- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
625-626

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

föreslagits. Af skolor märkas en teknisk skola, ett
lärar- och ett prästseminarium; B. fick 1550 äfven
ett universitet, som dock senare indrogs. B. har tre
förstäder, La Vega, Las Huelgas och San Pedro. -
I den närbelägna byn Vivar föddes nationalhjälten
Cid. - Nära staden ligga de berömda klostren
Miraflores och Santa Maria de las Huelgas,
hvars abbedissa har biskopliga rättigheter. -
B. anlades omkr. år 900 och var residens för
grefvarna och konungarna af Gamla Kastilien.
Där föddes fältherren Fernando Gonzalez, åt hvilken
en triumfbåge är upprest. Under spanska
frihetskriget besegrade fransmännen under
marskalkarna Soult och Bessières spanjorerna under
markisen af Belvedere vid B. 10 nov. 1808. Från 19
sept. till 29 okt. 1812 belägrades staden förgäfves
af Wellington. (J. F. N.)

Burgos, Francisco Javier de, spansk politiker
och författare, f. 1778 i Motril (Granada),
d. 1849. Landsförvist 1812, återkom B. till
Spanien 1817, beklädde olika administrativa poster
och blef till sist kultusminister 1833. Ledamot
af spanska akademien blef han 1827. Hans första
publikation, öfversättning på kastiljansk vers af hela
Horatius, anses som den bästa på spanska. B. utgaf
1819-21 tidskriften "Miscelánea de comercio,
artes y literatura" och 1823 Biografia universal
(3 bd). Hans komedier, Los tres iguales (1827),
El baile de máscaras (1832) m. fl., vittna mera om
talang än om högre begåfning. Bland dikter må nämnas:
Oda á la razón. El porvenir och La primavera. Efter
hans död utkom hans Historia del reinado de Isabel II
(6 bd, 1850-51). ’Ad. H-n.

Burgoyne [bägåirn] l. Bourgoyne. 1.
John
B
., engelsk general, f. 1722, förde 1762 en kår i
Portugal och blef 1777 befälhafvare öfver 10,000
man i Canada, men måste s. å., tillika med 5,500 man,
vid Saratoga gifva sig fången åt amerikanske generalen
Gates. Vid sin återkomst till Europa blef han afskedad
ur statens tjänst och förvisad från hofvet. Sedan
blef han parlamentsledamot. Död 1792. B. författade
flera dramer.

2. John Fox B., illegitim son till den föregående,
brittisk ingenjör-general, f. 1782, blef
1798 ingenjör-löjtnant och ledde 1813, under
kriget på spanska halfön, belägringsarbetena
vid San Sebastian. 1811 sändes han i spetsen för
ingenjörtrupperna till Nord-Amerika, och 1826 åtföljde
han den till Portugal sända hären. 1830 blef han
direktör för de offentliga byggnaderna i Irland och
inlade som sådan stora förtjänster. 1851 utnämndes
han till generallöjtnant, och före Krimkrigets
utbrott, 1854, sändes han till Konstantinopel
för att underhandla med turkiska regeringen om de
blifvande operationerna. Vid Sevastopol var han chef
för engelska arméns generalstab, men återkallades
1855 från denna post. 1856 blef han baronet och 1868
generalfältmarskalk. Död 1871. B. utgaf Military
opinions
(1859).

Burgrefve. Se Burggrefve.

Burgs, oriktigt namn på en socken i Gottlands
län. Se Burs.

