Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burnes ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
present period (1776-89), utmärka sig genom
en förträfflig disposition och vittna om stor
beläsenhet, men äro ej fullt tillförlitliga och
opartiska. B. komponerade operetter (Robin Hood),
kantater, sonater, konserter m. m. Genom utgifvandet
(1771) af de i Sixtinska kapellet under påskveckan
sjungna sångerna väckte B. till lif intresset för
Palestrina-epokens tonkonst. Biogr. (1832) af dottern
(se B. 2). A. L.
2. Fanny B., den föregåendes dotter, engelsk
romanförfattarinna, f. 1752, vistades en tid vid
Georg III:s hof och gifte sig 1793 med en fransk
emigrant, d’Arblay, med hvilken hon 1802 flyttade
till Paris. 1812 återvände hon till England. Död
1840. Fanny B. författade några engelska romaner,
Evelina (1778; senaste uppl. 1893) och Cecilia (1782,
senaste uppl. 1893; svensk öfv. 1796-97) m. fl.,
hvilka rönte storartad framgång och ännu hafva värde
såsom lifliga och trovärdiga skildringar af dåtidens
högre kretsar i England. Hennes Diary and letters
utgåfvos senast 1890-91 och Early diary 1890.
Burnham [ba^em], Sherman Wesley, amerikansk
astronom, f. 1840, arbetade först såsom stenograf,
men var från början af 1870-talet anställd vid
observatoriet i Chicago, hvars direktor han
blef 1876. Såsom astronomisk observatör var
han verksam äfven vid Dartmouth-, Washburn- och
Washington-observatorierna. På Newcombs rekommendation
anförtroddes honom 1879 förundersökningarna
för grundläggandet af Lick-observatoriet
på Mount Hamilton, där han tillsammans med
observatoriets nuv. direktor, E. Holden, iakttog
Mercuriuspassagen. Sedan detta observatorium
blifvit färdigt, anställdes han där såsom äldre
astronom och utvecklade en särdeles fruktbringande
verksamhet till 1892. Han återflyttade då till
Chicago, hvarest han 1893 utnämndes till professor vid
universitetet och praktisk astronom vid det nygrundade
Yerkes-observatoriet. Dess 40-tums refraktor (den
största f. n. existerande) är ämnad att i hans händer
användas för fortsättning af hans specialstudium,
dubbelstjärnorna. Utom observationer och beräkningar
af förr kända dylika system har B. upptäckt
omkr. 1,300 nya, successivt publicerade i 20
kataloger, hvilkas sammanställning jämte utgifvandet
af B:s generalkatalog öfver dubbelstjärnor förberedes
på föranstaltande af Yerkes-observatoriet. B. valdes
1874 till ledamot af Royal astronomical
society och erhöll 1894 dess guldmedalj för
sina omfattande och viktiga iakttagelser och
undersökningar inom dubbelstjärnastronomien.
K. B.
Burnley [bə’nli], stad och sedan 1888
eget grefskap (15,8 kvkm.) i England, förr
tillhörigt grefsk. Lancaster; ligger vid
Leeds–Lancaster-kanalen. 97,044 inv. (1901; 1861
blott 28,700 inv.). Stor ylle- och bomullsindustri;
i grannskapet stenkolsgrufvor och stenbrott.
Burnouf [byrnt/f]. 1. Jean Louis B., fransk
filolog, f. 1775, d. 1844 som generalinspektör
för universitetet i Paris, utgaf värdefulla
läroböcker i grekiska och latinska språken samt
en förträfflig öfversättning af Tacitus (1827-33;
senaste uppl. 1881).
2. Eugene B., den förres son, orientalist, f. 1801
i Paris, 1832 professor i sanskrit vid collège de
France, död 1852. Hans första arbeten, Essai sur le
pali (1826, i förening med Chr. Lassen) och
Observations grammaticales sur quelques passages
de l’essai sur le pali (1827), belyste buddisternas
heliga språk. B:s viktigaste arbeten röra sig om
de på zendspråket författade lämningarna af de
gamle persernas heliga litteratur, hvilken förut
icke blifvit i ringaste mån filologisk-kritiskt
behandlad. Nämnas må Vendidad-sadé, l’un des
livres de Zoroastre (1829-43), zendlitteraturens
förnämsta verk, i en med yttersta noggrannhet
litograferad upplaga efter en i Paris befintlig
handskrift, Commentaire sur le Yaçna (bd I 1835),
innehållande zendspråkets ordbok och grammatika,
Mémoire sur deux inscriptions cunéiformes (1836),
af stor betydelse för studiet af de akemenidiska
klipp-inskrifterna, Bhâgavata-purâna (1840 -47),
en systematisk framställning af indisk mytologi
och tradition, Introduction l’histoire du buddhisme
indien (1844; 2:a uppl. 1876) och Le lotus de la bonne
loi (1852, efter hans död), som utgör en öfversättning
af legendsamlingen "Lalita-vistara", grundläggande
för det systematiska studiet af denna religion. Utom
nämnda skrifter författade B. en mängd afhandlingar i
"Journal asiatique" och "Journal des savants".
3. Émile Louis B., den föregåendes kusin, fransk
filolog, f. 1821 i Valognes, blef 1854 professor
i klassisk litteratur i Nancy och 1867 direktör
för franska skolan i Aten. 1878 utnämndes han till
hedersdirektör vid denna skola. Bland hans skrifter
må nämnas Méthode pour étudier la langue sanscrite
(1859; 3:e uppl. 1885), Essai sur le Véda, ou
introduction d la connaissance de 1’Inde (1863),
Dictionnaire classique sanscrit-français (1863-64;
tills, med L. Leupol), Histoire de la littérature
grecque (2 bd, 1869; ny uppl. 1883), La science des
religions (1872, 4:e uppl. 1885), La mythologie des
japonais (1875), La ville et l’Acropole d’Athénes aux
diverses époques (1877), Le catholicisme contemporain
(1879), La vie et la pensée, éléments réels de
philosophie (1886), Les chants de l’église latine
(1887), artiklar i "Revue des deux mondes" och andra
tidskrifter samt öfversättningar af sanskrit-texter,
bl. a. "Nala" (1856); därjämte utgaf och öfversatte
han "Bhagavadgita" (1861).
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
