Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burgund-beck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Burlingame treaty", det första fördrag, hvari Kina
erkände den moderna folkrättens grundsatser. Däri
stadgades bl. a. ömsesidig rätt att utse konsuler,
religionsfrihet för amerikaner i Kina och kineser
i Förenta staterna, ömsesidiga förmåner i fråga
om rätt för det ena landets medborgare att resa
och vistas i det andra o. s. v. B. företog sedan
med sin beskickning en rundresa i Europa och afslöt
liknande fördrag med England, Danmark, Sverige-Norge,
Holland och Preussen. Under pågående förhandlingar
med Ryssland afled han i Petersburg 1870.
2. Edward Livermore B., den föregåendes son,
nordamerikansk skriftställare, f. 1848 i Boston,
var en tid sin faders privatsekreterare i Peking
och företog därunder vidsträckta resor i Kina
och Japan, slog sig 1871 ned som tidningsman i
New York och tog 1872-76 verksam del i arbetet på
revideringen af Appletons "American cyclopædia". 1879
anställdes han hos förlagsfirman Ch. Scribner och
är sedan 1886 utgifvare af den ansedda tidskriften
"Scribner’s magazine". B. har bl. a. utgifvit
"Art, life and theories of Richard Wagner" (1875).
V. S-g.
Burlington [b^linta]. 1. Stad i England. Se
Bridlington. - 2. Stad i nordamerikanska staten
New Jersey, vid floden Delaware, 16 km. ofvan
Filadelfia. 7,392 inv. (1900). Episkopalt
"college". B. anlades 1667 och hette ursprungligen New
Beverley. - 3. Stad i nordamerikanska staten Vermont,
vid Champlain-sjön. 18,640 inv. (1900). Universitet,
grundadt 1791. - 4. Stad i nordamerikanska
staten lowa, vid Mississippi, öfver hvilken går en
järnvägsbro, och vid en viktig järnvägsknut. 23,201
inv. (1900). Baptistcollege. Liflig industri och
handel. B. anlades 1834 och var till 1839 Iowas
hufvudstad.
Burlington [bä’lin,tn], earl af. Se Boyle, R.. 2.
Burlington house [Wliijtn häVs], New, palats i London,
Piccadilly, byggdt af lord R. Burlington 1695-1743,
sedan 1854 statsegendom, hvarefter det om- och
tillbyggts, är samlingsplats för Royal society och
andra lärda sällskap, hvarjämte konstakademien har
sin utställningslokal där.
Burlos (Borollos, Brullus), lagunsjö i
Nildeltat, ö. om Rosette, skild från Medelhafvet
genom en smal, sandig landtunga. Den är öfver 1,100
kvkm., men mycket grund, upptager flera Nilkanaler
och har alltefter vattenståndet än sött, än bräckt
vatten. Sjön, som är mycket fiskrik, står genom
Sebennytiska mynningen vid Fort Burlos i förbindelse
med hafvet.
Burlöf, socken i Malmöhus län, Bara härad. 1,657
har. 4,174 inv. (1904). B. utgör ett konsistoriellt
pastorat i Lunds stift, Bara kontrakt. I socknen
ligger Arlöfs municipalsamhälle.