Burgschmiet [-Jmit], Jakob Daniel, tysk bildhuggare
och gjutare, f. 1796 i Nürnberg, var till en början
svarfvare samt förfärdigade därjämte små barnteatrar
och sinnrika automatteatrar, med hvilka sistnämnda han
1820-22 reste omkring till flera större städer. Under
Reindels ledning utbildade han sig sedermera till
bildhuggare och
medverkade vid restaurationen af Schöne brunnen
i Nürnberg. Hans första större arbete var
Melanchthonstatyen i Nürnberg (1826), hvilken
han utan modell högg i sandsten omedelbart efter
Heideloffs ritning. Detta verk beredde honom
plats som lärare i bildhuggarkonst vid Nürnbergs
polytekniska skola. Någon tid därefter begaf han
sig till Paris för att studera bildgjuterikonsten,
och med sin gjutning af Rauchs Dürerstaty i
Nürnberg grundade han 1837-40 sitt rykte såsom en
framstående bildgjutare. Andra betydande arbeten
från hans verkstad äro Beethovenstatyen i Bonn
(1845, efter Hähnel), Karl IV:s staty i Prag (1848,
efter Hähnel), Luthers staty i Möhra (efter F. Müller)
m. fl. B. afled plötsligt i Nürnberg 1858, då han var
sysselsatt med fullbordandet af Radetzkymonumentet för
Prag (efter bröderna Max). - Bland hans lärjungar må
nämnas G. Heroldt (gjutaren af Karl XII:s staty och
Molinska fontänen i Stockholm). R-n.*

Burgsdorf, Friedrich August Ludwig von, tysk
skogstjänsteman, f. 1747 i Leipzig, d. 1802 i Berlin,
utnämndes 1787 till professor i skogsvetenskap
i Berlin samt blef senare äfven direktör för
skogsakademien i Berlin och chef för skogsväsendet
i Kurmark. Hans mest betydande verk är Handbuch der
forstwissenschaft
I-III (1788-1800, I, 3:e uppl. 1800,
II, 3:e uppl. 1805, III, 2:a uppl. s. å.), som var
epokgörande för sin tid. B., som ifrigt verkade för
införande af främmande träslag, skref äfven Anleitung
zur sichern erziehung der einheimischen und fremden
holzarten
(3:e uppl. 1805} m. m.

Burgstädt, stad i konungariket Sachsen, vid linjen
Leipzig-Chemnitz af sachsiska statsbanan. 7,016
inv. (1900). Tillverkning af handskar, trikåvaror
och porslin. - I närheten Tauerstein med utsiktstorn.

Burgsvik, en i Öja socken på Gottlands sydvästra
kust belägen hamn, som redan i äldre tider (i
synnerhet på 1500- och 1600-talen) var bekant
för sin lifliga utförsel af sandstensblock till
danska och tyska slott och herrgårdar. Numera
exporteras från B. sandstensblock, slipsten,
kalk, timmer och spannmål m. m. Varor kunna där
införas och förtullas. Fartyg, som från utrikes
ort ankomma ballastade, kunna inklarera där,
och de, som gå på utrikes ort, utklarera. I
B. finnas tulluppsyningsman samt post-, telefon-
och lotsstation. C. J. B.*

För att hindra fientlig landstigning vid B. byggdes
där 1712-13 af den för Gottlands försvar outtröttligt
verksamme fortifikationslöjtnanten Schilder ett
batteri för 5 och ett för 6 kanoner, men dessa
batterier lämnades sedan att förfalla. L. W:son M.

Burg-teatern (Hofburgteatern), urspr. Theater
an der Burg
, i Wien, gäller såsom den förnämsta
tyska skådebana och eger för Tysklands dramatik
och skådespelarkonst i viss mån samma betydelse som
Théâtre français för Frankrikes. Burgteatern, som
underhålles af österrikiske kejsaren, räknar sitt
ursprung från 1741, då Maria Teresia lät inreda
en skådebana i det till residensslottet Hofburg
stötande bollhuset och där gifva italienska operor
samt tyska skådespel. Själfva ombyggnaden af lokalen
fullbordades först 1756, och från 1750-talet till
fram på 1770-talet härskade det franska dramat där
nästan enväldigt. Först kejsar Josef II gjorde (1776)
denna scen till ett hemvist

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:01 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free