungerske lillryssen Juri Venelin (1802-39),
som efter bekantskap med bulgarer i Bessarabien skref
en bok om "Forna och nutida bulgarer" (1829),
författade en skrift om "Folkvisornas karaktär hos
slaverna på andra sidan Donau" (1835) och väckte
ryssarnas litterära intresse för stamfränderna i
södern. P. Bezsonov utgaf 1855 bulgariska folkvisor
ur Venelins, Katranovs m. fl. samlingar. Vidare
märkas den serbiske bosniern Stefan Vrkovics
"Macedoniska bulgarers folkvisor" (1860), bröderna K. och
M. Miladinovs epokgörande samling (1861), Colakovs
samling (1872), Aug. Dozons "Chansons populaires
bulgares inédites" (1875) och G. Rosens
"Bulgarische volksdichtungen" (1879). Oäkta äro däremot
St. Vrkovics på sin tid mycket uppseendeväckande
och omstridda "upptäckter" af mytologiska urstoff i
bulgarisk folkdiktning ("Gamla bulgariska sånger
om Orfevs", 1867 och 1881, samt "Slavernas
Veda", 1874). Den bulgariska folkvisan, som har
stor likhet med den serbokroatiska i både innehåll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free