Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti / 661-662 (1905) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Burrus ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Burrus (lat.). Se Borri, G. F.

Burs, socken i Gottlands län, Södra häradet. 4,169
har. 825 inv. (1904). B. bildar med Stånga ett
konsistoriellt pastorat i Visby stift, Södra
kontraktet. Kyrkan uppfördes under romanska tiden,
men blef sedan utvidgad och försedd med ett högt torn
och ett kor, som är bredare och högre än det något
förlängda långhuset. Som byggnadsår uppgifves 1240,
hvilket torde gälla koret.

^{Hs Hd.}

Bursa (mlat., af grek. by’rsa), urspr. läderbörs;
i öfverförd bemärkelse: gemensam kassa, sammankomst
för gemensamt ätande och drickande, sammanskottsgille;
studentkvarter. Deltagarna i dessa "bursæ" kallades
under medeltiden bursarii (sing. bursarius) eller
bursales, hvaraf det tyska ordet bursche uppstått.

Bursa, stad i asiatiska Turkiet. Se Brussa.

Bursa, binamn på hertig Roger I af Apulien. Se Roger 1.

Bursæ mucosæ (lat.), anat., slemsäckar.

Bursa Fabricii, zool., en för fåglarna egendomlig
körtel, är ett klot- eller kolfformigt organ, som
ligger i bäckenhåligheten mellan bakersta delen af
ändtarmen och ryggraden och mynnar ut i kloaken. I
sitt första anlag är Bursa Fabricii ett fullkomligt
solidt organ, men småningom utbildas i densamma en
hålighet. Medan den finnes hos alla fåglar under
fosterskedet, är dess förekomst hos äldre djur mycket
växlande. Hos ett stort antal fåglar försvinner
detta organ med tilltagande ålder fullständigt eller
blir rudimentärt; det påminner i detta afseende
liksom äfven i vissa byggnadsförhållanden om thymus
(se Bräss). Hos de flesta strutsartade fåglar
däremot kvarstår körteln oförminskad under hela lifvet.
Rörande dess fysiologiska betydelse är ingenting
med säkerhet kändt.

^L–e.

Burscheid [-ajt], stad i preussiska Rhenprovinsen,
regeringsområdet Düsseldorf, n. ö. om Köln. 6,259
inv. (1900). Spinnerier och väfverier, maskinfabriker.

Burschenschaft (ty.), namn på en mängd med anledning
af krigen 1813–15 stiftade tyska studentföreningar,
som gjorde till sin uppgift att "nära och utveckla tanken
om det tyska folkets enhet och frihet, att verka för alla
studenters sammanslutning och inbördes likställighet samt
för en kristlig tysk utveckling af andens och kroppens
krafter till fosterlandets tjänst". Den första föreningen
af detta slag stiftades i Jena 12 juni 1815. Under
Wartburgfesten (18 okt. 1817) förbereddes en allmän
tysk burschenschaft, som konstituerades i okt. 1818.
Enhetsmärket utgjordes af de tre förmenta gamla
riksfärgerna (svart, rödt och guld). Efter Kotzebues mord
upphäfdes alla burschenschafter (hösten 1819), och
hvad vederbörande kallade "demagogische umtriebe"
förföljdes ifrigt. Föreningarna återupprättades likväl
inom kort såsom hemliga samfund med afgjordt politisk
anstrykning. Så bildades 1820 det revolutionära
"jünglingsbund", som förenade nio universitet,
höll folkmöten och gaf anledning till en mängd
häktningar. Från 1827 finner man två särskilda
förbund, "Arminia", som närmast kämpade för ideell
och vetenskaplig enhet mellan de tyske studenterna,
och "Germania", som uppställde Tysklands politiska
enhet och frihet som sitt mål. Efter fyra års strid
dukade det mera moderata Arminia under. På de
s. k. "burschentage" i Frankfurt 1831 och 1832
yrkades rent af på revolution. Detta föranledde nya
undersökningar och nya häktningar med fängelsestraff
i följe, och snart utfärdade man förbud mot tillvaron
af dylika föreningar. Att de likväl haft ett varaktigt
inflytande, visar sig af den om ock blygsamma roll,
som de tyske studenterna spelade i 1848–49 års
revolutioner. Många män, som i senare tid utöfvade
ett stort inflytande på Tysklands politiska lif,
voro i sin ungdom verksamma deltagare i dessa
föreningar. – Efter det metternichska systemets fall
(1848) har rätten att stifta burschenschafter varit
fri och okvald. Sin ursprungliga karaktär förlorade
emellertid efter 1870 dessa föreningar i och med
Tysklands vunna enhet, studentduellväsendets nya
utveckling och diskussionsaftnarnas ersättande med
dryckeslag ("kneipabende").

Burschenschaft-fanan.

Bredvid Arminia- och Germania-riktningarna framträdde
en "teutonisk", som i viss mån återupptog de gamla
landsmanskapsföreningarnas provinsband. En 1874
åvägabragt och 1881 allmänt erkänd sammanslutning
mellan de tyska burschenschafterna är "Allgemeiner
deputierten-konvent" (A. D. C.), som omfattar omkr. 60
föreningar. Dessas delegerade sammanträda hvarje
pingst i Eisenach. Dessutom ha burschenschafterna vid
hvarje universitet sitt "deputerade-konvent". Organ
för A. D. C. är "Burschenschaftliche blätter"
(sedan 1886). En förening af förutvarande
burschenschaft-medlemmar finnes jämväl, sedan 1890. I
Berlin bildades 1883 en reformburschenschaft,
"Allgemeiner deutscher burschenbund" (A. D. B.),
med uppgift att bekämpa duellväsendet och lyxen i
studentkretsarna; dess organ är "Allgemeine deutsche
universitätszeitung" (sedan 1887). – Äfven i Österrike
finnas sammanslutna burschenschafter, hvilka såsom
sitt organ räkna tidskriften "Die Wartburg".

Litt.: E. Wolff, "Die neue burschenschaft" (2:a
uppl. 1883), Bayer, "Die entstehung der deutschen
burschenschaft" (s. å.), "Statuten des A. D. C." (2:a
uppl. 1886), Kalb, "Die alte burschenschaft"
(1892), Schmid, "Das wesen der burschenschaft,
auf geschichtlichem grund" etc. (4:e uppl. 1890),
och Heyck, "Deutsche burschenschaft" (1902).

Burschentag. Se Burschenschaft.

Burschikos (af ty. bursche,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>