- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
579-580

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulgariska språket ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1528 tillika församlingens kyrkoherde och 1529 sin
faders efterträdare som sådan i Bremgarten. Efter
det olyckliga slaget vid Kappel, där bl. a. Zwingli
stupade, valdes han 1531 till dennes efterträdare
som förste pastor ("antistes") i Zürich. På denna
post kvarstod han ända till sin död, 1575. B. kan
betecknas såsom den schweiziska reformationskyrkans
andre grundläggare och framträder i alla afseenden
(som predikant, själasörjare, kyrko- och skolorganisatör)
såsom idealet för en protestantisk kyrkoherde.
Vida utöfver Zürich och Schweiz sträckte sig hans
inflytande, med nästan alla sin tids berömdaste män
stod han i brefväxling, öfverallt kraftigt ingripande
för protestantismens sak. Hans teologiska arbete
koncentrerar sig kring nattvards- och predestinationslärorna.
I den förra sträfvade han från början
utöfver Zwinglis ståndpunkt till en djupare religiös
fattning och banade så väg för förståelse mellan
den tyska och den franska, af Calvin behärskade,
delen af den schweiziska kyrkan, beseglad genom
antagandet af den af B. och Calvin författade
"Consensus Tigurinus" (1551). Äfven i predestinationsläran
närmade han sig alltmer, från en mildare
uppfattning, Calvins ståndpunkt. Den s. k. första
helvetiska bekännelsen (1536) är till väsentlig del
B:s verk; den "andra helvetiska bekännelsen"
författades ursprungligen (1564) af B. såsom hans rent
privata testamente, men har vunnit sådant anseende,
att den näst Heidelberg-katekesen är den reformerta
kyrkans allmännast recipierade bekännelseskrift.
Jfr C. Pestalozzi, "H. B." (i "Väter und
begründer der reformirten kirche", 1858). E. Bg.

Bullion (eng. bullion), guld- l. silfverklump,
omyntadt guld och silfver i plantsar eller stänger;
frans på epåletter. Jfr Kantilj.

Bullivants nät, sjöv., ett af stålringar bestående
nät (torpednät), som hänger ned i vattnet från de
yttre ändarna af vinkelrätt från fartygssidan
utstående bommar. Nätet, som har till ändamål att
skydda fartyget mot torpeder, kan användas endast
när fartyget ligger stilla eller går med mycket sakta
fart. De flesta större örlogsfartyg inom främmande
mariner äro försedda med dylika nät; däremot
finnas icke sådana å svenska flottans fartyg. H. W-l.

Bullivants stoppare, sjöv., en företrädesvis å
torpedbåtar använd stoppinrättning för järntross.

Bullockmaskin, boktr., en af amerikanen William
Bullock 1863 patenterad roterande tryckmaskin, som
var den första, på hvilken man använde s. k.
ändlöst papper vid tryck med stereotypplåtar. Jfr
Tryckpress.

Bull Run [bu’l ra’n], liten flod i nordöstra delen af
den nordamerikanska staten Virginia, med utlopp i
ett af floden Potomacs tillflöden. Vid dess stränder
utkämpades under amerikanska inbördeskriget tvenne
drabbningar: en 21 juli 1861, då sydarmén vann en
fullständig seger, och en 29 och 30 aug. 1862, hvarvid
segern blef oafgjord. Den sistnämnda var en af
de blodigaste striderna under hela kriget (förlusten i
döda var omkr. 10,000 man å hvardera sidan).

Bull-terrier [engelskt uttal: bu’l te’rie], engelsk
hundras, uppkommen genom korsning af bulldogg
och tax.

