- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
613-614

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bure ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

omfattar Sverige, Norge, Finland och angränsande
delar af Danmark, Tyskland, Östersjöprovinserna
och Ryssland. Kartan, B:s största verk, betecknar
ett utomordentligt framsteg och kan med skäl
betraktas som den första någorlunda pålitliga
kartan öfver Skandinavien. Numera äro endast
några få exemplar af densamma kända (ett eges
af generalstabens topografiska afdelning, ett af
landtmäteristyrelsen, ett af k. biblioteket, ett
af Uppsala universitetsbibliotek och ett tillhör
J. Westins samling därstädes). Men många aftryck
togos på sin tid, af hvilka ej få gingo till utlandet,
där B:s karta kopierades "otaligt många gånger" och
"i åtskillig storlek". Ja nästan alla kartor öfver
Sverige, som under 17:e årh. utgåfvos utomlands,
voro endast kopior af denna. Se Viktor Ekstrand,
"Svenska landtmätare 1628-1900" (6:e häftet, 1904,
s. XVII-XXIX).

3. Jonas B., den föregåendes broder,
lagkarl, genealog, f. i Ångermanland i slutet af
1500-talet. Jämte brodern Anders (f. 1571, d. 1646)
tjänstgjorde han, åtminstone från början af Gustaf
Adolfs regering, i riksarkivet, och 1624 blef han
tillika med denne broder adlad. Af Gustaf
Adolf användes han i flera värf. 1625 utnämndes
han till agent i Danmark, med station i Helsingör,
och kvarstannade där till 1629. Han blef därefter
sekreterare i riksarkivet och bär längre fram
titeln custos archivi. Från denna syssla fick
han afsked 1649. Död 1655. Ar 1613 fick B. af
Gustaf Adolf i uppdrag att utgifva stadslagen,
hvilken också för första gången 1618 utkom.
1621 begärde han och erhöll privilegium på en ny
upplaga af den då utsålda landslagen (utgifven
första gången 1608 af Johan Bureus), hvilken
s. å. blef tryckt i Stockholm. Hans insikter som
lagkarl beredde honom också en plats i 1642 års
lagkommission, i hvars arbeten han deltog. Såsom
frukt af hans verksamhet som genealog förvaras i
riksarkivet en handskrifven "Svensk ätte-bok".
3. Ehd.

4. Olof B., den föregåendes broder, läkare, f.
1578 i Själevad i Ångermanland, blef 1611 i Basel
medicine doktor och kort därefter lifmedikus hos
hertig Johan af Östergötland. Vid hertigens död
(1618) fick han samma anställning hos Gustaf II
Adolf. Denne tog hans duglighet i anspråk äfven
för andra värf: lät honom 1620 afgifva förslag till
planer för de städer, som skulle anläggas i Norrland
och Finland, samt utnämnde honom 1621 till borgmästare
i Stockholm. S. å. adlades B., med bibehållande
af sitt namn, och 1624 blefvo hans bröder
introducerade på hans nummer. 1633 utnämndes han
till vice president i Åbo hofrätt. Död 1655. B.
har bl. a. efterlämnat ett matematiskt arbete,
Arithmeticæ instrumentalis abacus ratione
nova ex geometricis fundamentis atque supputatione

o. s. v. (1609). - En kusin till B. var biskopen i
Strängnäs, Zebråcynthus (se d. o.), hvars
sonson adlades med namnet Burenskiöld.

Bureau [byrå], fr., bord, pulpet, ämbetsrum. Se Byrå.

Bureau des longitudes [byrå dä lånjityd], vetenskapligt
samfund i Paris (palais de l’institut), hvilket
sysselsätter sig med matematiska och astronomiska
frågor. Det stiftades genom lag af 7 messidor år III
(25 juni 1795). Bland de förste medlemmarna märkas
Lagrange, Laplace och
Lalande. Samfundet ombildades senast genom dekretet af
15 mars 1874 och består af 14 ordinarie medlemmar
(3 medl. af académie des sciences, 5 astronomer,
3 marinofficerare, 1 officer vid landtarmén,
1 geograf och 1 artist), 4 adjungerade och 10
korresponderande medlemmar, af hvilka 3 kunna vara
utlänningar. Samfundet publicerar (tre år i förväg)
"Connaissances des temps ou des mouvements célestes
à l’usage des astronomes et des navigateurs"
(hvilken publikation påbörjades 1679 af académie
des sciences) och en årsbok, "Annuaire". Till 1854
stodo observatorierna i Paris och Marseille under
samfundets ledning.

Bureau of labor [bjuråu’ ev lei´be]. Se
Arbetsstatistik, sp. 1362.

Bureau Veritas [byrå]. Se Veritas.

Bureaux d’esprit [byrå desprl], fr., kallades
ironiskt de litterära salonger, hvilka på 1600-talet
funnos i Paris. Typisk för dessa var Hôtel de
Rambouillet (se Précieuses).

Bure gille. Några mil söder om Skellefteå, vid
Bure-åns mynning, hafva länge funnits lämningar efter
en byggnad, som enligt sägnen varit ett kloster med
namnet Bura. Under slutet af 1600-talet visste man
berätta, att en son till Fale hin unge (se Bure,
F.
) anlagt detta kloster, hvars abboter sedermera
alltjämt tagits ur Bure-släkten. Klostret sades
hafva blifvit indraget på Gustaf Vasas tid, vid den
stora kyrkoräfsten. Om något dylikt kloster har man
dock i medeltidens handlingar hittills ej funnit
några upplysningar, och sammanställningen med de
diktade Fale-ättlingarna är ej egnad att styrka
dess tillvaro. Däremot lär, enligt en uppgift af
K. G. Nordin, där hafva funnits ett s. k. prästgille,
af hvars inventarium en del år 1554, då det upplöstes,
kommit till Skellefteå kyrka. Ehd.

Bureja. 1. Biflod fr. v. till Amur, upprinner på
Jam-alin, ett berg på gränsen mellan rysk-sibiriska
Amurprovinsen och Kustprovinsen, och flyter åt
s. v. Längd 771 km. Från höger mottar B. den 270
km. långa Niman och fr. v. Tyrma samt blir därefter
segelbar. - 2. (Burejnskiska bergen) En bergsträcka
mellan Amurfloden och dess biflod (fr. v.) Amgun.
J. F. N.

Burejnskiska bergen. Se Bureja 2.

illustration placeholder

Buren, Martin van [vän-bio’rin], Förenta
staternas åttonde president, f. 5 dec. 1782 i Kinderhook,
New York, blef 1803 praktiserande advokat
och tog redan vid unga år synnerligen liflig del
i staten New Yorks politiska strider. 1812 valdes han till medlem af
denna stats senat och var 1815-19 dess generaladvokat ("attorney
general"). Sin advokatverksamhet bedref han till 1828 och var därvid
kompanjon med sin intime, personlige och politiske vän Benjamin Butler.
I staten New Yorks förvirrade kotteripolitik införde B. genom sin stora
organisationsförmåga klarare partimotsatser, och det
var genom sitt deltagande i New Yorks politiska lif

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:42:26 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free