- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
599-600

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bunkershill ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

konstnären nästan som en son, och genom umgänget
med denne lärde och konstälskande furste samt
med de utmärkte män, hvilka omgåfvo honom, fick
han en inblick i den humanistiska kulturen. Men
Lorenzo dog redan 1492, och B. drog sig undan till
klostret San Spirito, på hvars sjukhus han egnade
sig åt studier i anatomi. Kom så det oroliga året
1494, då florentinerna reste sig för att förjaga
Medicéerna. B., å ena sidan republikan och frihetsvän,
å den andra med tacksamhetens band fäst vid det
mediceiska huset, lämnade då Florens och begaf sig
till Bologna. Under sin vistelse där utförde han
ett par mindre figurer för den helige Domenicus’
marmorsarkofag, näml. den hel. Petronius och
En knäböjande, kandelaberbärande ängel (sannolikt den, som
befinner sig till höger om åskådaren).

illustration placeholder
Pietà
.

1495 återvände
han till Florens, och från denna tid förskrifva
sig tvenne skulpturer: en Johannes, som man tror
sig kunna identifiera med en staty i Berlin, och en
Sofvande Amor, hvilken man anser sig ha återfunnit
i Turin. Detta arbete föranledde hans kallelse och
resa till Rom i juni 1496. Efter någon tids tvungen
overksamhet utförde han där två marmorstatyer: en
drucken Bacchus (Florens’ nationalmuseum) och en
Kupido (South Kensington-museum, London) samt den
härliga Pietà, d. v. s. den döde Kristus på sin moders
knän. Denna sköna marmorgrupp, fullbordad 1499 och
sedermera uppställd i Peterskyrkan i Rom, är ett af
de förnämsta af hans plastiska verk. B. återkom till
Florens 1501 med beställning på femton statyer för
det piccolominiska kapellet i Sienas domkyrka; men
han utförde endast fyra, och af dessa hafva tre gått
förlorade. 1503 fick han uppdrag att pryda Florens’
domkyrka med de tolf apostlarnas statyer, men han
öfvergaf detta arbete, sedan han påbörjat Matteus,
hvilken (ofullbordad) nu finnes i konstakademien
i Florens. En tredje beställning, som han mottagit
1501, intresserade honom mera. Det gällde nämligen
att af ett äldre, förhugget och såsom odugligt
ansedt jätteblock skapa en "gigant". B. grep
verket an, och så uppkom statyn David, hans andra
plastiska storverk, som fullbordades 1504 och var
uppställdt framför Palazzo vecchio till 1873, då
det flyttades till akademien. Från B:s vistelse i
Florens 1501–05 förskrifver sig troligen äfven den
Madonna i Brügge, hvilken på goda grunder anses
vara ett verk af B. Till denna tid hör likaledes
en rundbild i tempera, näml. Den heliga familjen
i Uffizi-galleriet i Florens. – Under hela detta
utvecklingsskede förblir B. plastiker. Hans sinne
tyckes jämförelsevis ljust och gladt, och hans
skapelser sluta sig otvunget till den då härskande
renässansen. En genomgripande förändring inträdde,
när han på måleriets område inlät sig i en täflan
med Lionardo da Vinci. De båda mästarna fingo 1504
uppdrag af staten att med freskomålningar ur Florens’
krigshistoria smycka hvar sin vägg af stora rådssalen
i Palazzo vecchio. Den ene skulle framställa slaget
vid Anghiari, den andre en scen från florentinernas
krig med pisanerna. B. öfvertog utförandet af den
sistnämnda uppgiften och hade 1505 fullbordat sin
kartong: Badande florentinska soldater öfverrumplas
af fienden
. Ingendera af dessa målningar blef utförd,
och kartongerna äro för länge sedan förstörda. B:s
känna vi dock till en del genom tvenne gravyrer,
den ena af Marcantonio (en grupp af tre figurer,
"Klättrarna"), den andra af Agostino Veneziano (en
annan grupp af figurer till samma kartong). En på
Holkam-hall (England) befintlig målning i grisaille
anses återgifva större delen af kartongen. B:s
kartong blef, så länge den fanns i behåll, föremål
för det ifrigaste studium af de yngre konstnärerna,
bl. a. af Rafael.

1505 kallades B. af påfven Julius II till Rom för
att utföra dennes mausolé. Han begaf sig för det
ändamålet först till Carrara och sedan till Rom, där
han inträffade i jan. 1506. En brytning mellan de båda
häftige männen vållade likväl, att B. snart återvände
till Florens och sedan endast med svårighet kunde
förmås att möta påfven i Bologna. Detta möte egde
rum i slutet af året 1506, och försoningen firades
därmed att B. utförde Julius II:s kolossala sittande
staty
i brons, hvilken uppsattes 1508 i Bologna
(förstörd af folket 1511). Därefter finna vi honom
i Rom. Men nu är icke längre fråga om påfven Julius’
grafvård, utan mästaren mottog i stället det för honom
icke rätt behagliga uppdraget att med fresker pryda
taket i Sixtinska kapellet. Dessa målningar blefvo
likväl hans förnämsta arbete och tillika ett af de
mest framstående konstverk, som någon tid kunnat
framvisa. B. började det 1508, hade första hälften
färdig 1510 och afslöt det 1512. (Se Sixtinska
kapellet
.) Efter påfvens död, 1513, återupptog han
arbetet med det stora Julianska grafmonumentet,
hvilket likväl nu skulle utföras efter ett betydligt
reduceradt mått. Först 1545 fullbordades det, efter
många bekymmer och vedervärdigheter, samt uppsattes
i S. Pietro in vincoli. Bland dess sex statyer,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:42:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbd/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free