Bulmerincq, August von, tysk-rysk
statsrättslärare, f. 12 aug. 1822 i Riga, d. 18 aug. 1890
i Stuttgart, blef efter studier i Dorpat och Heidelberg
1853 docent vid universitetet i Dorpat och var 1858-75
professor i stats- och folkrätt därstädes. Under
denna tid tog han den lifligaste del i arbetet på
höjandet af det andliga och materiella tillståndet i
Östersjöprovinserna. Sålunda föranstaltade han det
första landtbruksmötet och den första industriutställningen
där och grundade 1863 tidningen "Baltische
wochenschrift für landwirtschaft, gewerbfleiss und
handel". 1877 blef han referent vid och 1887
president i sjökrigsrättskommissionen af "Institut de
droit international", i hvars stiftande han deltagit.
Från 1882 till sin död var B. Bluntschlis efterträdare
såsom professor i statsrätt och politik i Heidelberg.
Bland hans arbeten märkas: De natura
principiorum juris inter gentes positivi
(1856), Praxis,
theorie und kodifikation des völkerrechts
(1874), Das
völkerrecht
(1884, 2:a uppl. 1889) och Die
staatsstreitigkeiten und ihre entscheidung
(1889).

Bulnad, kir. Se Abscess.

Bulnesia Gay, bot. Se Guayacum.

Buloz [bylå], François, fransk tidskriftsutgifvare,
f. 1803 i Savojen, d. 1877 i Paris, 1838-48
kungl. kommissarie vid Théâtre français, inlade stor
förtjänst som hufvudredaktör från 1831 af "Revue
des deux mondes" (se d. o.).

Buls, Charles, belgisk politiker, f. 1837 i
Bruxelles, öfvertog sin faders guldsmedsaffär, men
egnade sig snart alltmer åt allmänna angelägenheter,
framför allt undervisningsväsendets främjande. 1886-94
var han medlem af riksdagens representantkammare
och tillhörde det doktrinär-liberala partiet.
Som borgmästare i Bruxelles 1881-99 tillvann sig
B. aktning och tillgifvenhet äfven från politiska
motståndare. B. har bl. a. utgifvit La sécularisation
de l’enseignement
(1876).

Bulss, Paul, tysk sångare, f. 1847, d. 1902,
elev af G. Engel, var engagerad i Lybeck, Köln,
Kassel, Dresden (1876-89) och slutligen vid
hofoperan i Berlin, där han var mycket uppburen i
barytonpartier. I Stockholm konserterade han 1896,
men gjorde föga lycka med sitt maniererade föredrag,
ehuru rösten ännu var glansfull.

Bult. 1. Skpsb. En kort stång af järn eller koppar
(stundom af annan metall), hvilken tjänar att
förbinda timmer, järnstycken o. d. Järnbultar göras af
bultjärn, kopparbultar af bultkoppar (smidda
kopparstänger). Bultarna få, med afseende på de
olika sätten att fästa dem, olika namn.
Klinkbulten slås tvärs igenom träet och fastnitas
därefter öfver en påträdd s. k. klink-ring; skarpbulten
är spetsig och för fasthållningens skull försedd
med utstående hullingar, och den rundhackade
bulten
, som är tvärt afskuren, har för samma
ändamål inslagna fördjupningar. Bägge de
sistnämnda användas, när bulten icke kan slås igenom
hela trämassan. - 2. Maskinb. Se Skruf. R. N.*

Bulthaupt, Heinrich Alfred, tysk författare,
f. 1849 i Bremen, blef 1875 advokat i sin
födelsestad och 1879 stadsbibliotekarie därstädes samt
erhöll 1892 professors titel. B. har framträdt som
teaterförfattare i den ädlare stilen, bl. a. med
sorgspelen Die arbeiter (1876) och Gerold Wendel
(1884) samt dramerna Eine neue welt (1886; ny uppl. 1890)
och Der verlorene sohn (1889). Af framstående
förtjänst är B:s arbete Dramaturgie des schauspiels
(4 bd, 1893-1901; flera uppl.; utgörande omarbetning
af hans Dramaturgie der klassiker, 1882), en
sakkunnig analys af Shaksperes samt de tyske

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:41:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free