Burm., i zoologiska namn förkortning för
H. Burmeister, i botaniska för J. Burmann.
Burma [bə̄’mə] l. Birma, provins
(lieutenant-governorship) i brittiska Indien, på
Östra indiska halfön, omfattande det forna oberoende
konungariket B. och den forna provinsen British B.,
som den brittisk-indiska regeringen förvärfvade
genom krigen 1826 och 1852. 613,151 kvkm. 10,490,624
inv. (1901), 17 på 1 kvkm. Det delas i Upper B. (Öfre
B), Lower B. (Nedre B.) och de
blott ofullständigt organiserade Shanstaterna (Shan
states). Upper B. är 210,147 kvkm. med 3,846,908
inv. (1901) och indelas i 4 divisioner: Minbu
l. Southern division, Mandalay l. Northern division,
Sagaing l. Central division och Meiktila l. Eastern
division, med sammanlagdt 17 distrikt. Lower
B. är 226,457 kvkm. med 5,405,967 inv. (1901)
och indelas likaledes i 4 divisioner: Arakan,
Pegu, Irawadi och Tenasserim, med sammanlagdt 19
distrikt. Shanstaternas areal är 176,547 kvkm. med
1,237,479 inv. (1901). Provinsen ligger ö. om
Bengaliska viken och sträcker sig från Pakehanfloden
i s., på 9° 55’ n. br., upp till Kachinkullarna i n.,
mellan 26° och 27° n. br., samt från Bengaliska
viken i v. till Mekongfloden i ö. eller i stort sedt
mellan 92° och 100° ö. lgd. Största längden från
n. till s. är omkr. 1,900 km. och största bredden
(utmed 21° n. br.) är omkr. 775 km. B. omges i
n. af skyddsstaten Manipur, Midhi l. Mishmi hills
och kinesiskt territorium, i ö. af de kinesiska
Shanstaterna, delar af den kinesiska provinsen Jyn-nan
och franska Indokina, Laostaterna och Siam, i s. af
de siamesiska malajstaterna och Bengaliska viken.
Naturbeskaffenhet. B:s vidsträckta kust är fattig
på inskärningar, och kustöarna äro få. Strax s. om
20° s. br. ligga Hunter bay och Combermere bay
med en ej obetydlig skärgård, i hvilken märkes
den stora ön Ramri. Kusten, som först går från
n. v. till s. ö., böjer sig åt ö. vid Kap Negrais,
där Irawadis västligaste arm, Bassein river, mynnar
ut i Bengaliska viken. Det mer än 300 km. breda
vattnet mellan fastlandet och Andamanerna delas
af de små öarna Preparis i Preparis nordkanal
och Preparis sydkanal. Längre åt n. ö. intränger
den stora Martabangolfen, i hvilken floden Sittang
utmynnar. Därefter böjer sig kusten nästan rakt åt s.,
ständigt rikare på vikar och öar; särskildt märkes
den vidlyftiga Mergui-arkipelagen, mellan 13° och 10°
s. br. B. genomdrages af flera ännu föga utforskade
meridianberg, och i längddalarna mellan dem flyta
ansenliga strömmar söderut till hafvet. Mellan Arakan
Yoma, en sydlig fortsättning af Naga hills, på Assams
östgräns, kulminerande i M:t Victoria (3,170 m.),
och Pegu Yoma, hvars högsta topp är Popa (1,482 m.),
går den från mynningen och nästan ända till B:s norra
gräns segelbara Irawadi. Längre österut skiljer
den från höjderna mellan Irawadi och Salween, den
s. k. Shanplatån, utgående Paung-Laungkedjan Sittangs
och Salweens floddalar; denna kedja har flera höga
toppar, däribland Sawsiso (2,630 m.). Floden Salween
skiljes genom Tanen-taung-gyi-bergen från öfre Mekong,
som går genom det östra Shanområdet. Från n. intränga
utlöpare från östra Himalaya, hvilka bilda Shanplatån,
med en medelhöjd af 600–1,000 m. och flera toppar,
som nå öfver 2,000 m., bland dem Loi Ling (2,695
m.). Omkring Irawadi är B. ett stort slättland. Denna
dess största flod bildar ett väldigt delta med en
areal af omkr. 31,000 kvkm., med få undantag alldeles
slätt och åtminstone till 1/6 liggande under hafsytan
vid den högsta springfloden. Täta skogar och
bambudjungel upptogo intill senaste tid detta område,
men nu är det till största delen odladt och dräneradt.
I geologiskt hänseende kan man urskilja tre zoner,
gående från n. till s.: 1) En västlig från Naga hills
söderut till Kap Negrais, bildande ett kedjeberg af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
