- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 4. Brant - Cesti /
671-672

(1905) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Busch-te ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i sär och undanträngdt. Se pl. Afrikanska folk,
25 o. 26.

Busch-te, äfven Kap-te, bot. farm. Se Te.

Buscovius. 1. Joakim B., ämbetsman. Se Ehrenbusch. -
2. Daniel B., präst. Se Buskovius.

Busembaum [bos-], Hermann, tysk jesuit, f. 1600,
blef 1640 lärare i Köln och sedermera rektor vid
jesuitkollegiet i Hildesheim och Münster, där han dog
1688. Han är bekant genom skriften Medulla theologiæ
moralis facili ac perspicua methodo resolvens casus
conscientiæ
(1645, före år 1776 utkommen i öfver
200 upplagor). Då skriften på 1700-talet utvidgades
genom tillägg, kom B., delvis orättvist, att gälla
som försvarare af mord och uppror. Efter Damiens’
mordförsök på Ludvig XV (1757), hvilket lades
jesuiterna till last, lät parlamentet i Toulouse
offentligen uppbränna B:s bok, och äfven parlamentet
i Paris bröt stafven öfver densamma.

Busento (grek. Pyxoos, rom. Buxentius), flod i
italienska landskapet Basilicata; den mynnar ut
i Tarantoviken.

Buseo, stad i Rumänien. Se Buzeu.

Busera, arabiska namnet på Bosra.

Bush. Se Bosj.

Bushel [bu’jl], eng. ("skäppa"), engelskt rymdmått
för torra varor. Den sedan 1826 i Storbritannien
och Irland samt i Canada, Kaplandet och Australien
lagligen gällande imperial-bushel (1/8 quarter =
4 pecks = 8 gallons = 32 quarts) är 36,3487 liter
(2 218,19 eng. kub.-tum). I Förenta staterna
och några brittiska kolonier gäller den äldre,
något mindre Winchester-bushel = 35,2381 liter. 33
Winchester-bushels äro ungefär = 32 imperial-bushels.

Bushey park [bu’ji pä’k]. Se Teddington.

Bushido. Se Busjido.

Bushrangers [bu^réindjas], eng., "buskröfvare",
kallades i de australiska förbrytarkolonierna sådana
deporterade, som lyckats fly till skogarna och där
lefde af röfveri.

Busi, liten ö med omkr. 150 inv. utanför Dalmatien,
s. v. om Lissa, 240 m. hög, rik på grottor, hvilka
först i senare tid blifvit undersökta. En af dem,
kallad Blå grottan, 31 m. lång, liknar Blå grottan
på Capri.

Business [bi;snis], eng., affärer; yrke, syssla.

Busiri, arabisk skald. Se Búrda.

Busiris (egypt. Per-usar, grek. BOVOIQI?). 1. Fordom
hufvudstad i "nomos" (= provins) Busirites,
vid Damiette-armen i Nildeltat; dess fullständiga
egyptiska namn var Per-usar-neb-Tetu ( = Osiris’
boning, han som är herre öfver Tetu). Enligt de
egyptiska texterna stod Osiris högt i dyrkan i nomos
Busirites; också egde B. såsom hufvudstad ett betydande
Osiristempel. - 2. Fordom stad i närheten af det forna
Memfis, nu en obetydlig by, Abusir, belägen strax
s. om byn Gise. De vid Abusir befintliga pyramiderna
hafva tjänat till grafvar åt flera faraoner af 5:e
dynastien.

Busiris, enligt Diodoros ståthållare hos Osiris
eller en mytisk egyptisk konung, som skulle ha
varit samtidig med Herakles. Han nämnes bl. a. hos
Euripides, Epicharmos och Mnesimachos. Egyptierna
kände ej till B:s gestalt.

Busjido (Bushido), jap., eg. "riddarlagen",
ett i Japan från riddartiden muntligen nedärfdt system
af grundsatser för medborgarnas sedliga handlande, med
kraf på sådana dygder som rättskaffenhet, plikttrohet
mot föräldrar och fäderneslandet, dödsförakt,
kärleksfullhet mot likar, höflighet, finkänslighet,
sanningskärlek och tålmodighet. Busjido, som inplantar
hederskänsla hos folket alltifrån ungdomen, har
betecknats som "Japans själ".

Busjir, hamnstad i Persien. Se Abusjer.

Busk, stad i österrikiska kronlandet Galizien,
ö. om Lemberg, i ett moras vid floden Bug. 6,785
inv. (1900). Staden kallas "det galiziska Venezia’’.

Busk, Jens, dansk politiker, f. 1845, hemmansegarson
från trakten af Horsens, måste 1863 öfvertaga skötseln
af fädernegården och köpte den af modern 1870, då han
ingick äktenskap med en torpardotter. 1876 valdes han
i Ribekretsen till folketingsman och har sedan städse
blifvit omvald; han slöt sig strax till vänstern
(särskildt V. Hörup) och kom tidigt att spela en roll;
han blef redan 1879 medlem af finansutskottet, som
han ännu tillhör, och har i regel tillhört styrelsen
i sitt parti eller sin partigrupp. Han gjorde sig
1879 bemärkt genom sina häftiga klagomål öfver dålig
behandling af rekryter (hvarigenom flera officerare
blefvo straffade) och har äfven senare ofta väckt
uppseende genom sina djärfva och oförbehållsamma
uttalanden såväl i riksdagen som på folkmöten. I
synnerhet har B. framhållit, att bönderna själfva
borde ta ledningen af alla sina angelägenheter och
lämna allehanda förtroendeuppdrag åt män ur deras
egen krets. Utom sitt riksdagsmannauppdrag har
B. haft många andra värf att utföra och efter hand
samlat en betydlig förmögenhet. 1901 öfverlämnade
han sin gård till en son. Ursprungligen grundtvigian,
öfvergick han för några år sedan till katolicismen.
E. Ebg.

Buska l. Busk-öl (af lat. posca l. pusca), färskt öl,
en dryck, som i äldre tider ofta förekom vid svenska
gästabud.

Buskage [-äj], trädg., grupp af buskar i
trädgårdsanläggning. Se Trädgård.

Buske, bot., namn på sådana fanerogama växter,
som hafva flerårig stam ofvan jord och stammen
förgrenad ända från roten. Någon skarp gräns
mellan buskar och träd finnes ej. Många bland
våra resligaste träd (t. ex. gran och tall) antaga
stundom buskform, medan åtskilliga af de växter,
hvilka efter regeln hafva buskform, t. ex. enen,
under särskildt gynnande omständigheter ej
sällan erhålla trädform. Den resligaste bland de
vanligare buskarterna torde vara syrenen; den mest
lågväxta däremot den på våra torfmossar krypande
tranbärsväxten. Jfr Dvärgbuske, Halfbuske, Träd
och ört. V. W. (H. Hn.)

Buskerud (fno. Byskupsrud). 1. Gård i Modums
socken i Buskeruds amt i Norge. Den var i lång
tid kronogods, tills den 1688 såldes till enskild
person. 1762-1883 tillhörde den en gren af familjen
Collett. - 2. F. d. fögderi i nämnda amt. Det
omfattade häraden Modum, Sigdal, Öfre och Nedre
Eker, Lier, Hurum och Röken samt är deladt i två
"sorenskriverier". Ytinnehållet är 2,957 kvkm. 42,826
inv. (1900). Hurum och Röken utgöra en bergig halfö,
som skjuter ut i Kristiania-fjorden; de öfriga häraden
äro jämna och fruktbara dalgångar omkring Dramsälfvens
nedre lopp och sjön Kröderen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:27:28 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbd/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free